Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI OCH ORGANISATION
redaktör: erik swartling
Häfte 3
Årg. 73
Ekonomisk standardisering • Litteratur
6 mars
1943
Ekonomisk standardisering
TEKN. DR H TÖRNEBOHM, LSTF, GOTEBORG
Det kan med glädje konstateras, att intresset
för standardisering väsentligt ökats under de
senare åren, och detta icke blott hos de enskilda
industriföretagen utan även hos statsmakterna.
Standardiseringens betydelse har blivit alltmera
uppenbar, och man vet, att standardisering är ett
utomordentligt effektivt vapen för att
rationalisera arbetet och minska slöseri med arbetskraft,
och att den under nuvarande förhållanden är ett
synnerligen verksamt medel för att mildra
tendenserna till prisstegring, inflation m.m. Man
vet också, att standardiseringen, som
inflations-bekämpande vapen, är ett sympatiskt och humant
vapen, som till skillnad från andra ej verkar som
en medicin av den sorten, som hjälper från ett
ont men skapar ett annat. Ett synligt bevis på
det nyvaknade intresset är, att många företag ha
inrättat eller hålla på att inrätta vart och ett sin
speciella standardiseringsorganisation. En
särskild typ av ingenjörer,
standardiseringsingenjören, har som följd härav uppkommit.
Utvecklingen här i Sverige går på hithörande
område hand i hand med utvecklingen i andra
länder. Detta konstaterades vid den konferens,
som hölls i Berlin under tiden 16—21 november
1942 i samband med Deutscher Normenausschuss
25-årsjubileum, och vid vilken konferens
representanter för olika länders officiella
standardiseringsorganisationer hade inbjudits att närvara.
Till skillnad från tidigare år, då s.k.
standardiseringsexperter i huvudsak voro tillfinnandes hos
organisationernas sekreterare, mer eller mindre
direkt knutna till de officiella
standardiseringsorganen, kunde man nu konstatera, att de olika
företag, som låtit sig representeras, hade sänt
speciella standardiseringsingenjörer. I detta
sammanhang kan också nämnas, att i Tyskland en
särskild vetenskaplig organisation för utbildande
av standardiseringsingenjörer kommit till stånd.
Under ledning av professor Kienzle vid Tekniska
Högskolan i Charlottenburg har nämligen
grundats ett "Seminar für technische Normung", vil-
DK 389.6
ket fått till uppgift att omhänderha ett slags
högre utbildning av standardiseringsingenjörer
och att vara organ för utgivande av
doktorsavhandlingar och annat, som berör
standardiseringsproblem. Till dato har en enda sådan skrift
utgivits, betitlad: "Die wirtschaftliche
Mengen-teilung des nationalen Bedarfs eines Erzeugnisses"
von dr-ing. Helmut Schmidt.
Den skildrade utvecklingen kan betraktas som
i hög grad glädjande, men en viss fara finnes för
att yngre standardiseringsingenjörer, besjälade av
varm nitälskan att bringa ordning och reda i
spårad förbistring bland mångfalden av
utföringsfor-mer inom teknikens olika grenar, gå till överdrift.
Man kanske glömmer bort, att standardisering ej
får bli självändamål, utan att smärtsamma
operationer, som standardiseringsåtgärder ju i
regel äro, ej böra företagas med mindre än att
standardiseringen göres ekonomisk. Man måste
komma ihåg, att förutsättningen för all
standardisering bör vara, att ekonomiska vinster skola
kunna inhöstas — om icke omedelbart så
framdeles, när den besvärliga övergångstiden
passerats. Man glömmer kanske, att uppställda
talserier, som redan fastställts som standard, skola
tillämpas med omdöme och endast i sådana fall,
då fördelar av ovan antytt slag kunna ernås. Det
finns t.ex. mycket liten anledning att följa
nor-maldiameterserien, om ej standardiserade
tole-ransmätverktyg skola användas för ifrågavarande
dimension. Normaldiameterserien har fastlagts
just för att spara verktyg. Om sådan besparing ej
kan ernås, finnes ingen anledning att följa serien,
utan man bör ha frihet att välja andra tal, som
bättre passa ifrågavarande detaljer, varvid hänsyn
kan tas till andra förbilligande omständigheter
såsom befintligt utgångsmaterial m.m.
På grund av inträffade händelser anser
författaren sig i all synnerhet böra varna för en
kritiklös tillämpning av den geometriska
talserien, den s.k. Benard-serien (SMS-400). Det
har speciellt hos yngre standardiseringsingenjö-
3 april 1943
I 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
