Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 1944 - Verkningsgraden hos fartygspropellrar, av Curt Borgenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Beräkning av friktionsförlusten.
Konstanter: H = 2,65 m, v<= 7,8 rn./s, AJAa = 0,56.
Totalverkningsgrad, varvtal och slip beräknas med hjälp
av Schaffrans kurvor.
0 0,1 0,2 0,3 0.4 0,5 0.6 0.7 0.8 0,9 1
Slip 5
Fig. 11. Slipverkningsgrad (teoretisk) iy,d jämförd med
totalverkningsgrad r\m och friktionsförlust.
Här införes varvtalet n i stället för
periferihastigheten u
it = jiDn
varvid formeln blir
Nf = 0,057 c n3 ü’° ^
Ad
Exempel
För att belysa friktionsförlustens inverkan på
verkningsgraden har den ovan härledda formeln
tillämpats på en exempelserie. Härvid har
förutsatts, att i ett visst fall erfordras en
propeller-tryckkraft S ■= 10 000 kgf för en
framdrifts-hastighet v<=15 knop = 7,8 m/s. Propellerns
stigning har satts konstant H = 2.65 m, medan
dess diameter och därmed slip och varvtal
varierats. Totalverkningsgrad och varvtal ha
beräknats med hjälp av Schaffrans propellerkurvor
serie B3, tre blad för AjA<= 0,56.
Friktionsförlusten har beräknats med hjälp av den härledda
formeln. Resultatet återfinnes i tabell 1. I denna
är friktionsförlusten angiven dels i hästkrafter
{Nf), dels i procent (/) av tillförda effekten (N).
Vidare ha angivits totalverkningsgrad pius
friktionsförlust för att ge en uppfattning om
restför-lustens storlek.
Resultatet har även återgivits grafiskt i fig. 10
och 11. Fig. 10 visar, hur friktionsförlustens
absolutvärde ökar med propellerdiametern. I fig.
11 ha inritats kurvor över totalverkningsgraden
HID D V tot ii ii s c N/ N f Vtol+f
m % v/s m/s % hk hk % %
0,6 4,41 28 2,92 40,3 —2 1,20 1 550 3 530 44 72
0,7 3,78 43 3,06 36,4 4 1,24 845 2 330 36 79
0,8 3,31 54 .-{,27 34 9,5 1,32 570 1 860 30 84
0,9 2,95 60,5 3,44 31,9 15 1,27 400 1 670 24 84,5
1,0 2,65 65 3,72 31 21 1,47 306 1 550 20 85
1,1 2,41 66 3,86 29,1 26 1,56 228 1 530 15 81
1,2 2,21 66 4,28 29,6 31 1,69 218 1 530 14 80
1,3 2,04 64 4,64 29,7 37 1,73 194 1 570 12 76
1,4 1,89 61 5,01 29,8 41 1,78 170 1 650 10 71
1,5 1,77 58 5,36 29,8 46 1,86 155 1 740 9 67
i]tot och denna pius friktionsförlusten t]M + /■
För jämförelses skull har i samma diagram
inritats den förut behandlade kurvan över den
teoretiskt maximala ideala verkningsgraden r]i(i,
som endast tar hänsyn till slipförlusten, se fig. 3
och 4. En sådan jämförelse är mycket givande.
Man observerar sålunda, att restförlusten
(rotations- och virvelförlusten) för ordinära propellrar
är mycket ringa och blott vid liten slip, mindre
än 15 %, har någon större inverkan. Härav kan
dras den slutsatsen att det är friktionsförlusten,
som vid normala propellrar i första hand bör
bekämpas, för att höja deras verkningsgrad, varvid
en högsta teoretisk verkningsgrad av 80-—90 %
kan uppnås. Kan man dessutom nedbringa rest
förlusten, så bör utvecklingen gå mot större
propellerdiameter och lägre slip, varvid
verkningsgrader över 90 % och upp mot 100 % ligga inom
räckhåll. Dessförinnan torde dock den praktiskt
användbara propellerdiametern sätta en gräns
för verkningsgraden.
Sankeytliagrani för propellrar
Med ledning av den uppdelning av förlusterna
och den beräkning av dem, som utförts, kan et l
Sankeydiagram upprättas. Som framgår av fig.
11 blir ett dylikt beroende dels av propellerns
slip, som inverkar avsevärt, dels av propellerns
huvuddata. såsom bladantal, areaförhållande o.d.
I lig. 12 och 13 ha uppritats Sankeydiagram för
det behandlade beräkningsexemplet för 10 % och
30 % slip.
Fig. 12.
Sankeydiagram för propeller,
30 % slip.
Fig. 13.
Sankeydiagram för propeller,
10 % slip.
Friktionsförlust
Res ff or lust
Slipforlust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
