Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1944 - Den nya Waterloobron, av Lennart Åström - Perrongtak av betong, av Bo Dalborg - Hydraulisk genompressning av rörledningar, av Sten Hesser - Skruvpump för tömning av brunnar, av A H Piponius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
TEKNISK TIDSKRIFT
lager med en tjocklek av 60—175 mm, eller i vissa fall
på ett tunnare asfaltbetonglager.
Entreprenadsumman för bron uppgick till totalt 647 923 £
varvid förutsattes reglering av à-priser för visst material
och arbete. Entreprenadsumman motsvarar en kostnad
av ca 1 250 kr/m2 brobana. (J. Inst. civil Eng. 1942/43 h. 7.)
Lennart Åström
Perrongtak av betong. För att möta den alltmer
tilltagande arbetslösheten under ockupationen i Frankrike ha
bl.a. igångsatts utvidgningsarbeten vid
Montparnasseban-gården. Häri ingår uppförandet av perrongtak av betong.
Konstruktionen utgöres av betongskal av 8 till 15 cm
tjocklek, vilande på kantbalkar, vilka även uppbära
lanter-niner och i sin tur äro upplagda på konsolbalkar, som i
mitten uppbäras av betongpelare i personperrongens
sym-metrilinje på ungefär 7 m centrumavstånd.
Taken anslutas i ena ändan till en stationsbyggnad och
avslutas i andra ändan med en halvcirkelformad
svampkonstruktion. Lanterninerna äro av två slag, en smalare
i personperrongens mitt (över pelarna) och en större över
resgodsperrongen. Samtliga lanterniner äro av typen
kitt-fria glastak. Regnvattnet avbördas genom stuprör i
centrum av pelarna.
En utförlig redogörelse har ägnats beräkningsgrunder,
arbetsplaner, formbyggnad och betongtillverkning. Om
beräkningarna kan nämnas att skalet räknats som vanlig
valvbåge, följande trycklinjen för jämnt fördelad last.
Då arbetet var av betydande storlek (ca 700 Ini
perrongtak) och med ensartad utformning, har stor omsorg
nedlagts för att erhålla en flytande arbetsgång. På så sätt
har uppnåtts att de olika arbetstempona (terrassering,
formsättning, betonggjutning och glasarbeten) kunnat flyta
jämnt från den ena monoliten till den andra. En detaljerad
grafisk arbetsplan bifogas uppsatsen.
Ställningarna, som till stor del gjorts fribärande, ha
beräknats och utförts med större omsorg än vad fallet
vanligen är i vårt land, detta på grund av virkesbristen,
som ju är permanent i Frankrike. Efter ingående
överväganden har man stannat för spikat träfackverk,
monterat i rörliga enheter. Särskilt spikförbanden ha utförts
med synnerlig noggrannhet med samtliga spikar i förband.
För att säkerställa en riktig spikplacering ha mallar
begagnats, vilka förskjutits vid spikning från båda sidorna.
För den yttersta spikraden i varje sträva har man borrat
hål för att undvika sprickbildning.
Då putsning icke skulle utföras ha av utseendeskäl
samtliga formar mot synliga betongytor beklätts med 4 mm
kryssfaner, vilket i medeltal kunnat användas sex gånger.
Betongtillverkningen har givetvis föregåtts av noggranna
undersökningar och provningar för att utröna
fördelaktigaste gradering och vattencementtal. För att erhålla bästa
möjliga egenskaper användas lägre vattencementtal i
skalet än i övriga konstruktionsdelar. Variationer i
konsistensen med anledning av sandens naturliga fuktighet har man
sökt undvika genom att radikalt nog före blandningen
mätta sanden med fuktighet genom vattenbegjutning,
varigenom erhölls betydligt konstantare vattencementtal än
vid det vanliga tillvägagångssättet att då och då genom
vägning och torkning bestämma vattenhalten. På detta sätt
undgick man exempelvis helt och hållet de annars
svårbemästrade fuktighetsvariationerna vid plötsliga
regnskurar. De understa 30 cm av sandupplaget kunde dock vid
denna metod icke medtas på grund av underlagets
störande inverkan. Arbetarnas inflytande på
betongkonsistensen eliminerades genom automatisk tillförsel av den
bestämda vattenkvantiteten.
Betongmassan transporterades till gjutplatsen i
traktor-dragna 75 1 behållare, som hissades upp till erforderlig
höjd med kranar. Bearbetningen utfördes för skalet med
vibratorskyfflar och för balkar och pelare med
stavvibra-torer. (Travaux 1943 h. 1.) Bo Dalborg
Hydraulisk genompressning av rörledningar. Ett
arbete, syftande att genom frampressning av rör i marken
undvika schaktade öppna gravar utmed hela ledningens
längd har nyligen utförts under Frederiksværkbanen.
Vid detta senare arbete användes 3,5 m långa
centri-fugalgjutna, armerade betongrör med 143 cm invändig
diameter och 13 cm godstjocklek. Arbetet utfördes på följande
sätt. En arbetsgrop uppschaktades till sådan storlek, att
ett rör kunde nedsänkas till fullt djup. Två domkrafter
på vardera 150 t placerades mellan rörets ena ända och
närmaste vägg i arbetsgropen för att trycka in röret i
motstående vägg samtidigt som schaktning utfördes inuti
röret. På detta sätt inpressades efter varandra sju rör,
således sammanlagt 24,5 m. Ledningens djup under
markytan var ca 4 m till rörens hjässa. Friktionen längs rörens
periferi uppgick till ca 165 t. Då det emellertid visade sig,
att schaktningsarbetet vid rörets ända bestämde
arbetstakten, arbetades ofta med en "lerpropp" på ett par
meters längd i rörändan, vilket föranledde en tryckstegring
på upp till 150 t. Arbetet utfördes med en hastighet av i
genomsnitt 1,4 m/dag (max. 2,1 m/dag).
Metoden torde — rätt använd — besitta flera fördelar
framför den vanliga rörläggningen i öppna schaktgravar.
Förutom vid korsning av järnvägar ocli gator bör den
med fördel kunna användas vid läggning av stora och
djupt liggande ledningar längs starkt trafikerade gator,
då det är av stor betydelse, att jordmassorna, som skola
schaktas upp och köras bort, reduceras i hög grad samt
att placeringen av arbetsgroparna kan väljas inom ganska
vida gränser. Dessutom beröras de ovanför liggande
ledningarna samt gatubeläggningen endast i obetydlig
omfattning av arbetet. (Stads- og Havneing. 1943 h. 1.)
Sten Hesser
Skruvpunip för tömning av brunnar. En finländsk
firma för i marknaden en ny skruvpump, som från
början särskilt var avsedd för muddringsarbeten. Sin största
användning har pumpen emellertid fått för tömning av
avlopps- och byggnadsgropar samt som allmän
tömnings-massapump m.m.
Pumpen tillverkas normalt med 3", 4", 5", 6" och 8"
inloppsdiameter av olika material, såsom t.ex. smidesjärn,
gjutjärn och syrafast stål. Propellern kan dessutom
utföras i brons eller speciellt hårt stål.
Punipkonstruktionen har fortlöpande förbättrats, och
därmed även pumpens verkningsgrad och hållbarhet. Som
exempel kan nämnas, att 4" pumpens verkningsgrad till
en början var blott 0,4, men vid provdrift på senare tid
har man uppnått 0,6 och till och med mera; det
förefaller därför som om man för framtiden kan räkna med
sistnämnda verkningsgrad för 4" pumpar. I enlighet med
hydraulikens lagar är verkningsgraden för större pumpar
Fig. 1. Propellerpumpens QH-kurva utan sugrör och sil.
/min.
Vattenmängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
