Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 5 februari 1944 - Trådradion i brännpunkten, av Erik H Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
TEKNISK TIDSKRIFT
började omedelbart med försök, vilka utföllo bra.
Ett allmännare genomförande påbörjades, vilket
dock till största delen avbröts genom kriget. I
Tyskland finnas emellertid för närvarande flera
hundra tusen trådradioabonnenter. Enligt
uttalande från ledande tekniker inom Deutsche Reichspost
har man beslutat att så snart som möjligt införa
trådradion. På den senaste tiden med de starka
bombanfallen har man haft nytta av de
anslutningar som finnas, eftersom trådradion inte som
de trådlösa stationerna behöver stängas av vid
flyglarm.
I Schweiz har man i rätt stor utsträckning
ton-frekvent linjeradio med flera program på ett
särskilt nät. Man har gjort försök med trådradio
och avser nu att låta denna ersätta linjeradion.
I England har man också visat stort intresse
för trådradion. British Post Office har framlagt
ett förslag om införande av trådradio efter kriget.
Detta förslag överensstämmer i huvudsak med det
system, som användes i Sverige och Tyskland.
Detaljer om detta förslag publicerades 1940.
Senare ha andra förslag framkommit. Tidskriften
"Wireless World" har öppnat sina spalter för
redaktionella inlägg och insändare mot och för
trådradion.
Den kände engelske radiomannen P P
Eckers-ley, tidigare teknisk chef för BBC, har där
framhållit fördelen med en överföring per tråd. Han
anser, att man så småningom måste skaffa en
ledning till varje hushåll, över vilken skall
överföras telefon, radio, television m.m. I England
har inte ens vart femte hushåll telefon, varför
telefonnätet inte är så användbart. Han föreslår
därför att i stället använda belysningsnätet. De
fyra ledarna i en kraft- och belysningskabel,
nämligen de tre faserna och en isolerad nolledare
skulle alla föra bärfrekvensspänning, vilken
tillföres i understationen. Ena polen är
kabelmanteln, den andra förbindes över kondensatorer med
alla fyra ledarna. Därjämte måste nolledaren
jordas över en drossel med stort motstånd för
bärfrekvensen och litet för kraftströmmen. Hos
abonnenten måste man förutom fas och nolledare
även ha en förbindelse med kabelmanteln.
Hög-lrekvensen tas ut hos abonnenten från en
mittpunkt mellan fas och nolla, åstadkommen med
två kondensatorer, och kabelmanteln. Som
bärfrekvenser föreslås frekvenser under 100 kp/s
(våglängder över 3 000 m), varför normala
radiomottagare icke kunna användas. Det angivna
förslaget publicerades i december 1941 och sedan
har ingenting vidare hörts härom. Många detaljer
äro oklara. Finnes kabelmanteln alltid tillgänglig?
Hur löses problemet med luftledningar? Före
kriget gjordes ett försök i Oslo med ett liknande
system, men detta lär ej ha utfallit så bra.
Eckers-ley anger också, att större svårigheter möta vid
distribution över ett kraftnät än över telefonnätet.
(Då vi i Sverige ha ett mycket stort antal av våra
hushåll försedda med telefon, enligt en grov
uppskattning hälften, föreligger för oss ej så stor
lockelse med en distribution över kraftnätet.)
I ett föredrag i Radio Industries Club
förordade Sir Robert Watson-Watt, som anges som
föregångsmannen inom "radiolocation", livligt
införande av trådradio. Han tänkte sig att alla
lyssnare skulle ha tillgång till sex olika program
utan störningar. Närmare detaljer angåvos inte,
men han antydde möjligheten av att använda
både telefonnätet och kraftnätet för
distributionen.
På grund av dessa förslag uppstod en
diskussion för och mot trådradio. En av de mest
förekommande invändningarna är av politisk art. Man
är rädd för faran av likriktningen, då
radiolyssnarna tvingas uteslutande ägna sig åt nationella
program. Detta tema varierades på flera sätt och
återkom i många inlägg. Som replik framhölls att
det med hänsyn till dessa farhågor är fördelaktigt
med ett system, som använder vanliga
radioapparater, eftersom radiolyssnaren då vid sidan av
trådradion alltid har möjligheten att avlyssna
utländska stationer. I vanliga fredliga förhållanden
torde väl denna fråga ej ha stor betydelse, men
det är klart att man med tanke på nuvarande
speciella förhållanden fäster stor vikt vid den. En
insändare framhåller, att avgörandet om vilket
program som avlyssnas ligger hos lyssnaren själv,
ty han har ju alltid möjligheten att stänga av sin
apparat. I samband härmed påpekas, att
radiostationerna ej böra försvinna och att en viss form
av parallelldrift bör finnas även när
trådradionätet är fullt utbyggt. Detta torde väl överallt lia
förutsatts.
Av inläggen framgår vidare att den engelska
radioindustrin ej ser införande av trådradion med
blida ögon. Man väntar att avsättningen av stora
apparater skall nedgå avsevärt. Industrin anses
få ett handikap för exporten, då den inte har
samma medel och möjligheter som förut att
utveckla stora apparater utan någon
hemmamarknad. De som förorda trådradio framhålla
emellertid att det säkert kommer att uppstå ett stort
antal tekniska och industriella problem i
samband med trådradions införande. Dessa problem
måste lösas med industrins hjälp. Industrin får
nya produkter att fabricera och behöver inte se
situationen så svart.
I ett redaktionellt inlägg i Wireless World
föreslås slutligen att förslaget att införa trådradion ej
skall genomföras omedelbart utan läggas på
hyllan tills vidare. Man vill avvakta och se hur
utvecklingen kommer att gå den närmaste tiden
efter kriget.
Teknisk Tidskrift har låtit några av våra ledande män
inom radioteknikens område ta del av ovanstående referat
av den engelska diskussionen med begäran om att få
höra deras mening. Deras inlägg följa på nästa sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
