Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1944 - Malmgeologisk forskning på Nordostgrönland, av Olof Eklund - Mässing, av Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i april 19 A A
401
lagene træder frem i Dagen. Indenfor dette
Om-raade træffer man överalt i Uren fra Klinten
Kul-stykker, men kun faa Steder er Kullagene direkte
tilgænglige. Det undersökte Omraade med Kul
er mindst 100 km långt og strækker sig uden Tvivl
betydeligt længere nord paa, hvor det fjærner sig
fra Kysten av Carlsbergsfjorden. De kulførende
Lag hæver sig fra Kap Stewart, hvor de praktiskt
taget ligger i Havets Niveau til en Højde av ca.
600 m ved Carlsbergsfjordens Bund, men falder
ind i Land med SØ—NV-lig Strygning. De hidtil
udførte Undersøgelser tillader ingen Bedømmelse
af den tilgængelige Kulmængde. Selve Lagene er
linseformede og optræder i forskellige Niveauer,
Prøve 6 tilhører den ældre, rhætiske Del af
Planteserien, medens Prøverne 7 og 8 tilhører de
øvre, liassiske Dele. Prøve 6 er taget 24-8-1926 i
en Højde af 180 m. Lagets Tykkelse 20 cm.
Prøve 7 er taget lidt Nord for den gamle Boplads
Ivssorigsek 26 september 1926.*
För Loverpoolands Vedkommende har jeg
Som-meren 1934 foretaget en Opmaaling af Laget ved
Ekaelesat (Prøve 8), som jeg opdagede 1 Juli
1927, og hvor der nu er oprettet en lille Kulmine,
der forsyner alle Grønlænderhjemmene i
Scores-bysund med der nødvendige Brændsel. I
Kyst-klinten var Laget synligt over en Strækning af
35 m men maa kunne udnyttes over en
Strækning av ca 60 m. Lagets Tykkelse maaltes til ca.
53 cm, det overdækkes af en indtil 2 m tyk
Bænk af grov krydslejret Sandsten, der
bort-ryddes af Grønlænderne uden større Besvær.
Om-raadet strækker sig minst 50 m ind i Land, hvor
Kul er brudt ved en lille Elv nord for ’Minen’. Den
relativt let tilgængelige Mængde Kul skulde
her-efter i Ekaeleset-Omraadet andrage ca 1 500 kbm."
Förekomster av torv ha bl.a. påvisats i Loch
Fine av Backlund. Någon praktisk betydelse ha
de emellertid icke.
Några mindre fynd av gips ha gjorts, men de ha
endast vetenskapligt intresse. Enligt muntligt
meddelande från Wenk och Lupander finnas på
olika platser i sydöstra delen av Charcot land god
byggnadsmarmor med över 40 m mäktighet i en
amfibolitskiffer-marmorserie i migmatiskt
pre-kambrium. Förekomsterna sakna emellertid
betydelse, ty även en god och hel marmor skulle icke
vara brytvärd här uppe på grund av trafik- och
brytningstekniska svårigheter.
Litteratur
1. Backlund, H: Bas Alter des "Metamorphen Komplexes"
von Frans Josephs Fjord in Ost-Grönland. Medd. om
Grönland 87 (1932) nr 4.
2. Frebold, H: Geologie der Jurakolilen des nördlichen
Ostgrönland. Medd. om Grönland 84 (1932) nr 5.
* En undersökning enligt metod Muck av de här omnämnda
kolproverna 6, 7 och 8 gav till resultat:
Askhalt Flyktiga beståndsdelar
6............ 28,7 % 24,9 %
7............ 49,4 % 20,3 c/0
8............ 17,8 % 37,8 c/o
DK 673.2(485) (091)
Mässing. Svenska manufakturer och
konsthantverksprodukter under A00 år, av Sigurd Erixon. AB Bokverk,
Stockholm 1943. 403 s„ 567 fig. 80 kr.
Det är nu jämnt trettio år sedan dåvarande amanuensen
vid Nordiska Museet, Sigurd Erixon, fick idén till att
försöka åstadkomma en brett lagd skildring av Skultuna
Mässingsbruks historia på grundval dels av det rika
arkivmaterial, som finns bevarat i en särskild arkivbyggnad
vid Svenska Metallverken i Västerås, dels av ingående och
systematiska studier på bruksplatsen och i
omkringliggande trakter. Tack vare förståelse och ett storartat
intresse från Svenska Metallverkens dåvarande direktör, Erik
Falk, kunde arbetet börja 1916, och därmed började också
den mest omfattande och märkliga kulturhistoriska
undersökning, som någonsin företagits i vårt land och bekostats
av ett industriföretag. Det ursprungligen till tre delar
planerade bokverket har svällt ut långt utöver vad Sigurd
Erixon och Erik Falk tänkte i sina djärvaste drömmar,
och verket är ännu efter trettio år icke avslutat. Den
första delen kom ut 1921 och omfattade över 800 sidor jämte
en mängd kartbilagor, den andra lika omfångsrika delen
utkom 1935, och den tredje är under arbete. Man kan icke
nog högt prisa den generositet, med vilken Svenska
Metallverken ställt medel till förfogande för forskning och
publicering, varigenom en särskilt stark känsla för
plikten mot gångna generationers arbete kommit till uttryck.
Ingen må tro, att Sigurd Erixon — numera innehavare
av Hallwylska professuren i nordisk och jämförande
folklivsforskning vid Nordiska Museet och föreståndare för
Institutet för Folklivsforskning — enbart sysslat med
Skultuna Bruks historia och mässing. Han har haft och
har fortfarande många strängar på sin lyra, och
Skul-tunaboken är endast en del av hans vittfamnande och
mångskiftande forskar- och författarverksamhet. Som
kulturhistorisk vetenskapsman har han ägnat arbetet,
tekniken och industrins historia en betydande del av sin
enorma arbetsförmåga. Det är därför på sin plats att just
i Teknisk Tidskrift fästa uppmärksamheten på ett nyligen
utkommet verk, som utgör ett förberedande resultat av
Sigurd Erixons Skultuna- och mässingsforskningar.
Kunskapen om mässingstillverkningens historia och den
tekniska utvecklingen inom mässingsindustrin liksom
kännedomen om de bevarade mässingsföremålen och
dessas tillkomsthistoria har hittills varit skäligen mager.
Stora arbeten pågå nu för Skultunas del för att utreda
det historiska förloppet ända fram till vår tid, och
inventeringar av bevarade mässingsobjekt ha företagits,
omfattande hela landet. När resultatet av denna utredning
kan föreligga i tryck är väl osäkert, men det bör bli en
ytterst intressant läsning, när det kommer. I avvaktan på
slutresultatet har Sigurd Erixon publicerat, vad han
närmast kallar en förstudie, en över 400 sidor stark, rikt
illustrerad volym över mässingsmanufakturerna, deras
arter, typer och förekomst i vårt land under fyra sekler.
Volymen tillägnades direktör Erik Falk, då han vid
uppnådda 65 år avgick som chef för Svenska Metallverken.
Mången har nog föraktfullt sagt om en gammal ljuskrona
eller stake — det är ju bara mässing! Silver och
guldföremål ha alltid stått högre i kurs, men Sigurd Erixons
bok avslöjar de stora skönhetsvärden, som finnas i dessa
konsthantverkets produkter av mässing, och hans bok
visar, att de äro gjorda med stor skicklighet, och att de
ha varit spridda i kyrka, slott och koja. Än i dag finnas i
nästan varje hem föremål av mässing, om vilka man i
allmänhet icke vet någonting om ålder och tillverkare,
eftersom mässingsföremålen icke varit underkastade
samma stämplingsplikt som guld- och silverpjäserna. Med
boken "Mässing" i hand borde det vara en spännande
sysselsättning för ägaren av mässingsföremål att så långt
möjligt göra identifieringar och dateringar genom
jämförelser med bokens 567 avbildningar av viktiga typer av
mässingspjäser från ståtliga kyrkkronor och kandelabrar till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
