Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1944 - Fredrik Henrik af Chapman, av Gustaf Halldin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 19AU
415
Fig. 4. Denna av Chapman i Stockholm den 8 mars 1760 signerade ritning av ett tvådäckat ca 37 m långt fartyg har
givit upphov till den starkt bestyckade "turuma"-typen.
mot av denna lämnade Chapman Sveaborg. Hans
verksamhet blev under de närmast följande åren
förlagd till Stockholm. Chapman arbetade vid
denna tid på sitt stora berömda planschverk
’ Architectura Navalis Mercatoriasom utgavs
1768. Han hade vid denna tid begärt avsked från
tjänsten. Hans avskedsansökan beviljades väl ej,
men han befriades från avsedd kommendering
till Karlskrona och fick disponera sin tid med
bibehållen lön mot skyldighet att leverera
ritningar till flottans nybyggnader. Chapman ingick
samtidigt som konstruktör och medintressent i
ett bolag, som övertagit det Kiermanska, tidigare
Lodsackska, varvet på Djurgården. Varhelst
Chapman befann sig, sattes arbetskrafterna i rörelse.
Liksom nybyggnaden av skärgårdsflottans fartyg
koncentrerades till Stralsund 1760—1762 och till
Sveaborg 1763—1764, så blev det nu
Djurgårds-varvet, som kom att under de närmaste åren —
på entreprenad — bygga de flesta av
skärgårdsflottans fartyg. Där byggdes efter Chapmans
ritningar förutom handelsfartyg också salsslupen
"Vasaorden’’ (1775), som brann upp 1921, och
kungl, skonerten "Amfion". Verksamheten på
Djurgårdsvarvet nådde sin höjdpunkt vid
1770-talets mitt. Av handelsfartyg,, som byggdes efter
Chapmans ritningar, må följande nämnas:
kattskeppet "Baron And. von Höpken" (1759),
barkskeppen "Hertiginnan af Södermanland" (1774)
ocli "Sveriges Lycka" (1774), ostindiefararna
"Kronprins Gustaf" (1767) och "Gustaf III"
(1779). Ritningarna till dessa och andra
handelsfartyg ingå i "Chapmanarkivet", som 1810
inköptes av kronan från af Chapmans sterbhus. Det"
omfattar närmare 400 ritningar, däribland ett
hundratal utländska, och är f.n. deponerat i
Sjöhistoriska Museet.
Under sin verksamhet på Djurgårdsvarvet
framlade Chapman — 1772 adlad af Chapman — i
ett brev till dåvarande översten Henrik af Trolle,
som efter Augustin Ehrensvärds död 1772 blivit
chef för arméns flotta, ett förslag att i stort
antal bygga lättrörliga, starkt bestyckade slupar,
kanonsluparna. Förslaget gällde dels en större
slup (fig. 5) ca 19 m lång, 4 m bred och 0,75 m
djupgående, bestyckad med en i kursörlavett
placerad 18 punds kanon, dels en något mindre slup
bestyckad med en 12 punds kanon som var
anpassad även för landstigning. Besättningen 55,
respektive 37 man. Sluparna kunde ros eller
segla. På anmodan av Trolle utarbetade af
Chapman sina förslag närmare. Den 20 januari 1776
var ban färdig med ritningarna, som några
dagar senare voro godkända av konungen. Bygget
beordrades och sattes omedelbart i gång. När af
Trolle fick kännedom om byggnadsbeslutet, skrev
ban till af Chapman: "Nu kunna vi ge oss fan
på att en gång bli så starka i skärgården som
vår granne efter dessa vapen icke kosta mycket
penningar och icke fordra mycket folk." På
sommaren anordnades uppvisning av sluparna på
Värtan inför konung Gustaf. Konungen var nöjd
med exercisen, "och slutades allt", berättar af
Chapman, "därmed, att konungen utnämnde mig
till överstelöjtnant". Kanonsluparna prövades
sedan ytterligare och byggdes i allt större
omfattning och med kraftigare bestyckning.
Erfarenheten under kriget med Ryssland 1788—
1790 ledde vad arméns flotta beträffar till dels en
ytterligare ökning av antalet kanonslupar
bestyckade med två 24-pundiga kanoner, dels byggandet
i stort antal av ett ännu mindre, grundgående
stridsfartyg, kanonjollen. Denna var bestyckad
med en 18- eller 24-pundig kanon i ett med
skrovet akterut fast och starkt sammanbyggt
lavet-tage. Vid skottlossning rekylerade härigenom hela
båten. Skrovet var akterut utbyggt i en upptill
avrundad stjärt, som gav det bärighet och styrka.
Besättningen endast 24 man.
I kriget fingo kanonsluparna visa vad de dugde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
