Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1944 - Fredrik Henrik af Chapman, av Gustaf Halldin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
TEKNIS K TIDSKRIFT
het (lästetal), nollspantsarea, vattenlinjearea och
deplacement. På varje linjeritning är läget av
deplacementets tyngdpunkt och metacentrum
utsatt, ävenså en skala, som anger
längddimensionerna i svenska, engelska och franska fot,
och, när det gäller rymdmått, läster, tons och
tonneaux. Handelsfartyg ingå med ca 30 blad.
diverse mindre farkoster med ca 10 blad,
kapare-eller krigsfartyg med ca 10 blad och ritningar på
utländska örlogs- och handelsfartyg med ca 10
blad. Verket, som torde lia varit enastående i sitt
slag, hade en utomordentlig betydelse för
skeppsbyggare och redare på den tiden, då viktiga
grunddrag för fartygskonstruktionen ej voro
allmänt kända. Kopparplåtarna till verket
graverades av af Chapmans systerson Lars Bogeman,
adlad Nordenbjelke, den främste av mästarens
lärjungar och medarbetare, som 1798 blev dennas
förste tekniske clief, då de 1793 bildade
konstruk-tionskårerna vid örlogsflottan och vid arméns
flotta ombildades till en gemensam
konstruktionskår, och som 1803 blev detta kontors förste chef,
då i samband med inrättandet av förvaltningen
för sjöärendena flottornas konstruktionskontor
organiserades inom detta ämbetsverk.
Inom artilleriet genomfördes vid svenska flottan
på af Chapmans förslag vissa förbättringar.
Kanonernas konstruktion försökte han förbättra
med avseende på krutkammarens form, godsets
fördelning längs kanonloppet, tapparnas place-
ring. Genom systematiskt uppställda tabeller har
ban sökt standardisera kanontillverkningen. I
fråga om lavetter lanserade han kursörlavetten, som
blev införd inom skärgårdsflottan men ej trots
af Chapmans ansträngningar vid örlogsflottan.
Han utarbetade en metod för skeppsankares
konstruktion och sammanförde deras
dimensioner i standardtabeller. Efter dessa smiddes
ankare vid flottan fram emot vår tid.
I sin strävan att nedbringa vikten på riggen
utarbetade han en förbättrad metod att slå tågvirke,
så att alla garnen sträcktes lika, och trossen
därigenom blev starkare. År 1793 utgav han en
avhandling om rätta sättet att finna segelarean till
linjeskepp och därav rundhultens längder.
De i "Tractaten" omnämnda släpförsöken för
utrönande av fartygsmotståndet tog han ånyo upp
och anställde omfattande släpförsök i en
tank-anläggning på sin egendom Skärva utanför
Karlskrona. Resultaten av dessa sammanfattade han i
en till Vetenskapsakademien 1795 ingiven
avhandling: "Fysiske rön om det motstånd kroppar
lida, som föras rätt fram genom vattnet, anstälde
år 179A." Genom resultaten av dessa försök trodde
han sig ha upptäckt rätta formen för en
skeppskropp, för vilken enligt försöken särskilt
akterskeppets linjer voro av betydelse. Begreppet
väl-segling, menade han, kunde beräknas. Dividera
-des segelarean med motståndet för olika fartyg,
gåve den största kvoten den bästa seglaren.
Fig. 11. Konstruktionsritning till en mindre fregatt, blad ur "Architectura Navalis Mercatoria". Genom vagare i
diagonal förband mellan däck och bottenstockar gav Chapman de länga, låga skroven erforderlig långskepsstijrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
