Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Industriella och organisatoriska synpunkter på flottans fartygsbyggen, av J H Qvistgaard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 april 19U
483
Fig. 9. Färdigsvarvad axel.
Fig. 7. Smidning av axelämne i 1 800 t hydraulisk press.
ningsfartyg för Sjömansskolan, och enligt
föreliggande proposition torde komma att byggas två
segelskonare.
Tabell 1. Fördelning av ett kryssarbygge på olika
industrikategorier.
Mekaniska verkstäder:
Propellermaskineri, hjälpmaskineriet bestyckning,
ammunition, armatur och mekaniska instrument,
maskinbearbetning, plåtmöbler, järn- och
stålmanufaktur etc.........................................31,2 %
Skeppsvarvet:
Fartygsskrov, inredning och utrustning m.m..................23,4 %
Gruvor, järn- och metallverk:
Brytning och framforsling av malmer, förädling,
framställning av råämnen, göt, tackjärn, stålgjutgods,
valsade produkter, tuber, stål- och metallrör................21,4 %
Utländskt material:
Kol och koks, vissa metaller, en del instrument,
färger, gummi och kork, kemikalier för
ammunitionstillverkning ...................................... 7,9 %
Industrier för elmaterial:
Motorer, generatorer och omformare, instrument och
apparater, ledningar och lampor etc................. 4,9 %
Inhemskt råmaterial:
Gruvmalm, träd på rot, sten, sand, kvarts, lera,
marmor, kalksten, krita m.m., elenergi................. 3,9 %
Frakter:
Järnvägar, rederier och åkerier........................................2,2 %
Provtur och besiktning:
Bränsle- och smörjolja, resor och avlöningar för
personal, kontroll.........;......... ................................1,6 %
Kemisk-teknisk industri:
Krut, sprängämnen, färger, syrgas, acetylengas och
kolsyra, gummi och läder.......................... 1,4 %
Träindustri:
Fällning, sågning och hyvling av virke, inredning,
möbler, träbåtar, modeller och ställningsvirke,
masonit etc............................................ 1,2 %
Stenindustri:
Tegel och murbruk för ångpannor, cement, sand och
golvplattor, glas och porslin........................ 0,4 %
Pappers- och grafisk industri:
Papper för ritningar och korrespondens, trycksaker,
packningar, emballage m.m......................... 0,3 %
Textilindustri:
Tågvirke, trossar, kabel, segelduk, flaggor, inredning,
linoleummattor, isöleringsmaterial, packningar etc..... 0,2 %
Material- och personalproblem
För genomförande av byggnadsprogrammet äro
givetvis landets tillgångar på råmaterial och
industriella resurser av fundamental betydelse.
Allt eftersom försörjningen med vissa råmaterial
försämrats, har arbetet med planering av
råmaterialförbrukningen tagit mer och mer
uppmärksamhet i anspråk. För örlogsfartygsbyggen, där
kravet på högsta möjliga materialkvalitet och
lättast möjliga konstruktion träder i förgrunden,
har bristen på vissa svåråtkomliga material
medfört stora problem.
För flera viktiga råmaterial, såsom koppar, bly,
aluminium, har inhemsk tillverkning kommit i
gång, varigenom de största svårigheterna
övervunnits. Starka restriktiva åtgärder ha måst
vidtas beträffande förbrukningen av vissa
legeringsämnen, såsom molybden, krom, nickel, tenn m.fl.
Omfattande utredningar och experiment ha
verkställts för utrönande äv lämpliga
ersättningsmaterial, samtidigt som man genom ändrade
konstruktioner sökt kringgå kravet på dessa
Fig. 8.
Värmebehandling
i
härdnings-torn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
