- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
493

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Modernt luftvärn på örlogsfartyg, av A G Jedeur-Palmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29 april 19U

493

Modernt luftvärn på örlogsfartyg

Kommendörkapten A G jedeur-Palmgren, Stockholm

Med hänsyn till uppgifterna brukar man indela
örlogsfartygens artilleri i huvudartilleri och
se-kundärartilleri. Det förstnämnda kommer främst
till användning vid artilleristrid mellan
jämbördiga motståndare och inbegriper i sig större delen
av fartygens offensiva slagkraft.
Sekundärartilleriet är mera defensivbetonat och har till
huvuduppgift att avvärja anfall av såväl
torpedbärande ytstridskrafter som bomb- och torpedbärande
flygstridskrafter. På grund därav skiljer man
mellan antitorpedfartygsartilleri, i fortsättningen
benämnt torpedvärn, och antiluftfartygsartilleri,
välkänt under benämningen luftvärn.

I striden mellan den torpedbärande jagaren och
torpedvärnet har på 50 år jagaren mer än
fem-dubblats i storlek, och torpedvärnets kaliber
vuxit från 57 mm till 15 cm. Mot slutet av denna
utvecklingsperiod har man åter börjat bygga små
torpedfartyg, motortorpedbåtar, och dessa ha
framtvingat ett kompletterande "närtorpedvärn",
bestående av snabbskjutande automatpjäser.

Fig. 1 visar ett exempel på hur jagare och
motortorpedbåtar under dager kunna insättas till
anfall med torped mot större övervattensfartyg, då
konstgjord dimma icke kan komma till
användning. Av anfallsområdet visas för enkelhetens
skull blott en 90° sektor. Målet är placerat i
origo och styr kurs utefter y-axeln. Båda axlarna
äro graderade i hm. Yttergränserna för de farliga
eldzonerna äro markerade med cirklar med 150
och 50 hm radie, motsvarande de ungefärliga
skottvidderna för fjärrtorpedvärnet och
närtor-pedvärnet. De anfallande fartygen söka sig fram
till lämpliga anfallslägen på den yttre
eldzons-gränsen och ta sig därefter på sicksackkurser
hastigast möjligt fram till sina skjutlägen, där
torpederna fällas. Efter anfallet sker reträtt ut ur
eldzonen så snabbt som möjligt. Under passagen
in och ut genom eldzonen söker torpedvärnet
ned-kämpa de anfallande fartygen. Härför krävas
bl.a. hög eldberedskap, hög eldhastighet, hög
utgångshastighet och stor precision. Helst även
flera batterier, så att elden kan uppdelas mot
flera mål på en gång.

Fig. 2 illustrerar några exempel på hur flygplan
kunna insätta anfall mot örlogsfartyg.
Föregående figur visade havsytan sedd uppifrån; denna

Föredrag vid’ Svenska Teknologföreningens årsmöte den 24

mars 1944.

DK 623.418.2 : 623.97

figur är ett vertikalsnitt, med æ-axeln i
vattenytan och z-axeln angivande höjden. Målet är som
förut i origo, måtten i hm. De ungefärliga
eld-zonsgränserna för fjärrluftvärnet och
närluftvärnet äro inlagda som cirklar med 95 och 45
hm radie. Cirkeln längst in, med radien 15 hm,
är gränsen för det sekundära närluftvärnet. De
förekommande anfallstyperna äro: höganfall,
störtanfall, dykanfall, torpedanfall och låganfall.

Höganfallet framföres med flygplan i förband
på lämplig höjd till fjärrluftvärnets eldzonsgräns.
Därifrån sker inflygning till bombfällningshöjd
hastigast möjligt i "trappor" i höjdled och med
sicksackning i sidled eller i skydd av moln. Strax
före bombfällningen måste flygplanet framgå på
rak kurs ca 20 s för bestämmande av
fällningselementen, som skola inställas på bombsiktet.
Efter fällningen skingras planen och flyga ut ur
eldzonen snabbast möjligt.

Störtanfallet framföres inom eldzonen i trappor,
vid beskjutning jämväl med undanmanövrer i
sida. I det valda exemplet ligger dykläget på en
höjd av ca 1 600 m, och dykvinkeln är lika med
60°. Inriktning sker under dykning rätt mot
målet, och dyksträckan motsvarar en tid av ca
5 s. Bomben fälles på ca 900 m höjd, varefter
flygplanet tas upp och flyger ut ur eldzonen.

0 so 100 iso hm

Fig. 1. Dageranfall med torpedbärande övervattensfartyg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free