Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1944 - Framställning av krökta flerskiktsfaner, av Torsten Englesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 april 19U
All
Fig. 6. Mall av trä till bordläggning till jolle. Urtag finnas
för lister och stäv, och spåren möjliggöra effektiv evakuering.
Vid Duramold-förfarandet användes först
konvexa mallar, över vilka fanerstrimlor lades i
oftast tre lager, med lim mellan varje lager (fig. 3).
Yttersta och innersta lagren kunna läggas i
mallens längdriktning eller i vinkel snett över den.
Det mellersta lagret kan då ligga tvärs eller i
större eller mindre vinkel med de andra faneren. De
olika lagren fasthållas med nubb, klämmer eller
band. En gummisäck placerades över det yttersta
faneret och det hela täcktes med en plåthuv.
Säcken fylldes och pressade faneren tillsammans
tills limmet hårdnat. För uppvärmning leddes
ånga genom mallen, som var av gjutjärn.
På grund av bl.a. de höga mallkostnaderna och
den långsamma uppvärmningen frångick man
dock snart denna metod och övergick till
konkava mallar enligt principskissen, fig. 4. Mallen
är här gjord av plåt med förstyvningar, och i den
läggas fanerlagren som förut och täckas med
gummiduk, som med mallen omsluter faneren,
lufttätt. Denna säck evakueras, och eventuell
läck-luft utsuges under pressningen genom en
slangledning. Mallen placeras på en vagn som köres
in i en autoklav med en förslutbar gavel och
högtrycksånga släppes på. Eftersom mallen, som
här inte utsättes för några påkänningar, är av
relativt tunn plåt, tillföres värmen från båda
håll till faneren och presstiden blir då blott
omkring 15 min för ett faner av 9 mm tjocklek
Vid tillverkning av mycket tjocka faner har det
varit svårt att kunna värma igenom alla lager på
rimlig tid och utan att de yttre lagren bli
överhettade. Detta har emellertid lösts genom att
använda högfrekventa elektrostatiska fält för
uppvärmningen.
Fig. 5 visar ett annat pressförfarande. Här
användes en konvex mall som vid den ursprungliga
Duramoldprocessen, men säcken omsluter mallen.
I övrigt användes samma tryck- och
uppvärm-ningssätt som vid Duramoldprocessen. Detta sy-
Fig. 7. Lister och stäv ha lagts i och läggningen av första
fanerlagret pågår.
stern har utvecklats på liknande sätt som
Duramoldprocessen, nämligen så att gummisäcken
utbytts mot duk som då tätar mot bordet;
förfarandet kallas Vidalprocessen efter sin uppfinnare.
Vidal- och Duramoldprocesserna ha var och en
sina fördelar. I Vidalprocessen kunna
förstärkningar i form av spant och lister läggas in i
fördjupningar i mallen och limmas samtidigt som
faneren. I Duramoldprocessen är det å andra
sidan svårt att fixera förstärkningarna, men genom
att polera mallen kan man ge faneren en ytterst
fin ytteryta som knappast behöver efterbehandlas.
Detta har särskild betydelse vid båt- och
flygplantillverkning.
För Vidalförfarandet tillverkas fanerpressar i
Schweiz, men blott för mindre detaljer. Ett sådant
Fig. 8. Mallen, innesluten i gummisåcken, har på
transportvagnen rullats in i presscylindern. Evakueringsslangen är
ansluten till vakuumkopplingen i botten av cylindern.
Genom vagnens böjda form kan presscylindern effektivt
utnyttjas vid tillverkning av större detaljer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
