Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1944 - Kavitationstank för fartygspropellrar, av Hans Edstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 maj 1944
609
den för propellern i fråga vid det för 28 knops
fart aktuella kavitationstalet o = 1,5 ej alls är
karakteriserad av någon punkt på
atmosfärkurvan utan av kurvan a — 1,5, som ligger helt
under atmosfärkurvan. Fartygspropellrarnas
verkningsgrad kommer således att sjunka på grund av
kavitation, och den omtalade farten 28 knop
erhålles ej vid 15 700 ahk och 345 r/m.
För att utröna vilken effekt, som verkligen åtgår
för att erhålla 28 knop med de antagna
propellrarna, uppritas en hjälpkurva med den vid ka vita
-tionsprovningarna erhållna propellertryckkraften
T som funktion av framdriftstalet för
atmosfärtryck samt för a = 3,0, 2,5, 2,0. 1,5 och 1,00
(T kan naturligtvis även erhållas ur kurvan fig. 8
genom att samhörande värden på v„, n och D
insättas i
Å= Ue och CT=—2—=s)
n • D gn •DV
Ur hjälpkurvan fig. 10 bestämmes det nya
framdriftstalet 2, som erhålles på grund av
varvtalsökningen vid kavitation på följande sätt: vid
2 = 0,754 erhålles tryckkraften = 32.0 kg från
atmosfärkurvan (punkten B). Då man kan anta,
att samma tryckkraft är erforderlig för att driva
ett fartyg fram med en viss fart vare sig
propellern arbetar med kavitation eller ej, går man
Fig. 10. Hjälpkurva för beräkning av varvtalsökning på
grund av kavitation. Vid konstant hastighet (dvs. konstant
tryckkraft) sjunker sålunda framdriftstalet för en viss
propeller (arbetande vid 0=1,5) från X<= 0,754 till X — 0,63.
Varvtalet ökar därvid i samma proportion, vilket i detta
exempel gör 20 %.
från punkten B horisontalt ut till tryckkurvan för
a =1,5 och avläser där 2 = 0,63 (punkten C),
varefter man i verkningsgradskurvorna fig. 9
erhåller rjp<= 0,563 för 2 = 0,63 och a = 1,5
(punkten D).
Genom att insätta ve •= 13 m/s och />=3,00 m
i likheten 2 = 0,63 >= erhålles n = 412,5 r/m.
n ’ D
Ur kurvorna fig. 8 avläses C q för 2 = 0,63 och
o =1,5. Cq= 0,01460 (punkten E) erhålles.
För att erhålla det nödvändiga momentet
insät-tes Cq = 0,01460, Z) = 3.00 m och m= 412,5 r/m
varvid Q<= 17 430 mkg erhålles.
Med Q t= 17 430 mkg och n<= 412,5 r/m fås
slutligen Na = 10 050 hk per propeller, eller
sammanlagt på två propellrar Nai=20 100 hk.
På grund av kavitation sjunker alltså
propeller-verkningsgraden från t]p =0,721 till = 0,563;
samtidigt ökar varvtalet från n = 345 r/m till
71 = 412,5 r/m och den nödvändiga effekten från
15 700 ahk till 20 100 ahk.
Av exemplet ovan framgår, att den provade
propellern ej alls är lämplig ur kavitationssynpunkt
vid den relativt höga farten 28 knop. Bladytan är
nämligen alldeles för liten för de kavitationstal
det här är fråga om. Detta vet man ju även av
erfarenhet, men därjämte kan man med
kavita-tionsprov exakt bestämma, om propellern
arbetar med kavitation vid viss fart och om så är
förhållandet, hur mycket propellerverkningsgraden
sjunker på grund av kavitation, och därav hur
mycket man behöver öka maskineffekten för att
nå den önskade hastigheten. Omvänt kan man
med tillhjälp av kavitationskurvorna och
resultaten från släpförsöken bestämma, hur mycket
man förlorar i hastighet på grund av kavitation
vid propellern vid bestämd maskineffekt.
Kavitationstankens uppgifter
Kavitationstankens huvudsakliga uppgift är att
möjliggöra systematisk utprovning av den vid
KMW tillverkade propellern med vridbara blad,
kamewa-propellern. Därjämte står
kavitationstan-ken till förfogande i mån av tid för provningar
av fartygspropellrar med fasta blad för
utomståendes räkning efter viss fastställd taxa. Åtskilliga
sådana provningar ha redan utförts, varvid
förbättringar ha kunnat göras på resp. propellrar
med i en del fall anmärkningsvärda fartvinster
som resultat. De vidtagna förbättringarna ha då
gjorts efter de råd och anvisningar som givits
beställaren med ledning av de erhållna
provkurvorna samt av observationerna vid oscilloskopisk
belysning av modellen.
Vid kavitationstankens projektering och
konstruktion har Schiffbau-Versuchsanstalt i
Hamburg med sin direktör dr Herman Lerbs biträtt
som konsulterande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
