Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1944 - Svenska elfyrar, av Sven Öberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
TEKNISK TIDSKRIFT
fyren alltid kommer att infalla under den
avsevärt längre ljustiden hos den andra.
Elektrifieringen öppnar emellertid möjligheten att för två
— eller flera — fyrar anordna synkrona
ljuskaraktärer med hjälp av en gemensam
klippljusap-parat. Vid ensfyrar underlättar denna
synkronisering avsevärt navigeringen längs enslinjen och
innebär därjämte en viss, i många fall mycket
önskvärd hushållning med tillgängliga
fyrkaraktärer.
I fullständigt mörker är det ofta mycket svårt
att med tillfredsställande noggrannhet bedöma
avståndet till en fyr med ledning av enbart
fyrljuset. Detta är särdeles olägligt vid fyrar,
uppförda i vattnet omedelbart intill en trång farled,
där en felbedömning lätt kan föranleda
grund-stötning eller kollision med fyrbyggnaden. Är
fyren elektrisk, kan man emellertid anordna en
svag "fasadbelysning" av tornets nedre del,
varigenom avståndsbedömningen i högsta grad
underlättas. Sådan fasadbelysning finnes
exempelvis på angöringsfyrarna Krongrundet och
Skans-grundet vid Kalmarsunds djupränna. På några
håll — såsom vid Sandhamn -— förekommer även
fasadbelysning av bojar, kummel m.m., som icke
äro försedda med fyrljus.
Fyrelektrifiering bjuder ock en möjlighet att
hålla lanterninrutorna i fyren fria från imma och
frostbildning under den kalla årstiden. För detta
ändamål insättas fönstervärmare av normalt
utförande (150 W på 0.5 m längd) vid rutornas
nedre kant. En sådan installation har sitt största
Fig. 8. Elektrisk utrustning i obevakad fyr. Apparatskåpets
övre del inrymmer de två klippljusapparaterna, den främre
med avtagen kåpa. 1 underdelen radiostörningsskydd,
transformator för manöverström m.m. Vid lanterninrutorna med
deras olikfärgade glas synas de elektriska fönstervärmare,
som vintertid förhindra att imma och frost bildas på
rutorna.
Fig. 9. Maskinrum vid nätansluten fyrplats med
nautofon-anläggning (Haken på Ven). Kuggväxel är anordnad
mellan råoljemotorn och reservkraftgeneratorn, vilken är
utförd som 150 pls enfasmaskin för direktdrift av
nautofon-anläggningen. Vid drift med aggregatet sammankopi>las
det lokala belysningsnätets tre faser och anslutas till
generatorn, vars spänning är 127 V.
värde vid obevakade fyrar, men systemet har även
vunnit tillämpning vid några fyrar med ständig
bevakning, där det eljest ofta bjuder svårigheter
för de vakthavande att hålla de stora
lanternin-fönstren klara vid ogynnsamma
väderleksförhållanden.
Fyrar med ständig bevakning
Elektrifiering av de större bevakade fyrarna är
som regel mycket enkel att genomföra,
åtminstone vad beträffar utrustningen i fyrlanterninen.
Som redan nämnts brinner fyrlampan nämligen
i allmänhet med fast sken i fyrar av detta slag.
Fyrkaraktären erhålles i stället genom att linsén
roterar och är så utförd, att den samlar ljuset i
ett antal mot horisonten riktade ljusknippen.
Dessa vrida sig horisonten runt som ekrar i ett
jättehjul. och för den avlägsne betraktaren ger
passagen av varje ljusknippe upphov till en stark
ljusblixt.
Linsrotationen erhålles i allmänhet genom det
tillsynes kanske omoderna men dock mycket
tillförlitliga systemet med ett loddrivet urverk.
Elektrisk drift av linsen är införd på ett par platser,
där mistsignalering icke förekommer.
Nattvakttjänsten har då kunnat indras, vilket
möjliggjort att fyrens bemanning kunnat reduceras till
blott en man. Ett alarmsystem med ringklocka i
dennes bostad har härvid installerats; signal
erhålles ej blott vid strömavbrott och fel på
fyrlam-pan utan även om linsapparatens rotation skulle
avstanna.
Även vid de bemannade fyrplatserna måste
naturligtvis någon form av reserv finnas att lita till
vid strömavbrott på ledningsnätet, men automa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
