Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1944 - Beräkning av tryckta strävor av furuvirke med hänsyn till virkets kvalitet, av Bertil Thunell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
648
TEKNISK TIDSKRIFT
halten svår att bestämma och kärnvedshalten får
lämnas åsido vid bedömning av hållfastheten.
Vid provningarna visade sig de flesta
provkroppar, ca 80 à 90 %, med rektangulärt tvärsnitt på
vilka utböjningen mättes böja ut så att märgsidan
blev konvex. Detta förorsakas sannolikt därav, att
kvistkonerna äro störst på splintsidan, som
därför försvagas mest och ger efter först. Detta bör
beaktas vid hopfästning av flera plankor till en
enhet, så att halva antalet vändes med motsatt
sida mot de övriga.
Av stort intresse är den relativa förekomsten av
olika kvistkvotssummor. För att en fullständig och
tillförlitlig bild härav skall erhållas, måste
prov-sorteringar företas vid de olika verken. Härtill
har dock ännu ej varit tillfälle. En viss
uppfattning erhålles dock genom försöksmaterialet.
Särskilt påfallande är därvid den förskjutning av
kvistkvotssumman mot högre värden, som
inträder med ökat slankhetstal. Detta är naturligt, ty
om t.ex. en lång planka uppdelas i två lika delar,
kommer den ena delen att innehålla den förut
bestämmande kvistkvotssumman och den andra
delen får en lägre summa. Den genomsnittliga
kvaliteten stiger alltså ju kortare delarna bli. Här
bortses då från det relativt betydelselösa fallet,
att området med den bestämmande
kvistkvotssumman skulle delas vid kapningen, eller att två
lika kvistkvotssummor finnas, varav en tillfaller
vardera virkesdelen.
Den talrika förekomsten av provkroppar med
mycket låg kvistkvotssumma, som i synnerhet
2 "-virket uppvisat vid undersökningen, beror på
att längderna därvid blivit så små, att
provkropparna icke säkert nå över ett kvistvarv, utan även
kunna inplaceras mellan två kvistvarv. Enligt
dessa rön skulle det således vara motiverat att
skärpa fordringarna ju kortare de tryckta
virkeselementen äro, vilket vore gynnsamt även ur den
synpunkten, att inflytandet av kvistarna blir
större vid mindre längder. En sådan glidande
skala för fordringarna skulle dock praktiskt bli
alltför ohanterlig.
För en sortering av handelsvirke måste därför
det ogynnsammaste fallet läggas till grund, dvs.
kvaliteten bestämmas efter färdig justering vid
verket eller i brädgården, och den förbättring som
inträder för vissa delar i och med en uppkapning
på arbetsplatsen, får antas i allmänhet ge en extra
säkerhetsmarginal. För stora virkespartier borde
det eventuellt bli lönande att företa utkapningen
med tanke på förbättring av kvaliteten. Till
såg-verk anslutna fabriker för tillverkning av
träkonstruktionsdelar ha därvid möjligheter att bäst få
sina fordringar och synpunkter beaktade.
Någon omedelbar sammankoppling med de nu
tillämpade sorteringsreglerna är icke möjlig. I
stort sett motsvarar emellertid kvistkvotssumman
k3 = 1 minimifordringarna hos kvalitet III, k3 =
■<= 1,5 minimifordringarna hos kvalitet IV och
större kvistkvotssummor än 1,5 kvalitet V. Inom
dessa kvalitetsgrupper ha dock mycket stora delar
en lägre kvistkvotssumma än minimigränsen,
varför ett avsevärt förbättrat utbyte skulle erhållas
vid en omsortering med klassificering efter
kvistkvotssumma.
Litteratur
Asp, P; Enström, A; åström, J: Sorteringsregler för
sågade trävaror inom Härnösands distrikt, tillämpade sedan år
1880. Kramfors 1926.
Standard Specifications for Structural Wood Joist and Planks,
Beams and Stringers, and Posts and Timbers. Part II.
Non-metallic Materials. ASTM Standards D 245-33. Philadelphia
1933. 1937 Supplement. ASTM Standards D 245-37.
Philadelphia 1937.
Berechnungs- und Entwurfsgrundlagen für hölzerne Brücken.
DIN 1074. Berlin 1930 (se WIedler).
Bestimmungen für die Ausführung von Bauwerken aus Holz
im Hochbau. DIN 1052. Berlin 1933, 1940 (se Wedler).
Gütevorschriften für Baüholz. DIN 4074. Berlin 1940 (se
Wedler). Jfr även DIN DVM 2180—2190.
Sorteringsregler för exportsågvirke. Garantiföreningen för
Träteknisk Forskning. Publ. 23. Helsingfors 1936.
Graf, O: Erläuterungen zu DIN 4074 (Gütebedingungen für
Bauholz). 2. Merkhefte, Fachaussch. f. Holzfragen, Ver. Dtsch.
Ing. u. Dtsch. Forstver. Berlin 1940.
Timber By-laws made by the LCG in pursuance of the
London Building Act (Amendment) Aet, 1935, for the use of
timber in the construction and conversion of buildings.
Construction of buildings in London. London County Council.
London 1938.
Working Stresses for Structural Lumber and Timber.
Supplement 1. National Lumber Manufactures Association
Publica-tions. Washington 1936.
Normalbestämmelser för järnkonstruktioner till byggnadsverk.
SOU 1938 : 37. Stockholm 1938.
Ros, M: Ergebnisse der Festigkeitsuntersuchungen an der
EMPA mit Bauhölzern, in den Jahrén 1924/25 als Grundlage
für die Normen des SIA. Zürich 1925.
Ros, M & Brunner, J: Die Knickfestigkeit, der technisch
wichtigsten Baustoffe. Beitrag zur Denkschrift anlässlich des
50-jährigen Bestehens der Eidg. Materialprüfungsanstalt an
der Eidg. Techn. Hochschule. Zürich 1930.
Ros, M & Brunner, J: Die Knickfestigkeit der Bauhölzer.
Assoc. Internat. Éssai Matériaux. Congrès de Zürich 1931
(därjämte diskussionsinlägg av L Cizek & W Rutgers).
Zürich 1932.
Provisorische Normen für die Berechnung, die Ausführung
und den Unterhalt von hölzernen Tragwerken. Nr 111.
Schweizerr. Ing. u. Arch.- Ver. Zürich 1936.
von Tejtmajer, L: Methoden und Resultate der Prüfung der
schweiz. Bauhölzer. Mitt. Materialprüf.-Anst. schweiz.
Poly-techn. Zürich h. 2. Zürich 1884 ; Landesausstellungs-Ausgabe,
Zürich 1896.
von Tet ma jer, L: Die Gesetze der Knickungs- und der
zu-sammengesetzen Druckfestigkeit der technisch wichtigsten
Baustoffe. Mitt. Materialprüf.-Anst. schweiz. Polytechn. Zürich
h. 8. Zürich 1901.
Thunell, B: Hållfasthetsegenskaper hos svenskt furuvirke
utan kvistar och defekter. IVA Handl. 1941 h. 161 och Stat.
Prov.-anst. Medd. 1941 h. 81.
Thunell, B: Inverkan av vissa kvalitetsbestämmande
faktorer på hållfastheten mot tryck hos svenskt furuvirke.
Stockholm 1943.
Standard Grading Specifications for Yard Lumber, US
Departement of Agriculture. Circ. 296. Washington 1923.
The development of structural Grades in American Lumber
Standards, US Departement of Agriculture, Washington 1930.
Wedler, M: Neue Berechnungs grundlagen für Holzbauwerke.
Holzbauwerke, Berechnung und Ausführung DIN 1052. 3 :e
uppl. 1940. Gütevorschriften für Bauholz DIN 4074, 1 uppl.
1939. Berlin 1941.
Wood Handbook. Basic Information ön Wood as a Material
of Consti~uction with Data for Its Use in Design and
Specifications. US Departement of Agriculture, Washington 1935.
Ylinen, a: Puisten nurjahdustukien mitoittamisesta. Teknill.
Aikakausl. 1938 h. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
