Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - STF:s utlåtande om den högre tekniska undervisningen, av H Sy — H V A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 juni 19 A A
691
före 1928, bör vara den normala studieriktningen
för högskolornas blivande elever. Kravet på god
allmänbildning gör det även klart, att det
tekniska gymnasiet icke bör betraktas som den
normala skolform, till vilken högskolornas
undervisning skall anslutas. Då det emellertid är av
betydelse för näringslivet, att begåvade elever från
de tekniska gymnasierna liksom hittills få
möjligheter att vinna inträde vid de tekniska
högskolorna, vill föreningen icke framställa några
önskemål om särskilda kompetenskrav för dessa elever.
Till frågan om de studerandes praktik före och
under studietiden vill föreningen i likhet med de
sakkunniga framföra som sin mening, att
praktik före inträdet i högskola icke bör göras till
ett oeftergivligt villkor. Föreningen vill emellertid
framhålla, att praktiken, då den är väl ordnad,
givetvis har stor betydelse för att ge en blivande
teknisk högskoleelev en förberedande inblick i det
valda yrket. De sakkunniga ha på ett lyckligt sätt
formulerat önskemål i detta avseende, helt
överensstämmande med dem, till vilka föreningen
kommit vid behandling av remissärendet. Det är
emellertid bekant, att svårigheterna äro stora att
få tillräckligt många och tillräckligt goda
praktik-platser. Förefintliga praktikorgan inom och utom
högskolan böra därför effektiviseras, så att de på
ett mera ändamålsenligt sätt än vad för
närvarande är fallet kunna ordna och fördela de
inträdessökandes och teknologernas praktik.
Föreningen vill utlova sin medverkan till åtgärder
för nående av förbättringar härutinnan.
Inom föreningen råder enhälligt den meningen,
att den normala studietiden vid de tekniska
högskolorna skall begränsas till fyra år. För det fall
att den tekniska utvecklingen fordrar, att
studierna i vissa ämnen fördjupas och utvidgas,
måste detta följaktligen kompenseras genom
utgallring av gammalt stoff i samma eller andra
ämnen. Detta är ett mycket maktpåliggande
arbete, där föreningen hoppas, att de tilltänkta
avdelningsråden skola kunna göra en betydelsefull
insats. Först när sådan utgallring icke är
genomförbar och det nytillkommande studiestoffet icke
är av den arten, att det kan hänskjutas till studier
för licentiatexamen, bör frågan om förlängning
av den normala studietiden på nytt tas upp till
prövning för varje avdelning för sig.
De sakkunniga ha föreslagit, att den vid GTH
tillämpade regeln om spärr mellan första och
andra årskurserna skall införas i högskolornas
stadgar. Stor tveksamhet angående det lämpliga
i denna åtgärd har uttalats inom föreningen,
varför föreningen föreslår, att en dylik bestämmelse
icke för någon av högskolorna införes i
stadgarna, men att även KTH beredes tillfälle att på prov
tillämpa den för att utröna effekten därav. Även
i detta avseende böra likartade bestämmelser
komma att gälla för båda högskolorna.
I den viktiga frågan om undervisningsmetodiken
har föreningen den uppfattningen, att
kompendier böra finnas i ämne, som företrädes av
professor. Kompendierna böra, där ämnets art så
medger, göras så fylliga, att deras
kunskapsinnehåll motsvarar betyget "med beröm godkänd".
I anslutning härtill vill föreningen på nytt
understryka det ovan gjorda påpekandet att icke
aktuellt eller icke nödvändigt stoff i största
möjliga utsträckning uteslutes.
För att kompendierna skola kunna utges i önsk^
värd utsträckning, måste verksamheten
åtminstone i vissa fall ekonomiskt understödjas, men
kostnaden härför torde kunna hållas på en låg
nivå, speciellt om man tillvaratar möjligheterna
till utökning av kompendieförsäljningen genom
att intressera även f.d. elever för kompendieköp.
De sakkunniga ha i sitt betänkande understrukit
betydelsen och önskvärdheten av
seminarieövningar, där sådana på grund av ämnets karaktär
kunna anordnas. Föreningen vill instämma i detta
uttalande och även i detta sammanhang påpeka
avdelningsrådens möjligheter att framföra
aktuella önskemål från näringslivet.
Undervisningen i matematik har av föreningen
särskilt beaktats, dels därför att matematiken,
"ingenjörernas språk", är av grundläggande
betydelse för all övrig teknisk undervisning, dels
därför att det otvivelaktigt bereder eleverna
svårigheter att omedelbart efter avslutade
gymnasiestudier tillgodogöra sig undervisning i detta
viktiga ämne, om den ges i en från början helt
högskolemässig form.
Föreningen ifrågasätter, att
undervisningsmetoden i matematik under den första studietiden
modifieras därhän, att eleverna uppdelas i
grupper om 30—40 och att undervisningen i varje
grupp ombesörjes av en och’ samma lärare för
såväl föreläsningar som övningar. I varje fall
synes dylik undervisning böra anordnas på prov
i ett par grupper med ett elevurval av normal
standard. Det må understrykas, att denna
grupp-undervisning icke skulle ske på samma sätt som
i gymnasiet med ständiga detaljfrågor, utan
successivt övergå till allt mer högskolemässiga
former. Vederbörande professor skulle ombesörja
undervisningen i en grupp, samordna arbetet i
samtliga grupper, utarbeta gemensamma
skriftliga prov, fastställa vitsorden i ämnet efter
förslag av gruppläraren samt hålla föreläsningarna
i de högre årskurserna. Det kan nämnas, att den
grundläggande undervisningen i matematik vid
våra universitet ävensom vid CTH börjat anta
ungefär dylika former.
I samband härmed skulle matematikkurserna
såväl beträffande omfattning som övningsexempel
kunna anpassas till varje fackavdelnings behov.
Frågan om att använda film vid undervisningen
vid de tekniska högskolorna har icke berörts i
betänkandet. Föreningen är av den bestämda
uppfattningen, att lämpligt bedriven undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
