Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1944 - Malltekniken inom flygindustrin, av Roland Johnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1944
731
Malltekniken inom flygindustrin
Civilingenjör Höland Iohnson, Linköping
Den process, som benämnes mallteknik,
användes så gott som uteslutande inom skeppsbyggeriet
och flygindustrin. Här skall i stora drag beskrivas
de metoder för denna teknik, som användes inom
flygindustrin, samtidigt som vissa likheter med
skeppsbyggeriet andras. Av naturliga skäl
kommer här det system i förgrunden, som användes
vid Svenska Aeroplan AB och som är en
fortsättning och utveckling av de metoder, vilka så
sent som år 1940 tillämpades inom den
amerikanska flygindustrin. Själva tekniken kan
uppdelas på två olika områden, dels linjearbetet, som
göres före konstruktionen av flygplanet och
utföres för att bestämma flygplanets form och
lämna för konstruktionsarbetet erforderliga
geometriska data, dels mallarbetet, som göres efter
det att konstruktionsritningarna blivit färdiga.
Linjearbetet
Arbetet med en ny flygplantyp på
linjeavdelningen börjar då projektavdelningen i stora drag
har bestämt sig för en viss typ och för sitt
fortsatta arbete fordrar spantrutor eller linjeritningar,
t.ex. i skala 1: 10. Man tillverkar då en modell,
som provas i vindtunnel. Resultaten av
vindtun-nelproven visa, om ändringar på linjerna bli
erforderliga eller icke. Skeppsbyggeriet arbetar på
liknande sätt, i det att konstruktionskontoret gör
upp en linjeritning på ett fartyg. Efter denna
tillverkas en modell, som köres i provränria,
varvid resultaten ge upphov till större eller smärre
ändringar av fartygets linjer.
Då ändringarna efter vindtunnelförsöken införts,
förstoras linjeritningarna till full skala. Sedan
bygger man en attrapp efter dessa, varvid man
kan tillåta de felaktigheter, som måste uppkomma
vid en manuell uppförstoring. Förstoringsarbetet
är mycket tidsödande, varför man numera ofta
utför den önskade förstoringen till full skala
genom fotografering samt åtföljande projicering.
Större noggrannhet vinner man icke, då
blyertslinjernas tjocklek blir uppförstorad i samma mån
som linjeritningarna, men en avsevärd
tidsbesparing erhålles. När vindtunnelförsök och
konstruktionsutkast utfallit till belåtenhet börjar den
mera exakta utläggningen av flygplanets linjer.
Eftersom vissa av flygplanets delar bestämmas
Föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den
A mars 1944.
dk 671.72 : 629.135
matematiskt, medan andra bestämmas genom
ren formgivning, blir arbetet med att lägga ut
linjerna av skiftande natur. De delar, som
bestämmas matematiskt, bestå huvudsakligen av
bärande och styrande ytor, t.ex. vingar,
stabilisator, roder osv., medan de delar som bestämmas
genom ren formgivning utgöras av flygkropp,
motorgondoler, överbyggnader etc.
Matematisk utformning
Då spantrutan för en vinge skall göras upp utgår
man från två givna grundspryglar, som
specificeras av den aerodynamiska avdelningen och
kunna vara verkliga eller teoretiska spryglar. Då
det gäller att alstra en otorderad vinge — en
otorderad vinge har grundspryglar med parallella
profilkordor; i en torderad vinge däremot bilda
profilkordorna en vinkel med varandra -— låter
man en rät linje, procentlinjen, som tangerar de
inre och yttre grundspryglarnas profiler, glida
ett varv kring dessa på sådant sätt, att
procentlinjens projektion på profilkordorna ständigt
avskär stycken, som äro procentuellt lika delar av
profilkordalängden (fig. 1). På ungefär liknande
sätt alstras den torderade vingen. Då ett
tillräckligt antal procentlinjer fastlagts, bestämmas
genom interpolation alla erforderliga sektioner i
Fig. 1. Otorderad
vinge med inlagd
40 %-linje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
