- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
737

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1944 - Malltekniken inom flygindustrin, av Roland Johnson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 juni 1944

737

Fig. 8. Sambyggjigg och detaljer för spantet, fig. 5.

gå samma väg och utan vidare välja en större
nitdimension, ty plåten kan vara fullt utnyttjad
för dragning eller skjuvning. Om i sådant fall
hålen borrades upp till större dimension, skulle
det återstående materialet ej räcka till för att
överföra de verksamma krafterna. Arbetaren kan icke
avgöra, när så är fallet. Därför måste alla hål
antingen utföras i borrjigg eller borras över från
andra, intilliggande detaljer, som tidigare
för-borrats med mindre borrdimension. Jiggborrning,
dvs. borrning med hjälp av borrplatta, användes
då man måste kunna garantera utbytbarhet. Så
gott som all avborrning sker med detaljerna
uppsatta i sambyggnadsjiggarna, antingen
undergrupps- eller huvudgruppsjiggar.

Det talas ofta om specialiseringen inom
flygindustrin, men i själva verket äro flygindustrins
tempoarbetare, om man bortser från
detaljtillverkningen, mindre specialiserade än arbetarna
på bädden vid ett skeppsvarv. Bädden kan
jämföras med jiggarna, och en av flygindustrins
tempoarbetare utför vid sin jigg alla de olika
slag av arbete — ehuru lättare — som hängare,
dragare, packare, borrare och nitare tillsammans
utföra på ett skeppsvarvs stapelbädd.

Fotografisk reproduktion

Såsom tidigare nämnts användes målad plåt som
ritmaterial, då det gäller att utföra
originalmallar. Noggrannheten fordrar ett icke-hygroskopiskt
material, eftersom mallarna äro icke måttsatta
ritningar. Då det gäller att tillverka serie verktyg
måste verktygsarbetaren rent manuellt överföra
konturer, linjer, sektioner, text och anvisningar
från originalmallarna. Detta är ett mycket
tidsödande arbete och utgör en onödig felkälla. Den
personal som ritar originalmallarna består i regel

av tekniskt skolat folk, som visar tydlig aversion
mot att rita på plåt och söker sig till arbeten på
vanliga ritkontor. För att övervinna dessa
olägenheter kan man reproducera mallar på fotografisk
väg. Två skilda metoder användas, nämligen
kontaktkopiering och projicering.

Kontaktkopiering

Kontaktkopiering kan tillgå på två sätt. I det ena
fallet ritas mallarna på ett transparent material,
t.ex. plexiglas, som besprutas med ett
ogenomskinligt färgskikt. Då man ritar med en
metallspets skrapas skiktet bort och det klara
plexigla-set framträder. En ljuskänsliggjord metallplåt
lägges under plexiglaset och då man belyser det
hela, erhålles en positiv bild, som kan framkallas.
Plexiglaset har här endast ersatt plåten,
rittekniken är densamma som vid det förut beskrivna
systemet.

I det andra fallet ritar man på en metallplatta,
som är bestruken med en fluorescerande färg,
varvid de ritade strecken täcka färgen. Man
åstadkommer därpå ett negativ genom att lägga en
ljuskänsliggjord glasplåt på metallplåten och
belysa denna med röntgenstrålar, varvid skiktet
fluorescerar och exponerar glasplåten. Man får
sedan en positiv bild genom kontaktkopiering.
Denna metod är tämligen omständlig och är
personalen oförsiktig uppstår risk för
yrkessjukdomar.

Projicering

För att eliminera plåtmaterialets nackdelar vid
ritarbetet kan man fotografera en ritning, som
utförts på papper, uppspänt på metallplåt.
Ritningen kan sedan överföras på önskat
material med vanlig fotografisk förstoring. Hos
SAAB har anskaffats en kamera, som visas i
fig. 10. För att undvika fel, orsakade av optiska
skillnader mellan upptagnings- och
förstoringsobjektiven, användes ett och samma objektiv

Fig. 9. Masterdetalj till framdel av kabinöverbyggnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0749.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free