Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 1 juli 1944 - Värme-, ventilations- och sanitetstekniska installationer i Södersjukhuset, av Axel Theorell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(800
TEKNISK TIDSKRIFT
Värme-, ventilations- och sanitetstekniska
installationer i Södersjukhuset
Civilingeniör Axel Theorell, LSTF, Slockholm
Projekteringsarbetet för Södersjukhusets värme-,
ventilations- och sanitetstekniska installationer
påbörjades redan år 1931. Man koncentrerade sig
till en början på förutsättningslösa utredningar
om de lämpligaste principiella lösningarna av
olika tekniska och ekonomiska problem för att
först senare, då dessa riktlinjer alltså klarlagts,
söka bearbeta de olika problemen i detalj. Bland
de frågor, som främst krävde principutredningar
kunna nämnas: värmecentralens utformning,
uppvärmningssystem, ventilationsfrågan, sanitära
inredningar m.m.
Värmecentral
Utredningen om värmecentral föregicks av
ingående undersökningar om de möjligheter, som
eventuellt förelågo till samköming med andra
värmecentraler, om värmeleverans från
kommunal sopförbränningsanläggning etc. Samtliga dessa
undersökningar gåvo dock negativt resultat,
varför sjukhuset måste utrustas med egen ång- och
värmecentral. Utformningen av denna erbjöd
dock åtskilliga möjligheter till variation. De vär-
Fig. i. [-Panncentralen.-]
{+Panncentra-
len.+}
DK 628.8 : 725.51
mebehov, som föreligga vid en sjukhusanläggning
av denna storleksordning, äro dels värme för
byggnadens uppvärmning och ventilation, dels
ånga för sterilisering och desinfektion, för ångkök
och tvättinrättning samt för beredning av varmt
förbrukningsvatten. Av dessa behov, vilka
tillsammans beräknas maximalt kunna uppgå till ca
12 ’ 108 kcal/h, kräver byggnadernas
uppvärmning och ventilation den avgjort största delen. Då
dessa sistnämnda värmebehov ju lämpligen kunna
täckas medelst varmt eller hett
cirkulationsvatten kunde en s.k. blandad värmecentral, dvs. en
central försedd med såväl direkteldade
varmvattenpannor som ångpannor, mycket väl
ifrågakomma. På grund av att intet av de nämnda ång
behoven kräver ånga av högt tryck skulle
ångpannorna icke heller behöva utföras för högre
tryck än 8—10 at ö, varigenom en mycket billig
värmecentral kunde ha åstadkommits.
Vid de samtidigt pågående utredningarna om
sjukhusets elkraftförsörjning framkom emellertid
såsom mest ekonomiska lösning önskvärdheten av
att sjukhuset i så stor utsträckning som möjligt
genererade erforderlig elkraft i eget ångkraftverk.
Av denna anledning var det alltså önskvärt, att
värmecentralen utrustades med ångpannor av
relativt högt ångtryck och att all värme alstrades
i form av ånga i dessa pannor för att i
mottrycks-turbiner reduceras till det låga ångtryck, som
erfordrades för täckande av samtliga ångbehov
utom viss del av tvättinrättningens. Det visade
sig, att man med pannor utförda för att alstra
ånga av 25 at ö och 350° C och ett mottryck av
2,0 at ö efter turbinerna kunde alstra all
erforderlig elkraft i eget kraftverk under större delen
av året varvid avloppsångan restlöst kunde
användas för ovan nämnda ång- och värmebehov.
Ångcentralen utrustades som följd härav med
tre ångpannor av vattenrörtyp för 25 at ö och
350°C ångtemperatur och med en kapacitet för
vardera pannan av normalt 10 (max. 12) t/h ånga.
Pannorna utfördes med kylda eldstäder,
kedjerost med zonindelning, mekanisk koltransport
med helautomatiska kolvågar, mekanisk
ask-transport, matarvattenberedning etc., allt i
enlighet med god och beprövad standard. Utförda le-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
