Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 8 juli 1944 - Ultrakortvågens användningar, av Ove Norell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juli 19 A A
827
Ultrakortvåg som länk i telefonförbindelse
Redan i början av 1930-talet började man
använda metervågor som ersättare för telefonkablar
över vattendrag. Till en början använde man
skilda sändare för de olika kanalerna, men på
senare tid har man även börjat använda
mång-kanalsystem med en gemensam
ultrakortvåg-sändare för samtliga kanaler. Som exempel
härpå skall nämnas den år 1937 öppnade
niokanal-förbindelsen mellan Irland (Ballygomartin) och
Skottland (Enoch Hill). Avståndet mellan
stationerna är cirka 56 km (optisk sikt). I ena
riktningen användes 76 Mp/s (.Ä^S^ö m) och i den
andra 83 Mp/s (A = 3,62 m). Olika
polarisations-plan användas för de olika riktningarna. Med
hjälp av effektiva riktantenner klarar man sig
med en ultrahögfrekvent effekt på ca 75 W.
Amplitudmoduleringen sker i etapper som vid
bärfrekvenssystem för telefonkablar. Det vid
första moduleringen erhållna 9-kanalbandet 152
—283 kp/s får modulera ultrakortvågssändaren,
som sålunda får en bredd på ca 0,6 Mp/s.
Signal/störningsförhållandet är ca 45 dB och
överhörningen uppges vara omärklig för örat.
Lågfrekvent äro de olika kanalerna trådanslutna till
närmaste telefonväxel, där de betjänas som
vanliga telefonkabelförbindelser.
Liknande flerkanalanläggningar finnas i bruk
på andra ställen, såsom i Tyskland och Finland,
men närmare detaljer äro ej bekanta.
Rundradio
Även för rundradio ha genom
frekvensmodula-tionen de ultrakorta vågorna kommit till
användning. Amerika har härvid varit föregångslandet
(fig. 5). Genom kriget har visserligen utvecklingen
stoppats upp, men redan finnas ca 40 stationer i
drift med effekter på upp till 50 kW. En
opinionsundersökning, som företagits i 14 städer, har visat
att allmänheten uppskattat den förbättrade
kvaliteten och den minskade störningsnivån.
Myndigheterna ha även använt frekvensmodulerad
rundradio för skolradio, och man har enkom för
detta ändamål reserverat ett särskilt
frekvensband, 42,1—42,9 Mp/s. övriga stationer disponera
området 43,1—49,9 Mp/s. Frekvenssvinget är
standardiserat till 75 kp/s, varigenom stationerna få
placeras 200 kp/s från varandra. De ovannämnda
banden omfatta sålunda 5 respektive 35 kanaler.
Detta kan synas vara ganska rikligt tilltaget med
hänsyn till att samma kanal kan disponeras av
flera stationer i olika distrikt, men det har visat
sig, att efterfrågan på kanaler i tätbefolkade
distrikt varit större än tillgången. I Europa Jiar
detta slag av rundradio ännu ej provats i större
utsträckning, men det kan nämnas, att en station
på 0,5 kW (/ = 50,2 Mp/s) finnes i Köpenhamn
och att svenska telegrafverket under innevarande
år hoppas kunna börja provsändningar med en
1 kW sändare i Stockholm.
Fig. 5. Slutsteget i en 10 kW sändare för
frekvensmodulerad rundradio med två luftkylda rör RCA 889-R.
Television
En televisionssändare kräver en kanalbredd på
ca 6 Mp/s, vilket medför att endast ultrakortvåg
kan komma i fråga. Televisionssändningar
förekomma numera regelbundet från ett par stationer
i Amerika och Europa. Rent tekniskt har man
kommit mycket långt — det finns transportabla
televisionskameror för fältupptagning, det finns
storbildsmottagare och det finns till och med
färgtelevision — men tyvärr torde ännu så länge de
dryga kostnaderna hindra att televisionen slår
igenom på allvar.
Speciella användningsformer
De ultrakorta vågorna ha redan fått en hel del
speciella användningar, som ligga långt vid sidan
om de för radiovågor traditionella. Så har t.ex.
en ultrakortvågsterapi utvecklats, vilken genom
att den bygger på värmeutvecklingen på grund
av de dielektriska förlusterna kan ge en jämnare
och mera djupgående uppvärmning än
långvågs-diatermin, som bygger på ledningsförlusterna.
Verkningarna äro säkerligen icke endast rena
sekundärfenomen till följd av uppvärmningen, men
denna är dock i regel det väsentliga. Vanligen
användes kondensatorfältmetoden, varvid den
kroppsdel, som skall behandlas, placeras såsom
dielektrikum mellan beläggen i en kondensator,
som ingår i en ultrakortvågssändares
svängningskrets.
Man konstaterade tidigt, att smådjur såsom
råttor, flugor etc. nästan omedelbart dogo om de
infördes i ett mycket kraftigt ultrakortvågsfält.
Detta förhållande kan utnyttjas t.ex. för att befria
spannmål från skadedjur. Om den angripna
spannmålen långsamt får passera genom ett
kraftigt kondensatorfält avlivas snabbt alla insekter,
ägg och larver utan att spannmålen på något sätt
tar skada. Även bakterier kunna dödas med
ultrakortvåg, varvid olika arter kräva olika våglängd.
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
