Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 29 juli 1944 - Astronomisk matematik — sfärisk trigonometri, av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juli 19 A A
885
Astronomisk matematik
— sfärisk trigonometri
Professor Knut Lundmark, Lund
DK 51 : 52
Matematikens betydelse som ett hjälpmedel åt
astronomin är synnerligen välbekant, och ibland
möter man även uttrycket för en stark
överskattning av detta förhållande i förmodandet:
"astronomi är väl ingenting annat än matematik." Det
kunde kanske synas alldeles onödigt bemöta ett
dylikt påstående, men likväl tror jag det ej
skadar att göra så. Det faktiska förhållandet är
gifvetvis att astronomin är en av de vetenskaper,
inom vilken den tillämpade matematiken har en
synnerligen stor användning. Men man måste
härvidlag hålla fast vid begreppet tillämpad.
Matematik och astronomi äro på intet vis ett och
detsamma, inte ens när det gäller den matematik,
som användes inom astronomin. Matematiken är
sitt eget och sitt enda mål och behöver inte anlita
någon som helst hjälpvetenskap för att nå fram
till sina resultat. Inte heller har matematiken
numera några tillämpningar i tankarna, utan
vägledande för den moderna utvecklingen inom
vetenskapernas vetenskap är endast det stringenta
matematiska förfarandet. Astronomin å sin sida
har sitt bestämda mål i att utforska det nuvarande
universum och utreda dess historiska förgångna
samt förutse dess kommande öden. Denna
forskning bygger ytterst på systematiskt lagda
iakttagelser, men för deras bearbetning och slutliga
tolkning kommer den tillämpade matematiken in
såsom ett synnerligen användbart och
betydelsefullt hjälpinstrument. Man kan säga, att
matematiken varit och fortfarande nog är den
hjälpvetenskap, som astronomin mest tar i
användning. I våra dagar gör denna vetenskap dock i
betydande utsträckning bruk av metoder och
resultat, lånade från fysiken och kemin.
Matematiken är emellertid den hjälpvetenskap,
som först kom att nyttja och tjäna astronomin.
I sina äldsta utvecklingsstadier äro astronomin
och matematiken synnerligen intimt förbundna
med varandra. Sedan de fyra räknesätten och
grunderna av geometrin förelågo utformade,
följde trigonometrin som en utbyggnad av
geometrin. Till att börja med utvecklades den plana
men ganska snart även den sfäriska
trigonometrin. Denna i sin tur blev genast fundamental för
den antika astronomin. Utvecklingen av den
sfäriska trigonometrin och den sfäriska astronomin,
eller som denna stundom också kallas, läran om
sfärerna, eller endast sfäriken, kom att länge gå
jämsides. Det är därför synnerligen naturligt, att
man under dessa utvecklingsstadier ofta
likställde astronomi och högre matematik.
Detta är sålunda förhållandet med antikens stora
astronomiska verk, den mångomtalade Almagest,
som fick en livslängd av cirka ettusenfemhundra
år. Denna astronomiska handbok författades
under förra hälften av andra århundradet e.Kr. av
Klaudios Ptolemaios, en av alla tiders största
astronomer. Ursprungligen bar boken titeln
Mocftt]/uocrixr] 2vvtoc^iq (Den Matematiska
Sammanfattningen). Så småningom fick denna
handbok i jämförelse med liknande arbeten epitetet
fxeyocXt], dvs. stor. Ur superlativet till detta ord
kom epitetet jxeyioxrj till. När Ptolemaios verk
sedan översattes till arabiskan (omkr. 829 e.Kr.)
kom genom förbindelsen mellan artikeln i detta
språk, al, att framgå titeln al madjisti, eller al
ma-gesti, vilket så småningom transformerades till ett
enda ord, almagest. Som vi se skiljer den
ursprungliga titeln inte mellan bokens matematiska
och astronomiska innehåll. Senare i denna
artikel skola vi i all korthet nämna om vad
Almagest innehåller.
Ett intressant kuriosum må berättas, som visar
hur långt in i nyare tid man ej skilde mellan
astronomi och matematik. Den professur jag
innehar vid Lunds Universitet benämndes
ursprungligen den ptolemeiska. Dess förste
innehavare, Andreas Spole, bar sålunda titeln
professor ptolemaicos. Sedermera benämndes
innehavarna av astronomilärostolen professorer i
"matematik" och sades ha
"undervisningsskyldighet bl.a. i astronomi". Det är först från och med
1812 som vi finna en professur i astronomi och
fysik upprättad här i Lund och ej förr än 1848
som lärostolen i fråga omfattar enbart astronomi.
Vilka grenar av matematiken använder astronomin?
Försöker man ge ett svar på denna fråga skall
man finna, att det främst är klassiska grenar av
matematiken, som användas inom astronomin,
och givetvis grenar av fundamental beskaffenhet.
Detta gäller icke blott den plana och sfäriska
trigonometrin utan i ännu högre grad differen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
