Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 29 juli 1944 - Erfarenheter av kamjärn, av Erling Reinius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
900
TEKNISK TIDSKRIFT
Gjutning av betongen
En nackdel med kamjärn i förhållande till
rundjärn är, att järn nedstänkta med cementbruk äro
svårare att skrapa och borsta rena. Möjligen
tvingas men härigenom till en noggrannare
transport av betongmassan, vilket ju med hänsyn till
separering i betongen kan vara en betongteknisk
fördel. En ytterligare betongteknisk fördel är, att
på grund av det föreskrivna större fria avståndet
mellan kamjärn än mellan rundjärn betongen
lättare flyter kring järnen. Detta är särskilt fallet
vid hårt armerade konstruktioner, vid skarvar
samt där vid rundjärn en mängd ändkrokar skulle
ha sammanfallit.
Makning av betongen längs armeringsjärnen i
formen försvåras något på grund av den ökade
friktionen mot järnen. Stenarna haka därvid i
viss utsträckning upp sig på kammarna. Någon
försämring av gjutningsresultatet på grund härav
i form av "bom", "gjutsår" o.d. har emellertid
icke försports.
Spill
Vid arbetsplatser, där klippning och bockning
av armeringsjärn förekommer, uppstår
oundvikligen spill. Vid rundjärn kan en del av detta spill
tillgodogöras såsom bultar, åtminstone vid
stålkvaliteterna St 37 och 44. St 52 torde däremot
vara för hårt för de normala gängmaskinerna.
Spill av kamjärn kan lättare än rundjärn, på
grund av den mindre erforderliga längden,
utnyttjas som skarvjärn och som hophållande järn
i större gjutfogar. Dessutom användes
kamjärns-spill med fördel som förankringsjärn i berg.
Vid Selsfors kraftverksbygge har kamjärnsspill
på grund av sin hårdhet även använts som
påsvetsad förstärkning av plåten mellan tänderna i
grävmaskinsskopor. Vid detta bygge, dit järnet
levererats i 20 m längder, har på 550 t järn endast
3 à 4 t spill uppkommit.
Ekonomi
Kostnader för armeringsarbetet
Vid hus- och fabriksbyggnader tillämpas
vanligen ackordsprislistan med ett tillägg till
järnvikten av 3 % för kammarna. Därjämte har i ett
fall entreprenören på grund av den ökade
handsk-slitningen hållit arbetarna med handskar. Vid
raka kam järn bortfaller kostnaden för
bock-ningen av ändkrokarna, varigenom ackordspriset
per ton för klippning och inläggning av raka
kam-järn blir lägre än för klippning, bockning och
inläggning av raka rundjärn.
Vid samtal med flera armerarbasar ha några
klagomål över förtjänsten icke framkommit,
varför sannolikt någon sänkning av denna icke skett.
En armerarbas framhöll emellertid, att
ackords-priset för bockning av järn gav vid bockning av
ändkrokar för raka järn högre förtjänst än
inläggningen av sådana järn, och därför skulle för-
tjänsten vid raka rundjärn vara något högre än
vid raka kamjärn. Detta torde emellertid
kompenseras dels av att vid bockning av skjuvjärn
samma ackordspris erhålles för kamjärn som för
rundjärn, trots att för kamjärn ändkrokar icke
behöva bockas, samt dels av att
inläggningsarbetet i allmänhet går snabbare, enär fördelarna
av lättare najning, minskat justeringsarbete och
bortfallande av krokarna överväger nackdelen av
svårigheten att dra järnen.
Kostnaden för armeringsarbetet per ton järn är
tydligen lägre för kamjärn än för rundjärn utan
att arbetarnas timförtjänst sjunkit. Då dessutom
totala järnvikten vid användande av kamjärn blir
lägre än vid användande av rundjärn, uppstår
dels en avsevärd besparing i arbetskostnad och
dels en vinst i tid.
När lönar det sig att använda kam järn?
Vid nuvarande järnpriser lönar det sig praktiskt
taget alltid att använda kam järn i stället för
rundjärn av i handeln förekommande kvaliteter.
Undantag från denna regel kunna vara dels
armering med St 52 av vissa balkar, då hänsyn icke
tas till kamjärnets tekniska fördelar, vilka äro
högre säkerhet mot sprickbildning och därigenom
högre grad av beständighet, dels armering, där
järnets hållfasthet eller vidhäftning icke kommer
att utnyttjas, t.ex. där man av en eller annan
orsak icke vill underskrida en viss järndiameter
och där samtidigt ett visst avstånd mellan järnen
icke bör överskridas, såsom vid byglar, vilka icke
utnyttjas som skjuvarmering.
Ofta höras uttryck som: "Det här är en så enkel
konstruktion utan stora belastningar och med låg
betonghållfasthet, att det nog inte lönar sig att
använda kamjärn." Intet kan vara felaktigare!
Visserligen kommer kam järnet bäst till sin rätt
som armering i en högklassig betong, men detta
innebär icke, att det är olämpligt eller
underlägset rundjärnen i betong av ordinär eller låg
hållfasthet.
I de tidigare utredningar, som gjorts om
ekonomin vid användande av kamjärn4, har påvisats,
att för plattor en viss om än obetydlig
kostnadsbesparing uppstår vid användande av kamjärn i
stället för rundjärn St 52, trots att en större
platttjocklek erfordras. I jämförelse med rundjärnen
St 44 och 37 blir besparingen betydande.
Vid vissa balkar har rundjärn St 52 visat sig
kunna konkurrera. Balkdimensionerna måste
nämligen vid kamjärn vara större än vid St 52 på
grund av de föreskrivna större kant- och
järnavstånden, varigenom den ökade form- och
betongkostnaden uppväger järnbesparingen. Valet
mellan järnsorterna måste i sådant fall
bestämmas med hänsyn till de tekniska fördelarna hos
kamjärnet, nämligen högre säkerhet mot
sprickbildning och därigenom högre grad av
beständighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
