Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 2 september 1944 - Tryckluftbrytare, av H Thommen - Rimfrostbeläggning på kraftledningar, av B R - Direktjordning eller petersenspolar vid höga överföringsspänningar, av C E Söderbaum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1018
TEKNISK TIDSKRIFT
I nya anläggningar behöver man inte hysa några
betänkligheter mot att uppställa
tryckluftbrytar-na öppet. Cellväggar liksom även särskilda
byggnadskonstruktioner för försänkt montage
bortfalla helt och hållet. Instrumenteringarna bli
därigenom enkla och driftsäkra. Genom att samtidigt
använda oljefria ström- och
spänningstransformatorer undviker man i sådana anläggningar all
brandfara.
I industrianläggningar uppställas ofta enstaka
små brytare, matade från tryckluftflaskor, om en
kompressor skulle bli för dyrbar.
I kapslade instrumenteringar med oljebrytare
förläggas många gånger även samlingsskenorna
i olja eller kompound. Erfarenheterna ha visat,
att omfattande bränder även vid relativt små fel
kunna uppstå på grund av den stora
koncentrationen av brännbara beståndsdelar. Då nu
oljefria tryckluftbrytare stå till förfogande, kunna
brandsäkra anläggningar med luftisolerad
kaps-ling byggas.
För alstrandet av tryckluft användas merendels
centralt uppställda kompressoranläggningar.
Särskilt i utomhusanläggningar men även i
inom-husanläggningar är det nödvändigt att luften
tillföres brytarna över reduceringsventiler. Genom
reduktion av lufttrycket ned till det för brytarna
tillåtna trycket minskas starkt luftens relativa
fuktighet. Om dessutom reservbehållarna äro
uppställda utomhus, undvikes även vid starka
temperaturvariationer all utfällning av vatten i
behållarna.
Fig. 15. 2-4 kV ställverk med tryckluftbrytare.
Slutord
Försök och beräkningar ha visat, att det är av
största vikt att kortslutningarna hävas på kortaste
tid. Det är därför nödvändigt att reducera
brytarnas bryttid till ett minimum.
Tryckluft lämpar sig utan gensägelse bäst för
snabbrytning av strömkretsar. Genom
användandet av tryckluft undvikes vidare all risk för
brand och rökbildning. Otaliga forskningsförsök
ha även visat, att tryckluftbrytare kunna utföras
för alla bryteffekter och egenfrekvenser.
Genom omedelbar återinkoppling efter brytning,
orsakad av kortslutning, kunna kostsamma
drift-avbrott i avsevärd grad undvikas.
Tryckluftbrytaren är härvid den givna brytaren, då den har
den kortaste bryttiden och enkla anordningar för
återinkoppling.
Förr måste man, då man byggde
instrumenteringar, anpassa byggnaderna efter brytarna.
Numera har man full frihet vid utformningen av
byggnaden, varjämte anordningarna bli
utomordentligt överskådliga och driftsäkra.
Rimfrostbeläggning på kraftledningar.
Högspännings-ledningarna i Schweiz måste ofta dras fram på stor höjd
över havet och bli därigenom mycket utsatta för
rimfrostbeläggning. I samband med projekteringen av en ny 150 kV
ledning, som på vissa ställen skulle komma att gå 1 100 m
över havet, inrättade elverket i Bern 1937 en särskild
mätstation för att undersöka rimfrostförhållandena. De
uppmätta tillsatslasterna ha hittills aldrig överstigit det
beräkningsvärde av 2 kg/m, som är föreskrivet i de
schweiziska normerna för starkströmsanläggningar. (Bull.
schweiz. elektrotechn. Ver. 1944 h. 3.) B R
Direktjordning eller petersenspolar vid höga
överföringsspänningar. Man blir ganska förvånad, när man
finner, att Theodor Boveri, en av direktörerna i Brown
Boveri, börjar göra propaganda för direktjordning vid de
högsta överföringsspänningarna. Som bekant var det AEG,
som skaffade sig patentet på den avstämda petersenspolen
och det väckte sedan icke så litet sensation inom tekniska
kretsar, när BBC kringgick detta patent genom att införa
den icke fullt avstämda spolen. Sedan ha dessa båda
firmor tämligen ensamma levererat spolar till hela världen,
tills dess patenten gingo ut för några år sedan.
I en uppsats påpekar nu Boveri, att petersenspolen fått
en konkurrent i de automatiska
återinkopplingsanordning-arna och vidare framhåller han, hurusom påkänningarna
vid brytarna kunna bli större vid de petersenspoljordade
näten på grund av spänningshöjningarna. Vid de alltmera
expanderande 200 och 132 kV näten bli strömbrytarna
mer och mer ansträngda på grund av sammankopplingarna
och dubbleringarna, varför det är förståeligt, att
strömbrytarnas arbetsförhållanden komma i förgrunden, men
betydelsen av Boveris förslag framstår ännu mer, om
man tänker på blivande 400 kV nät, där man redan vid
byggandet kan inrätta sig för den lägre isolationsnivå,
som direktjordningen möjliggör, samtidigt som man från
början kan anordna automatisk återinkoppling. Boveri
anger besparingen i isolation vid ledningar och apparater
till 30 % och vid transformatorer till 20 % gentemot nät
med petersenspole. Han påpekar också, att man på ett
visst genomräknat 400 kV nät vid användning av
petersenspolar måste ha 6 cm ledardiameter för att komma till
rätta med coronan och spolarnas släckningsverkan, medan
4,2 cm skulle vara tillräcklig vid direktjordat nät. (Bull.
schweiz. elektrotechn. Ver. 1944 h. 10.) C E Söderbaum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
