Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 9 september 1944 - Karakteristiska materialkonstanter för glas och deras bestämning, av Stig Lindroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 september 19 A A
1043
Karakteristiska materialkonstanter för glas
och deras bestämning
Fil. mag. Stig Lindroth, LSTF, Stockholm
De senaste årtiondena ha satt märkbara spår
även inom glastekniken, men de mångfaldiga
variationsmöjligheterna, som numera stå
glasfackmannen till buds, kräva för att fullt kunna
utnyttjas en ingående materialkännedom, baserad
på snabba och tillförlitliga bestämningsmetoder.
De materialkonstanter, som torde vara av
speciellt intresse, äro:
clen termiska längdutvidgningskoefficienten <x
vilken bestämmer glasets motståndskraft mot
termisk åverkan och avgör dess användbarhet vid
in- och hopsmältningar med andra material;
transformationstemperaturen r, som anger den
lägsta temperatur, vid vilken spänningar kunna
tas bort i ett glasföremål inom ändlig tid;
mjukningstemperaturen ji, vilken är ett mått på
glasets "hårdhet", dvs. dess motståndskraft mot
deformation vid högre temperatur.
Differensen ju—t är dessutom ett mått på hur
snabbt viskositeten stiger med sjunkande
temperatur. Denna skillnad är stor för ett "långt"
och liten för ett "kort" glas.
Vid de glastekniska kongresserna i Aachen 1928
och London 1930 träffades en överenskommelse
att beteckna transformationspunkten med Tg och
den punkt, vid vilken en glasstav som utsättes för
uppvärmning under tryck, börjar deformeras, för
Mg. Då mjukningstemperaturen i vårt fall
definieras på annat sätt, har i stället ovanstående
symbol ju införts och i analogi härmed
beteckningen r för transformationspunkten.
Utvidgningskoefficient
Under förra århundradet, innan man förstod att
utnyttja en stor del av periodiska systemet för att
komponera glassatser, varierade glasets
utvidgningskoefficient inom ganska snäva gränser —
storleksordningen var 80—100 ’ 10—7 — men tack
vare Schotts undersökningar utvidgades
möjligheterna betydligt. Till följd härav började man
även intressera sig för möjligheterna att beräkna
<x för ett glas med känd sammansättning.
Undersökningar av Winkelmann och Schött1, English
och Turner^ och Mayer och Havas3 ha även visat,
att detta låter sig göra inom vissa gränser. Man
förutsätter härvid, att <x är en additiv egenskap,
DK 539.374 : 666.1
dvs. mot varje komponent svarar en faktor a; så
beskaffad, att 100 af= 2 ai pi, där pt är resp.
komponents procenthalt och a det sökta värdet.
De av dessa forskare funna faktorerna för den
kubiska utvidgningskoefficienten äro
sammanställda i nedanstående tabell.
För ett modernt glas kan den linjära
utvidgningskoefficienten variera från 6 ’ 10~7
(kvartsglas) till över 150 • 10~~7 (borat- och fosfatglas).
Transformations temperatur
Vid uppmätning av vissa egenskaper hos ett glas
som funktion av temperaturen finner man vissa
diskontinuiteter. Detta iakttogs först av Day och
Allen4, vilka vid snabb upphettning av boraxglas
kunde konstatera värmeabsorption inom ett visst
temperaturintervall. Detta fenomen studerades
[-Winkelmann—-]
{+Winkel- mann—+} Schött English— Turner Mayer— Havas
Si02 .......... 0,8 0,15 _
AI2O3 ......... 5,0 0,52 —
k2o........... 8,5 11,70 —
NaaO ......... 10,0 12,96 —
LisO .......... 2,0 — —
CaO .......... 5,0 4,89 v
BaO .......... 3,0 5,20 —
MgO .......... 0,1 1,35 —
ZnO .......... 1,8 0,21 —
PbO .......... 3,0 3,18 4,2
as2o5 ......... 2,0 — —
SbaOa ......... — — 3,6
P203 .......... 2,0 — —
B2O3 .......... 0,1 — 1,98 —
NasAlFø ....... — — 7,4
NaF .......... — — 7,4
ThOa ......... — — 6,3
O2O3 ......... — — 5,1
BeO .......... — — 4,7
CoO .......... — — 4,4
AlFs .......... — — 4,4
Ce02 .......... — — 4,2
Ti02 .......... — — 4,1
Fe2os ......... — — 4,0
NiO .......... — — 4,0
CaF2 .......... — — 2,5
MnO .......... — — 2,2
CuO .......... — — 2,2
Zr02 .......... — 0,69 2,1
SnOü .......... — — 2,0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
