Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - SKF-registret, av Arvid Palmgren - Klassificering. Diskussion, av A Silow, T H Nilsson, H Kræpelien, W Ekwall, B Boëthius, E Wærn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 september 1944
1139
2 ekonomiska frågor,
3 juridiska frågor,
4—8 vissa tekniska frågor,
9 övriga frågor.
Numren 4—8 ha disponerats i kronologisk ordning med
avseende på produkternas tillblivelse; 4 gäller teori och
konstruktion, 5 fabriker och deras utrustning, 6
fabrikation, 7 produkternas användning i allmänhet och 5
till-lämpad lagringsteknik, dvs. huvudprodukterna i deras
användningsmiljö.
SKF-registret är alltså uppdelat efter de olika
verksamhetsgrenarna inom företaget. Detta går igen i
underavdelningarna. Under 1 kommersiella frågor ha vi t.ex.
11 inköp, som är indelat efter inköpsavdelningens behov.
En ingenjör vid teknisk-konsulterande avdelningen, som
är specialiserad på järnvägslagringar, har sitt handarkiv
huvudsakligen under huvudgruppen 832, lagringar för
rälsfordon (8, tillämpad lagringsteknik, 83, lagringar för
transportmedel).
Denna princip att så långt som möjligt indela registret
efter verksamhetsgrenarna underlättar inte bara registrets
uppgörande, komplettering och användning, utan bidrar
framför allt att hålla numrens längd inom rimliga gränser.
Man får inte så många siffror upptagna av saker, som
sällan förekomma. Att man i stället får svårt att finna
lämpliga detaljerade nummer för ovanliga eller mycket
allmänna frågor är en mindre olägenhet än att behöva
laborera med oläsligt långa nummer i det dagliga arbetet.
Vårt mål är att skapa ordning i varje tjänstemans papper.
Vi kunna icke nå detta för t.ex. alla ingenjörer på våra
många slipavdelningar med ett enda nummer för
slipning (Asea 2056 filning, slipning, bryning, kolvning, eller
SKF 6637 slipning, filning). Det finns en tillräckligt diger
samling papper enbart om körsätten vid planslipning för
att man skall behöva en särskild mapp med ett
registernummer för den. Uppdelningen till sexsiffriga nummer,
t.ex. 66371 planslipning, 663716 fastställda körsätt, är
därför i detta och en mängd andra fall motiverad.
Uppdelningen har dock icke drivits längre än vad som inom
varje särskild grupp visat sig praktiskt erforderligt.
Det ser emellertid ut som om vi skulle kunna fylla alla
behov med högst sexsiffriga nummer. Om vi skulle
anknyta till något mera universellt system, vore detta
säkerligen ej möjligt.
SKF-registret har givetvis sina svagheter, men de kunna
nog till stor del bortarbetas med tiden. De fördelar det
har medfört i form av ordning i de många handarkiven
och likformig ordning inom koncernens företag i in- och
utlandet, äro i varje fall utomordentligt stora.
Arvid Palmgren
Diskussion
Dr A Siuow: Ett system för klassificering av litteratur
bör i största möjliga utsträckning vara internationellt.
Särskilt gäller detta för klassificeringen av den periodiska
tekniska litteraturen, vilken är av grundläggande betydelse
för den teknisk-vetenskapliga forskningen. Att låta ett
dylikt internationellt system ersätta de enskilda företagens
interna system är dock otänkbart. Det finns intet
universellt system, enligt vilket alla arter av dokument kunna
registreras ur alla tänkbara synpunkter. Ett industriföretag
måste ordna sina arbetsdokument efter principer, som
sammanhänga med dess produktiva arbete. Detta hindrar icke
att en viss enhetlighet kan åstadkommas såväl mellan olika
företagstypers registreringssystem inbördes som mellan
dessa arter av klassificering och ett internationellt litterärt
klassificeringssystem. Detta är önskvärt bl.a. med tanke på
den av industriföretagen i allt större omfattning
bedrivna tekniska forskningsverksamheten, för vilka de
internationella litterära dokumenten äro av grundläggande
betydelse.
Civilingenjör T H Nilsson: Vid Billeruds AB har
DK-systemet accepterats som bas. För att få friare händer
och kortaste möjliga beteckningar på bolagets närmaste
intresseområde, papper och cellulosa, ha vissa grupper
brutits ut ur DK och försetts med bokstavsbeteckningar.
För den fortsatta undergrupperingen valdes
decimalprincipen. Cellulosa t.ex. betecknas med F och metod för att
bestämma massaris pentosanhalt betecknas därför F 833.13.
Vid varje industri krävs uppgifter om verkstads- och
byggnadsteknik, värme och kraft, vatten och avlopp samt
fabriksutrustning. Dessa uppgifter, som ej äro speciella för
pappers- och cellulosaindustrin, ha sammanförts under
bokstäverna M och N. Beteckningen för elektriska
hushållsapparater t.ex. är i DK 621.365.453 och enligt Billeruds
system N 365.453.
Billeruds system är en kompromiss mellan att ansluta
sig till ett internationellt system och göra sitt eget system.
Civilingenjör H Kræpelien: Där decimalsystemet ej spar
tid och pengar har det ej något existensberättigande.
Frågan blir då närmast, hur långt lönar det sig att driva
användandet av decimalsystemet? Den frågan borde bäst
kunna besvaras med arbetsstudier. En sådan undersökning
skulle utan tvivel löna sig, eftersom det här rör sig om
miljontals kronor om året. Genom en brett lagd
undersökning skulle man kunna få klarlagt, vilken typ av system
som bör rekommenderas för olika slag av tjänsteställen,
t.ex. företagsbibliotek, laboratorier och forskningsinstitut,
konstruktions- och ritkontor, planeringsavdelningar,
driftkontor, bokföringsavdelningar, rena affärskontor etc.
Vidare bör utredningen kunna klargöra, under vilka
omständigheter arbetet med att klassificera, arkivera och
uppsöka handlingar bör överflyttas från ett flertal personer
till en speciell befattningshavare.
Mycken tid skulle inbesparas om något institut finge i
uppdrag att göra denna utredning, en för alla. Vilket
institut det borde vara vet jag inte. Det skulle vara glädjande
om någon av de närvarande kunde komma med ett förslag.
Bankkamrer W Ekwall: För sakregistrering inom ett
företag är allmängiltigheten hos ett klassifikationssystem
närmast en olägenhet. I ett företag vill man se saker och
ting ur en enda synpunkt, nämligen företagets.
Alla tre här skildrade system lägga huvudvikten på
produktionen och produkten. Produktionen, som för övrigt
endast är en sida av företagets verksamhet, är den som
mest varierar företagen emellan, och som därför minst
av alla kan tänkas inrymt i ett standardiserat
registreringssystem. Försäljningen däremot är en verksamhet, som
uppvisar många gemensamma drag från företag till
företag. Samma är förhållandet med ekonomi, administration,
reklam etc. Lösningen på det föreliggande
standardiseringsproblemet synes följaktligen vara att söka i ett
registreringssystem, där man endast har tagit med de
betydelsefulla sidor av företagens verksamhet, vilka visa
gemensamma drag. Inom denna allmängiltiga ram bör största
möjliga utrymme lämnas för det enskilda företagets
speciella registreringsbehov.
Riksarkivarie B Boethius: Ordnandet efter ämnen är en
utmärkt metod när materialet på ett naturligt sätt fördelar
sig i någorlunda konstanta grunder. Men om synpunkterna
växla, är en ordning efter formella kategorier avgjort att
föredra. Det schema för arkivens klassifikation i
huvudgrupper efter formella karakterika, vilket utarbetades
av Riksarkivet 1903, har nu genomförts för
statsförvaltningen och stora delar av kommunalförvaltningen, oöh
det har med fördel tillämpats även på affärsarkiv, som
överlämnats till offentliga arkivdepåerna. Enhetligheten i
klassifikationen underlättar orienteringen inom deri
alldeles övervägande delen av våra arkivaliebestånd. Planen
lämnar också den största frihet för klassificeringen inom
de särskilda grupperna. Intet hindrar t.ex., att inom avdel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
