Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 14 oktober 1944 - STF:s höstmöte 1944, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 oktober 1944
1177
Som råvarukälla är skogen en biologiskt bunden, levande
realitet, vilket ställer den i en särklass bland vårt lands
råvarutillgångar. Det i skogsbruket bundna kapitalet måste
bevaras eller förbättras, och den årliga avkastningen får
ej äventyras utan skall förstoras i önskvärd grad. Detta
betyder med andra ord, att skogsskötseln i alla dess
detaljer och former måste sättas i första rummet och
arbetsmetoderna i det andra.
För ett tjugotal år sedan övergav man vid Uddeholm
det tyska trakthyggesbruket, och skogsskötseln utformades
i stället såsom ett kontinuerligt samgallringsbruk. Man
avser därmed att genom ett strängt genomfört urval ta ut
årsskörden ur de förekommande bestånden av alla åldrar
och utseenden. Avsikten härmed är givetvis att berika
skogsskötseln genom att stämpla ut det sämre virket och
låta de bättre träden tills vidare stå kvar och bära upp
produktionen. En av fördelarna med detta skogsbruk är,
att föryngringen oftast sker på naturlig väg, till skillnad
från det tyska trakthyggesbruket, där man ofta använder
konstgjorda kulturer av frö, som har införts från andra
trakter.
På Uddeholms skogar finnas i dag 225 miljoner träd,
varav 75 miljoner tall, 112 miljoner gran och 38 miljoner
lövträd, allt beräknat med en minsta stam av 5 cm i
brösthöjd.
Som hjälpmedel vid den kontinuerliga utgallringen
införde man vid Uddeholm ett eget stamklasschema.
Emellertid har på senaste åren nya hjälpmedel tillkommit vid
skogsskötselns biologiska utformning. Det är närmast
ärftlighetsforskningen, som tack vare professor H N:son Ehles
uppslag har börjat utnyttjas även inom skogsbruket, låt
vara ännu bara i en experimentell och grundläggande
forskning.
Skogsbrukets arbetskraftproblem ha under de senaste
krisåren varit högst betydande. Skogsbruket är som
bekant en mycket arbetskrävande hantering, och det hör
till yrket att man endast i ringa utsträckning har kunnat
använda maskinella hjälpmedel. Man är hänvisad till
muskelkraft. Det är därför som arbetskraftproblemet har
gjort sig så gällande; de senaste krisåren ha nämligen
medfört en betydande brist på skogsarbetare. Problemet
är utan tvivel av ingripande social natur, och av allt att
döma kommer såväl lantbruket som skogsbruket så
småningom att lida stor brist på arbetskraft. En
arbetskrafts-besparande rationalisering synes därför vara nödvändig
inom båda dessa näringsgrenar.
Därefter redogjorde chefen för Värmlands
Skogsarbets-studier, civilingenjör Gösta Luthman, för det intressanta
arbete som denna organisation för närvarande utför inom
Uddeholmsbolagets skogar.
Arbetskraften inom skogsbruket utnyttjas nu tämligen
planlöst. Det har dessutom på statistisk väg kunnat
konstateras, att olycksfallsfrekvensen kraftigt stiger mot
arbetsdagens slut. Man skulle härav kunna dra den
slutsatsen att åtta timmars arbetsdag icke kan normalt
till-lämpas inom skogsbruket. Hittills ha skogsarbetarna fått
hålla sig med egna handverktyg, men detta har visat sig
vara mindre lämpligt. De inom skogsbruket förekommande
handredskapen äro nämligen inte alltid i bästa skick när
de lämna fabrikerna, och det är därför nödvändigt att de
trimmas av sakkunnig personal. Det har bland annat visat
sig, att de inom skogsarbetet använda sågarna måste
skränkas med så stor noggrannhet för att kunna lämna
bästa möjliga resultat, att sådan skränkning icke kan
utföras för hand. Man har därför planer på att upprätta
flyttbara verkstäder för verktygens underhåll och skötsel,
där skränknings- och slipningsarbeten kunna utföras
centralt för alla skogshuggarna i ett avverkningsdistrikt.
Skogsarbetet i Värmland är sedan ett par decennier
tillbaka reglerat genom omfattande ackordsprislistor. Man
har härvid tagit hänsyn till skogens olika beskaffenhet
genom att fastställa olika procentuella tillägg för olika
svårighetsgrad, tillägg som i sämsta fall uppgå till 40 %.
Fig. 2. Disponent Danielsen och direktör E Fornander se på
en utställning av Storforsverkets produkter.
Det är nu regel att arbetsgivaren håller skogsarbetarna
med bostad, och vid beräkning av avverkningskostnaderna
är därför bostadsfrågan av stor betydelse såväl med
hänsyn till underhållet av bostäderna som med hänsyn till
dessas läge i förhållande till avverkningsplatserna.
För att kunna rationalisera skogsarbetet måste man först
och främst ta reda på vad man normalt kan fordra av en
skogsarbetare och grundligt studera arbetsförhållandena
i skogen. Man måste med andra ord bringa ordning och
reda i förhållandena innan man kan tänka på att börja
mekanisera skogsbruket.
Arbetarnas prestationsmöjligheter studeras givetvis i första
hand genom tidstudier men också genom fysiologiska
undersökningar. Tidstudierna måste syfta till att
åstadkomma funktionella ackord, giltiga en gång för alla, och
man har därvid att ta hänsyn till, att man måste röra sig
med ett mycket stort statistiskt material, som kräver
särskild hänsyn. De fysiologiska undersökningarna ha
bedrivits i form av kostundersökningar och rörelsestudier i
samband med andningsförsök för att beräkna arbetarens
energiförbrukning. Det har vid andningsförsöken visat sig
att energiförbrukningen per dygn vid åtta timmars
arbetsdag i skogen ger ett värde av 5 700 kalorier. Detta värde
överensstämmer väl med resultatet av parallellt
utförda kostundersökningar, som visade en förbrukning av
5 900 cal/dygn i medeltal, när skogsarbetarna hålla
normal arbetstid i skogen. Genom samtidiga tidstudier och
andningsförsök har man dessutom kunnat studera det sätt
varpå den enskilde arbetaren har utfört de olika
arbetsmomenten. Man har erhållit uttryck såväl för den
snabbhet med vilken arbetet utföres som för hur ekonomiskt
arbetaren utnyttjar sina krafter.
En fråga av stor betydelse är dessutom hur arbetsdagen
bör indelas, och hur den bör utnyttjas. Ett annat önskemål
är att kunna åstadkomma reglerade arbetstider. En fråga
av stor betydelse är att kunna ordna uthålligt arbete under
hela året. Goda transportmöjligheter sommartid är en för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
