Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 14 oktober 1944 - STF:s höstmöte 1944, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1176
TEKNISK TIDSKRIFT
STF:s höstmöte 1944
Deltagandet i årets höstmöte var mycket livligt; inte
mindre än 250 föreningsledamöter hade anmält sig till
värmlandsresan. Det var närmast Uddeholms AB:s och
Karlstads Mekaniska Werkstads i Kristinehamn anläggningar,
som skulle studeras.
Första besöket gällde Storfors Rörverk, som
demonstrerades av direktör E Fornander och överingenjör Carl S
Skog.
Vid Storfors tillverkas uteslutande sömlösa rör (varför
inte hellre sömfria för att undvika obehagliga
idéassociationer?). Verkets kapacitet är 35 000—40 000 t/år, men för
närvarande produceras endast 25 000 t/år på grund av
råvarubrist. Man är emellertid i färd med att utvidga
stålverket i Nykroppa, och så snart det bygget är klart,
kommer kapaciteten vid Storfors att till fullo utnyttjas. I
varmvalsverket framställas för närvarande rör med en yttre
diameter av 191 mm ned till 5 mm, men anordningar vidtas
nu för att komma fram till en ytterdiameter av 216 mm. Är
det fråga om tunnare rör eller rör med slätare ytor och
med snävare toleranser, tillkommer en
kalldragningsproce-dur. Vid bolagets andra rörverk, Munkfors, kan man
framställa rör med en minsta ytterdiameter av endast
0,5 mm, vilka användas för injektionssprutor o.d.
Ar 1935 härjades valsverksbyggnaden av eld, och året
därpå brann även drageriet. Dessa båda miljoneldsvådor
blevo den omedelbara anledningen till en grundlig
ombyggnad och modernisering av rörverket. Det nya
valsverkshuset är en imponerande byggnad på 210 X 80 m. Båda
de nya fabrikskomplexen äro fullt brandsäkert byggda.
Glödgningsugnarna, som förut voro kokseldade, äro nu
av modern elektrisk typ. Efter moderniseringen har
arbetsstyrkan i varmvalsverket, per ton vara räknat, kunnat
minskas till en sjättedel av den förutvarande personalen.
Till lunchen, som intogs på det vackert belägna
Spång-berget i Filipstad, voro färddeltagarna Uddeholmsbolagets
gäster.
Skogschefen G Wesslén talade vid kaffet om
"Uddeholms storskogsbruk".
Det gamla Uddeholmsbolaget var ett familjebolag, som
en gång ägdes av den Geijerska släkten. Det hade sin
hemvist huvudsakligen i mellersta Älvdalen med centrum
i Uddeholm. Det nuvarande Uddeholms ägor sträcka sig
däremot ända från Vänern upp mot norska gränsen.
Uddeholms AB av i dag består av ett moderbolag med sina
dotterföretag. Samtliga dessa företags fastigheter och
industrier äro förvaltningsmässigt samordnade efter en
strängt genomförd organisationsplan.
Bolagets jordbruksfastigheter ha en sammanlagd areal av
ca 300 000 ha, vilket motsvarar en fyrkant på 5 X 6 mil.
Den skogsproduktiva och skogsbärande arealen kan anges
till 215 000 ha.
Bolagets fastigheter i norr äro splittrade i ett otal skiften.
Det är fastigheter, som ha köpts in från bönderna,
huvudsakligen under 1800-talet men också till en mindre
del under 1900-talets första årtionden. Längre söder ut,
fr.o.m. Uddeholmstrakten och ända ned mot Vänern,
utgöras skogarna däremot i huvudsak av gamla bruksskogar,
som på olika sätt ha varit anknutna till sina olika
järnverk. Den stora fördelen härmed är, att skogsfastigheterna
äro så jämförelsevis väl samlade i stora komplex.
Knappast något av de större företagen här i landet kan i detta
avseende jämställas med Uddeholm.
För skogen ha givetvis förutsättningarna växlat under
tidernas lopp. Det var en tid, då det gällde att åstadkomma
träkol i största möjliga mängd. Så kom sågarnas gyllene
tid och i slutet av 1800-talet började även sliperier och
cellulosafabriker att konkurrera om råvaran, och därmed
hade skogarna gått in i helt nya uppgifter. Skogarna blevo
så småningom hårt anlitade och i vissa fall ofta förödda,
och man måste därför småningom finna nya former för
skogshushållningen.
Skogarna ha alltså i huvudsak haft industriella uppgifter
att fylla, uppgifter, som också ha satt märke i svensk
odling. Det är järn samt trä och cellulosa, som i
huvudsak ha utgjort de förädlade skogsprodukterna under olika
tider. Utan järnet skulle vi knappast ha kunnat tänka oss
landets uppodling eller kunnat nyttiggöra våra råvaror,
och utan ett billigt papper kan man knappast tänka sig
den västerländska odlingens utveckling och spridning.
För en skogsägare av Uddeholms storlek har skogsbruket
funnit vissa former för sin utveckling, vilka kunna
sammanfattas i termen storskogsbruket. Detta bedrives i
många avseenden på enahanda sätt som det mindre
bondeskogsbruket, men det har givetvis mycket större
möjligheter för sin utveckling.
Storskogsbruket kan direkt eller indirekt tillgodogöra sig
den bästa möjliga sakkunskapen. Skogen är här på säkra
händer, skyddad från nödtvungna kastningar i
avverkningspolitiken till följd av finansiella svårigheter. Ägaren
kan i regel låna pengar på fördelaktiga villkor och därför
reda sig med en lägre räntefot i avkastningen. Detta är till
stor fördel vid uppbyggandet av ett skogsbruk med stor
arealproduktion och med uthållighet som mål, dvs. ett
konservativt skogsbruk till skillnad från det exploaterande
skogsbruket. Tekniskt väl utbildad personal kan användas
på alla instanser. Undersökningar kunna planläggas och
utföras såväl inom skogsbrukets geologiska område som
inom den mekanisk-tekniska driften, dvs. i sammanhang
med skogsskördens uttagande och tillgodogörande.
Storskogsbruket har slutligen alla fördelar då det gäller att
kombinera vägbyggen och transporter m.m., om ägorna
äro arronderade.
Skogsbruket som ekonomisk hantering har givetvis en
helt annan karaktär än de industriella näringarna. Här
kunna åtgärder och strävanden ej hemlighållas. Man
har tvärtom ofta fördel av att bekantgöra sina uppslag, så
att de snarast möjligt bli prövade av andra, under andra
förhållanden och förutsättningar. Därigenom får man
fortast resultat av försöken och möjlighet att bedöma deras
allmängiltighet. Dessa synpunkter ha ständigt varit
förhärskande inom Uddeholms skogsbruk. Man har ej tvekat
att göra ganska revolutionerande försök eller vidta
åtgärder såväl på det biologiska området som på det
teknisk-mekaniska.
Även inom det sociala gebitet har Uddeholm gått i
täten; bolaget var bland de första större skogsföretagen
som tecknade fullständiga arbetsavtal med sina arbetare.
Fig. 1. Disponent Nils Danielsen hälsar färddeltagarna
välkomna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
