Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 21 oktober 1944 - Fuktighetens absorption och vandring i byggnadsmaterial, av C H Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 oktober 19 44
1215
därvid komma ihåg att även den ökade
ventilationen av själva lokalen, som i annat fall varit
nödvändig, är förbunden med värmeförluster.
Kondensation i mellanrummet
Vid denna metod låter man vattenångan
kondensera men eliminerar kondensatets skadliga
verkan genom att bekläda luftmellanrummets
kalla väggyta med ett vattenogenomträngligt skikt
samt nedtill anordna avlopp för kondensatet. Om
luftmellanrummet är utfyllt av ett för värme
högisolerande material, måste detta anbringas så att
det icke suger upp vattnet. Denna metod, vilken
så vitt är mig bekant, hittills icke kommit till
användning i uppvärmda byggnader, har den
fördelen, att man tillgodogör sig en del av
kondensa-tionsvärmet. Värmebesparingen kan ytterligare
förhöjas om man förbinder väggens
luftmellanrum med rummets inre. Under den kalla årstiden
behöver lokalernas friskluftventilation i detta fall
icke dimensioneras med hänsyn till den i
lokalerna utvecklade fuktigheten. Metoden torde
kunna bli av särskilt värde för avfuktningen av
ladugårdar och stallar.
Insugning av fritt vatten
genom markfuktighet resp. slagregn
Om ett poröst byggnadsmaterial står i kontakt
med vatten i vätskeform, utfyllas porerna med
vatten, som på grund av kapillärsugningen stiger
upp i materialet över ’det omgivande vattnets nivå.
För stighöjden i kapillärrör gäller ekvationen
h =
2a
eos (X
(20)
Qv-g-r
där o <= kapillaritetskonstanten,
r <= kapillärradien,
qv <= vätskans täthet,
g = tyngdaccelerationen,
<x <= randvinkeln.
I material, vars nedre del står i vatten, fås
enligt ekv. (20) följande samband mellan radie och
stighöjd
Fig. 23. Självventilation av
mellanrum.
Fig. 24. En kapillär
åt-snörpnings förmåga att
hålla kvar vätska.
r mm h m
1 0,015
0,1 0,15
0,01 1,5
0,001 15
Vid ett system av från varandra skilda vertikala
kapillärrör är vid höjden h meter över vattenytan
endast de vattenfyllda, för vilka r <: mm.
Systemets procenthalt av fritt vatten är därvid en
med höjden avtagande funktion, som beror av
kapillärernas fördelningskurva. I från varandra
skilda kapillärer med varierande area kan vatten
hållas kvar vid en högre nivå än den till vilken
vattnet suges upp om röret från början är
luftfyllt. Fig. 24 visar ett kärl med förhållandevis
stor area nertill och en kapillär hals vid A.
Sänkes undre kanten ner i vattnet, fås ingen
kapillärverkan, men om kärlet är fyllt upp
till kapillären vid A, hålles vattnet kvar, om
rmin ^ ^ ^ mm (h uttryckt i meter). Kärlets
dimensioner nedanför kapillären spela därvid
ingen roll. I vanliga porösa material bilda
porerna ett komplicerat kanalsystem med starkt
varierande area. Som ett exempel på hur
fuktkvoten avtar med stighöjden återges i fig. 25 en
bestämning, som Krischer15 utfört för ren
kvartssand med en kornstorlek av 0,72 mm.
För att hindra vatteninträngning i en grundmur
fuktighetsisoleras den mot marken med ett
isolationsskikt av asfalt eller tät betong på sätt som
visas i fig. 26. Erfarenheten visar att man på
detta sätt effektivt kan förhindra
vatteninsug-ningen, men metoden har den nackdelen att
uttorkningen av grundmurarna i nybyggnader
försvåras. Då innersidan får högre temperatur
än utsidan drives fuktigheten utåt men kan
endast med svårighet avges, eftersom
isolations-skiktet har ett högt genomgångsmotstånd för
Fig. 25. Fuktighetsfördel
ningen i en pelare av
kvartssand (korndiameter
ca 0,72 mm), vars nedre
ända står i vatten (enligt Krischer).
Fig. 26. Isolering av
grundmur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
