Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 30 december 1944 - Patents rättsverkan, av Åke von Zweigbergk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 december 19 AU 1511
Patents rättsverkan
o
Byråchef Ake von Zweigbergk, Stockholm
Patenträtten hör till rättigheterna med
immateriellt objekt, immaterialrättigheterna. Inom
juridiken brukar man skilja mellan två
huvudgrupper av sådana rättigheter, nämligen å ena sidan
rättigheter, där objektet är en produkt av en
persons andliga verksamhet (författar- och
konstnärsrätt, patenträtt, mönsterrätt), och å andra
sidan rättigheter, där objektet är ett
individualise-ringsmedel (främst firma- och varumärkesrätt).
Ur praktiska synpunkter sammanföras ofta under
benämningen industriellt rättsskydd de hithörande
rättigheter som ha särskild betydelse för
näringslivet (patenträtt, mönsterrätt, firma- och
varumärkesrätt m.m.).
Patenträtten kan anges såsom en positiv rätt,
en viss ensamrätt att under den tid patentet är
gällande utnyttja den patentskyddade
uppfinningen, såvida detta ej hindras av särskilda
bestämmelser eller av annans bättre rätt.
Patenträtten kan också karakteriseras såsom en negativ
rätt, en rätt att under den tid patentet gäller under
vissa villkor hindra andra att utnyttja den
patentskyddade uppfinningen. Oavsett vad som är det
teoretiskt riktiga härvidlag är förbudsrätten det
ur praktisk synpunkt betydelsefulla. Det må
särskilt understrykas att patent kan vara beroende
av annat patent, så att för utnyttjande fordras
medgivande från innehavaren av detta. Att ett
patent har denna beroendekaraktär framgår i
allmänhet ej av patentskriften.
Patentskyddet är nationellt begränsat. På svenskt
patent stödd förbudsrätt kan endast göras
gällande inom landet.
Den närmare framställningen av reglerna om
patents rättsverkan kommer väsentligen att ske
på grundval av den svenska lagstiftningen. Den
svenska patentförordningen av 1884 har just vad
gäller bestämmelserna om patents rättsverkan i
hög grad ändrats genom en 1944 antagen lag, som
träder i kraft den 1 januari 1945.
Rättegång i patentmål
När patenthavaren nödgas göra sin förbudsrätt
gällande eller när i övrigt tvist uppstår om
patents rättsverkan, får tvisten dras inför
domstol. Patentverket har icke någon befogenhet att
Sammandrag av föredrag i Svenska Teknologföreningens kurs
i patenträtt den 22 september 1944.
DK 347.771
avgöra beviljat patentskydds hållbarhet och
räckvidd, men patentmål remitteras ej sällan av
domstol till verket för yttrande.
Enligt patentförordningen § 23 i dess fr.o.m.
1945 gällande lydelse skola alla egentliga
patentmål i första instans tas upp av Stockholms
Rådhusrätt, och vid handläggning av sådana mål
skola utom tre av rättens lagfarna ledamöter
delta tre i tekniska förhållanden kunniga
ledamöter. K.M:t skall för tre år i sänder utse minst
15 personer, bland vilka rättens ordförande för
varje mål utser dem som skola fungera som
tekniska ledamöter. Med dessa regler har man velat
trygga en sakkunnig och enhetlig behandling av
patentmål.
Mot Stockholms Rådhusrätts beslut i patentmål
skall talan kunna föras till Svea Hovrätt, och från
hovrätten skall målet enligt vanliga regler kunna
föras vidare till Högsta Domstolen. Förslag att
inskränka instansernas antal i patentmål ha alltså
ej genomförts. Ej heller blir det tekniska
ledamöter i överdomstolarna, men meningen är att
sörja för att dessa få tillgång till tekniskt
sakkunnig föredragande.
Patentintrång
För närvarande är det endast utnyttjande med
vetskap om att patent beviljats, som är förbjudet.
Enligt den nya lydelsen skall även utnyttjande i
god tro eller under den tid patentansökningen är
under behandling stundom kunna medföra
påföljd. Patentskyddet blir härigenom för framtiden
avsevärt utsträckt.
Patentförordningen kommer fr.o.m. 1945 att
innehålla särskilda regler (§ 19 mom. 1) om vad
som objektivt sett innebär intrång i beviljat
patent. Sådant skall föreligga om någon olovligen
inom riket yrkesmässigt utnyttjar patenterad
uppfinning genom att tillverka patentskyddat alster
eller använda patentskyddat förfarande eller
genom att införa, använda, utbjuda, saluhålla,
överlåta eller upplåta patentskyddat alster eller alster
som framställts genom patentskyddat förfarande.
Utnyttjandet skall sålunda ha skett olovligen.
Rätt att utnyttja kan föreligga på grund av
bestämmelser i patentförordningen
(föranvändar-rätt, tvångslicens m.m.) eller i annan lagstiftning
eller på grund av medgivande från
patenthavaren. Om alster lovligen förvärvats i annat land,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
