Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1945 - Fredrik Grewin †, av W Borgquist - J H Palmes fond för ekonomisk upplysning och forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEKNISK TIDSKRIFT
Fredrik Grewin †
Genom Fredrik Grewins bortgång den 26
oktober 1944 ha vi mist en av de ledande ingenjörerna
i vårt land. Outtröttligt verksam sparade han
aldrig sig själv.
Född i Malmö den 20 september 1880 avlade
Grewin avgångsexamen från Tekniska
Elementarskolan i Malmö 1900 och Technische
Elemen-scliule i Hannover 1904. Efter anställningar vid
Asea och Elektriska Prövningsanstalten kom han
i slutet av år 1913 som kraftingenjör till det nya
pappersbruk, som Holmens Bruks och Fabriks
AB då uppförde i Hallstavik. Ungefär ett år
senare utnämndes han till överingenjör för
Holmens anläggningar såväl i Norrköping som i
Hallstavik. Företagets bekante chef, Carl Wahren,
hade redan under denna korta tid lärt sig förstå,
vilka möjligheter Grewin ägde. Tillsammans
genomförde de en utvidgning och utveckling av
Holmens pappersanläggningar, som torde vara
rätt enastående i vårt land. År 1927 övertog
Grewin såsom teknisk direktör inom företaget även
ansvaret för bolagets ylle- och bomullsfabrikation.
Samtidigt blev han disponent för det stora verket
i Hallstavik.
Grewin personifierade i sig de typiska dragen
hos den nutida tekniske chefen, då han är som
bäst, Han var i samma grad intresserad av
forskning och teknik, av organisation och ekonomi,
med öppet sinne för de sociala anspråk, som vår
tid ställer på en produktionsledare. Han ägde det
självförtroende och den övertygelse, som
erfordras hos en chef med stort ansvar. Om sina arbeten
talade han intresserat men rättframt med sitt
karakteristiska glada ocli vinnande leende. Det
var ett nöje att sitta och höra på honom.
Grewin var specialist på kraft- och
bränslefrågor. Under tre decennier har jag med honom dis-
kuterat ångkraft och vattenkraft och följt de
förbättringar, som genomförts vid Holmens
anläggningar. Han visste tillfullo, när ångkraft borde
användas, men höll som svensk och god ekonom
på huvudsaklig användning av vattenkraft och
fann alltid motiv för det lämpliga priset.
Den värmehushållning han genomförde var
mönstergill. Vid ångfördelningen genomförde han
samma betraktelsesätt som vid elektriska
anläggningar med systematiska fördelningscentraler
och mätanordningar, som möjliggjorde kontroll
av varje särskild anläggningsdel och därmed
noggranna produktionsberäkningar även vad
angår värmet. Vid pappersmaskinerna verkställdes
systematiska prov för ernående av den bästa
torkningskurvan och den minsta värmeanvändningen.
Genom otaliga fläktar dirigerades luftutbytet i
fabrikerna på bästa sätt, med tillvaratagande av
en hel del spillvärme.
Naturligtvis blev det cellulosa- och
textilproblemen, som togo brorslotten av hans arbete. Redan
tidigt framhöll Grewin, att den tiden var förbi,
då man kunde köra ett pappersbruk med olika
produktion allt efter vattenkrafttillgången och
magasinera slipmassan. Ville man ha gott papper,
så fick man ta slipmassan direkt till
pappersmaskinen från slipstolparna. Det beredde honom
ett stort nöje att år efter år meddela hur
hastigheten på pappersmaskinerna ökats med
åtföljande produktionsstegring. Det är självfallet, att han
med sitt intresse för varje led i fabrikationen
skulle ägna stor uppmärksamhet åt det rationella
utnyttjandet av massaluten. Med stor
tillfredsställelse nämnde han till mig för något år sedan,
att det nu säkert icke skulle dröja länge, innan
även sulfitluten kunde tillgodogöras.
Grewin var under flera år ledamot av styrelsen
för Sveriges Pappersbruksförbund och under flera
år ordförande i Svenska Pappers- och
Cellulosa-ingenjörsföreningen. Vidare var han
styrelseledamot i Industriförbundets Arbetsledareinstitut och
i Svenska Träforskningsinstitutet. Sedan 1931 var
han ledamot av Ingeniörsvetenskapsakademien.
Jag har här endast nämnt några sådana insatser
av Grewin, som jag själv haft tillfälle att iaktta
och uppskatta. Fackmännen inom hans
arbetsområden skulle kunna ge en bättre och fylligare
redogörelse. Då jag likväl djärvts att här teckna
ned några drag ur vännen Grewins liv och arbete,
så är det på grund av den långa vänskap, som
förenat oss, och min varma uppskattning av
honom både som människa och som ingenjör.
W Borgquist
J H Palmes fond för ekonomisk upplysning och
forskning lämnar bidrag för skrifter, föredrag eller annan form
av nationalekonomisk upplysningsverksamhet. Ansökan om
anslag, ställd till Nationalekonomiska Föreningens styrelse,
bör före den 15 januari 1945 insändas till föreningens
sekreterare, fil. lic. Gustav Cederwall, Statens
Priskontroll-nämnd, Stockholm, som lämnar närmare upplysningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
