Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1945 - Inverkan av tvättmedel på cellull, av Olof Samuelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1945
49
Inverkan av tvättmedel på cellull
Tekn. dr Olof Samuelson, LSTF, Örnsköldsvik
När cellullen under förra världskriget utsläpptes
i marknaden, var kvaliteten sådan, att produkten
måste anses som ett rent surrogat för de
vegetabiliska och animaliska textilfibrerna. Under
senare år har emellertid en sådan utveckling ägt
rum, att cellullen på många områden väl kunnat
hävda sig i konkurrensen med övriga
textilmaterial. Det ligger utom ramen för detta arbete att
redogöra för cellullens fördelar och nackdelar,
utan det skall endast framhållas, att den största
av cellullens nackdelar anses vara, att den lättare
förstöres vid tvättning än t.ex. bomull. Det är
självklart att även under pågående krig, när
hastiga omställningar av industrins produktion
behövt äga rum, en hel del varor av mindervärdig
kvalitet blivit utsläppta i marknaden. Anledningen
härtill ligger i vissa fall däri, att textilfabrikerna
icke hunnit anpassa sin produktion efter cellullens
speciella egenskaper utan behandlat cellull på
samma sätt som bomull. I andra fall ligga felen
hos cellullfabrikerna. Forcerad produktion även
vid tillfällen, när maskinerna på grund av
mekaniska svårigheter icke varit i fullgott skick, har
gjort, att en del cellull blivit utsläppt till
textilfabrikerna, trots att kvaliteten icke varit sådan
att den under normala förhållanden skulle
kunnat godkännas. Det är förståeligt, att vid
tvättning av sekunda varor svagheterna såväl i
textilfabrikernas behandling av cellullen som i själva
cellullens kvalitet kunna framträda, och att dåliga
erfarenheter med dylika varor lätt kunna leda till
den uppfattningen, att cellullvaror i allmänhet
skulle vara olämpliga för artiklar, som behöva
tvättas ofta.
Undersökningar utförda såväl i Sverige som i
utlandet ha visat, att cellullen mycket väl tål att
tvättas enligt normala rationella tvättmetoder. Vid
dylika undersökningar har i allmänhet tvättning
utförts på det färdiga tyget. För att renodla vissa
faktorer angående tvättningen av cellullvaror har
en serie tvättningsförsök igångsatts vid AB Cellulls
laboratorium, varvid själva cellullfibrerna
(viskos-cellull) tvättats och efter tvättning underkastats
mekanisk och kemisk undersökning.
I en första försöksserie studerades inverkan av
kokning med såpa och andra alkaliskt reagerande
kemikalier på cellull. Försöken visade, att cell-
Sammandrag av uppsats i Tekniska Skrifter nr 113 (1944).
DK 648 : 677.46
ullen mycket väl tål kokning med alkaliska
tvättmedel. Lösningar av soda, trinatriumfosfat,
na-triummetasilikat eller såpa ha efter kokning
under 6 dygn medfört en hållfasthetsminskning av
3—15 %, när det gällt cellull, som icke varit blekt
på olämpligt sätt. Vid kokning med
natrium-hydroxid har en hållfasthetsminskning av högst
26 % iakttagits vid denna långa kokningstid. Den
högre hvdroxyljonkoncentrationen i detta fall
torde vara orsaken till det kraftigare angreppet.
Kokning med stark natriumhydroxid bör undvikas.
Detta gäller som bekant även bomull och linne.
Av största betydelse är att cellullen icke är skadad
t.ex. genom oförsiktig blekning. Vid kokning av
en starkt blekskadad cellull med såplösning kan
fiberns struktur helt förstöras.
Av föreliggande försöksresultat äro utom
hållfasthetsbestämningarna viskositetsbestämningar-na (polymerisationsgraden) av stort intresse.
Minskningen i hållfasthet och
polymerisations-grad löper vid tvättningsförsöken i huvudsak
parallellt. Något exakt samband bör man givetvis
inte vänta sig existera, ty hållfastheten hos en
fiber påverkas som bekant av en serie olika
faktorer. Vid starkt blekskadad ull har
polymerisationsgraden efter kokning med såplösning ökat,
vilket måste bero på en kraftig utlösning av
lågmolekylärt material.
Vid kokningsförsöken i den första försöksserien
har luftsyret haft mindre tillfälle att verka
nedbrytande på cellulosan, än om fibrerna kokas
upprepade gånger och mellan kokningarna får
tillfälle att torka. I nästa försöksserie ha
fibrerna efter 15 min kokning i olika alkaliska
lösningar och sköljning fått torka. Behandlingen
har upprepats 20 till 35 gånger. Om man bortser
från försöken med såpa vid hårt vatten har den
största minskningen i hållfastheten varit 15 %,
dvs. av den storleksordning som man kan räkna
med vid tvättningsförsök med bomullsväv. Vid
försöken med destillerat vatten märkes ingen
påtaglig skillnad mellan enbart vatten och tillsatser
av såpa, natriumpalmitat, metasilikat och
trinatriumfosfat. Icke heller märkes någon skillnad
mellan sköljning med mjukt och hårt vatten utom
vid försöken med såpa, där
hållfasthetsminskningen vid samtliga försök med hårt vatten är
avsevärt större än vid något annat försök. Detta
överensstämmer med försök vid bomull av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
