Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1945 - Förslagssystemet — en väg för samverkan mellan arbetare och företag, av Gunnar Westerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
TEKNISK TIDSKRIFT’
prisnämnd. De förslag, som utförs eller ger
impulser till förbättringar belönas med belopp från
15 till 150 kronor eller ibland mer.
Sammanfattningsvis kan sägas, att flera företag
meddelar, att de fått goda uppslag om
arbetsbesparande arbetsmetoder genom ett förslagssystem.
Ett företag säger sig ha gjort den erfarenheten,
att förslagen är mycket värdefulla för
verkstadsdrift. Man har på detta sätt erhållit uppgifter
om hjälpverktyg, mallar, giggar och behövliga
smärre ändringar i verktygskonstruktioner.
Det framgick också av svaren, att några
företag haft ett mer eller mindre utbildat system för
inlämnande av förslag, men att man fått ett så
litet antal uppslag, att man återgått till att
behandla dessa från fall till fall. Det är tydligt, att
man där vid införandet av förslagssystemet
väntat sig alltför mycket av det eller också inte skött
det på riktigt sätt. Andra orsaker till att försöket
inte utfallit lyckligt kan vara, att propagandan
varit otillräckligt, att man dröjt med att bedöma
förslagen eller att belöningarna varit för små.
Rörande storleken av belöningarna och sättet
för deras utbetalande ger kommitténs material
följande upplysningar. Mindre summor, 10 till
200 kr., betalas så snart uppslagen befunnits vara
värdefulla. Dessutom utdelas en gång om året
gratifikationer av bestämd storlek, upp till 500
kronor, till de arbetare, som under året kommit
med de bästa uppslagen.
Planerar man att införa ett förslagssystem, är
det åtskilliga synpunkter, som bör beaktas. När
förslagssystemet introduceras, måste man
klargöra, vilka som skall begagna det. Det är tydligt,
att förslagssystemet närmast används för att få
in förslag från arbetarnas sida. Förslag angående
förbättringar från anställda i mera ansvarsfylld
ställning kan knappast tas upp till behandling på
denna väg. Förmän, verkmästare och ingenjörer
har ju bland andra uppgifter i sitt arbete att
komma med förslag till förbättringar. Det är
likväl tänkbart med en gratifikation i detta
sammanhang, detta särskilt om uppslagen berör ett
område, som ligger utanför förslagsställarens
vanliga arbete, men från det egentliga
förslagssystemet bör dessa personer uteslutas.
För att underlätta behandlingen av förslagen
bör de få skriftlig form. Någon inom företaget
bör vara behjälplig att utforma dessa förslag.
Det kan lämpligen vara en ingenjör, som får
denna uppgift. Det är av vikt, att på de förslag,
som inlämnats, ett kvitto erhålles, innehållande
en uppgift om förslaget i korthet. Det är ju
nödvändigt att undvika blotta skenet av att
förslagen lägges åt sidan för att senare tas fram som
härstammande från annat håll. Redan på detta
stadium kan de förslag, som givits, diskuteras
och vidare bearbetas med ingenjören.
En kommitté bör tillsättas för att bedöma värdet
av uppslagen. Det kan tänkas, att i denna även
någon representant för arbetareparten bör ha
plats. Kommittén skall sammanträda så ofta, att
förslagen icke blir liggande för lång tid. På
meddelandet till personalen om förslagssystemet bör
anges inom vilken bestämd tidrymd besked om
uppslagens användbarhet kan fås. Besked skall
ges, varför vissa förslag ej kan användas eller
om uppslagen redan tidigare varit kända.
Vid introducerandet av förslagssystem bör också
belöningarnas minimistorlek och vanliga storlek
anges. Ett tänkbart system är en mindre
gratifikation, då förslaget antas, och eventuellt en större,
när det kommit till utförande. Denna senare
gratifikation kan exempelvis utdelas årligen.
På det första meddelandet till personalen om
förslagssystemet bör anges de områden, på vilka
man önskar förslag, t.ex. förbättringar i
arbetsmetoder och verktyg, giggar och andra detaljer,
konstruktioner, lämpligare material, minskning
av kassation, tillvaratagande av avfallsprodukter
eller förhållanden, som rör säkerhetstjänst,
brandskydd, olycksfall och hälsovård.
För förslagssystemet måste propaganda
bedrivas genom anslag och affischer, som byts ut tid
efter annan. De större gratifikationer, som delas
ut, bör offentliggöras och förslagen genomföras
snarast möjligt. Det eggar till nya förslag.
Arbetarna måste göras medvetna om, att företaget
behöver deras medverkan och att detta inte betyder
kritik av deras förmän.
Förmännens ställning är i detta sammanhang en
ganska besvärlig fråga. De kan lätt uppfatta
godtagandet av vissa förslag som ett klander för att
de icke själva kommit med uppslaget. Man bör
dock kunna klargöra, att arbetaren kan komma
sitt arbete närmare än de kan göra och att hans?
uppslag bör utnyttjas.
Den invändningen har riktats emot
förslagssystemet och därmed följande gratifikationer, att
arbetaren borde låta företaget gratis få del av sina
uppslag. Den uppfattningen har dock framställts,
att arbetaren har betalt för att utföra ett visst
bestämt arbete. Eventuella förslag blir då en
mer-prestation, som således bör belönas.
Det är tydligt, att ett förslagssystem kan bidra
till att man får ett visst besvär med välmenande
uppfinnare, vilkas uppslag tar tid att diskutera,
innan man övertygat dem om, att deras idé icke
är genomförbar. En annan svårighet ligger i att
en arbetares uppslag redan tidigare kan vara
påtänkt och möjligen ha kommit till utförande. Här
kan också beröras frågan om eventuella
patenträttigheter. För sådana fall bör företaget ha en
klar princip, som meddelats arbetarna innan de
lämnar sina förslag.
Även om ett förslagssystem, som genomförts,
inte medfört det antal uppslag, man väntat, får
man inte slopa det enbart av denna anledning.
Det är värt att arbeta med det, eftersom det är
ett medel att skapa samverkan på arbetsplatserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
