Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1945 - Eliminering av vindens inflytande på havets vattenstånd vid landhöjningsberäkningar, av Folke Bergsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 19A5
347
Eliminering av vindens inflytande på havets
vattenstånd vid landhöjningsberäkningar
Fil. dr Folke Bergsten, Stockholm
För bestämning av den nutida landhöjningen i
Sverige är man som bekant alltjämt hänvisad
till vattenståndsmätningar i havet. Följden härav
är, att företeelsens intensitet och allmänna
förlopp endast äro kända för kustlinjen.
Precisionsavvägningar av tillräcklig noggrannhet för att
möjliggöra en någorlunda säker bestämning av
landhöjningens storhet inne i landet finnas ännu
icke utförda och få alltså anses som önskemål,
som måste ställas på framtiden.
Beräkningen av landhöjningens storlek på basis
av vattenståndsdata grundar sig på det självklara
förhållandet, att landhöjning i det långa loppet
på en rättvänd skala bör ge sig tillkänna genom
fallande vattenståndsavläsningar. I anslutning
härtill bildas i syfte att göra materialet mera
överskådligt i första hand årsmedia av
vattenstånden varpå i andra hand fluktuationerna i
dessa utjämnas rätlinjigt som regel med hjälp
av minsta kvadratmetoden. Vinkelkoefficienten
till den sålunda konstruerade räta linjen ger ett
siffermässigt uttryck på landhöjningens storlek
per år.
Det värde på landhöjningens storlek, som man
på detta sätt får, är emellertid behäftad med
ganska stora felkällor. Visserligen finnes
grundad anledning anta, att de ett- eller fååriga
fluktuationerna i vattenstånden bli i hög grad
eliminerade vid utjämningsräkningarna, men
detsamma kan ej förutsättas beträffande de långvariga
vattenståndsvariationer, som även förekomma,
med mindre man har tillgång till en mycket lång
vattenståndsserie. För elimination av dessa senare
variationer måste man därför tillgripa särskilda
metoder.
Förändringarna i havets vattenstånd bero
bortsett från landhöjningen väsentligen av
meteorologiska faktorer såsom vind, lufttryck,
temperatur osv. Sålunda är den eustatiska förändringen
i havsytans höjdläge en följd av det växlande
vattenmagasinet i jordens nedisningsområden,
och detta i sin tur orsakat av ändringar i
temperaturen, eventuellt nederbörden. Den eustatiska
förändringen under de senaste decennierna, vilka
Sammandrag av uppsats i Tekniska Skrifter nr 116 (1944).
DK 551.35.062
ju åtminstone i de tempererade och kalla zonerna
karakteriserats av en fortgående höjning i
vintertemperaturen och en jämsides därmed förlöpande
minskning i jöklarnas vatteninnehåll, har nyligen
ingående behandlats av Thorarinsson, vilken som
värde på havsytans stigning erhöll 0,05 à 0,10
cm/år. Det är uppenbart, att den eustatiska
förändringen icke kan lämnas utan avseende vid
landhöjningsberäkningar. Sådana utförda på
basis av vattenståndsobservationer för de senaste
decennierna borde ju ge värden på landhöjningen,
som genomgående understiga de verkliga med
0,05—0,10 cm/år. Lufttryckets växlingar påverka
vattenstånden statiskt. Deras inverkan på
års-media är i som regel, att döma av
lufttrycksmaterialet, rätt obetydlig och torde i hög grad
elimineras vid utjämningsräkningarna.
Korrektioner för dessa växlingar äro för övrigt på grund
av deras natur lätta att anbringa.
En mycket viktig roll, då det gäller förändringar
i havets vattenstånd, spelar vinden. Särskilt de
av denna faktor förorsakade mångåriga
variationerna i vattenstånden påverka
landhöjningsberäkningarna avsevärt, om man inte har tillgång
till mycket långa vattenståndsserier. Då detta
som regel icke är fallet, gäller det att finna någon
metod för eliminering av nämnda variationer.
Den metod, som här skall framläggas grundar
sig på antagandet, att den av vinden alstrade
ytströmmens hastighet tilltar proportionellt med
vindhastigheten. Med detta antagande kan man
teoretiskt visa, att sambandet mellan vindens
höjande eller sänkande inverkan på vattenstånden
och vindhastigheten har formen
A Hi=cv2 (1)
där
A H i= vattenståndets av vinden förorsakade
avvikelse från lugnvattenytan.
ci=en konstant, som beror av botten- och
strandkonfigurationen ävensom av
vindens riktning,
v i= vindens hastighet.
Då, som förut angivits,
landhöjningsbestämningarna grunda sig på årsmedia av
vattenstånden, gäller det i första hand att, utgående från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
