Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1945 - Bedömning av arbetsprestationer, av Robert Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 april 19A5
385
som är olika vid olika arbetsobjekt. Dylika
varierande faktorer äro vanliga vid skogsarbeten
och jordbruksarbeten. I skogen är det ena trädet
olika det andra. Sådana faktorer som
träddiameter och temperatur inverka på svårigheten av
trädfällning och barkning m.m. Jordens lerhalt
och fuktighet inverkar på plöjningsmotstånden
osv. I industrin är ofta den ena produktenheten
relativt lik den andra, men även här förekomma
ofta varierande faktorer, som påverka arbetets
svårighet och erforderlig -arbetstid. För att man
skall kunna bedöma olikheter i personlig
prestation måste man först eller samtidigt eliminera
inflytandet på arbetstiderna av de tekniska
variabler, som påverka arbetets svårighetsgrad.
Detta kan ske efter olika metoder. En metod
består uti att man söker mäta och registrera
inflytandet på arbetstiden av vissa väsentliga
tekniska variabler, var för sig, t.ex. träddiameterns
inflytande, temperaturens inflytande osv.
Exempel på denna metod lämnas av G Luthman1. En
annan metod består uti att man samlar ett stort
statistiskt material, som man (med användning
av minsta kvadratmetoden) lägger till grund för
att finna enkla ekvationssamband för de viktigare
variablerna. Exempel härpå behandlas av G
Almqvist3. Båda metoderna ha sitt
användningsområde och berättigande för var sina
problem.
Det är emellertid ett stort misstag att tro, att
man genom att undersöka dessa tekniska
variabler och deras påverkan på arbetstiden kan helt
slippa ifrån eller eliminera betydelsen av
prestationsbedömning. Visserligen kan man genom
att utvälja arbetare av relativt enhetlig typ och
noga övervaka jämnheten av deras personliga
prestationer få ett underlag för studium av de
nämnda tekniska variablerna, men innan man
kan bedöma om en viss faktisk
genomsnittsprestation är normal eller väl avvägd, måste man
göra en enklare prestationsbedömning: den som
leder till urval av försökspersoner.
Allmänna problem
vid den egentliga prestationsbedömningen
Med hänsyn till klassindelning och gradering
vid bedömning, kan man skilja mellan följande
tre viktigare möjligheter:
bedömning utan gradering, varvid möjliga
studieobjekt utväljas och andra (onormala eller
extrema) bortväljas (två klassindelningar);
bedömning utan gradering genom en
flerklass-indelning, som omfattar alla eller de utvalda
studieobjekten;
bedömning med en relativ, siffermässig
gradering av samtliga studieobjekt, med eller utan
klassindelning.
En bedömning av prestation kan ha olika om-
* En del förberedande, intressanta arbetsfysiologiska
undersöknins-resultat ha publicerats av Y Zotterman1,5.
fattning av studieobjekten. Bedömningen kan
omfatta exempelvis:
arbetarens allmänna prestationsförmåga under
hela det tidsavsnitt, som bedömningarna omfatta
(jämförd med andra arbetares);
arbetarens allmänna prestationsförmåga vid
utförandet av vissa begränsade arbeten under
viss begränsad del av studietiden (jämförd med
andra arbetares och även egna prestationer
under andra delar av studietiden);
en viss arbetsoperation (jämförd med en annan
arbetsoperation av samma slag utförd av samma
eller annan arbetare).
Bedömningen kan således i allmänhet
begränsas med hänsyn till följande faktorer:
tiden för bedömningen (ingen tidsgräns, hela
studietiden, del av studietiden, framtiden);
rummet (alla arbetsplatser, utvalda
arbetsplatser, en arbetsplats);
jämförelsepersoner (alla personer, viss utvald
grupp, en person);
arbetet (alla slags arbeten, viss arbetsprocess,
viss arbetsoperation, visst tempo).
Som man ser innebär detta möjligheter för ett
mycket stort antal olika kombinationer och olika
möjligheter för avgränsning av bedömningens
område.
Prestationsbedömningens tidsavgräsning
förtjänar först observeras. Bedömningen av en
prestation innefattar icke endast ett fastställande av
vad som har utförts, utan även en bedömning av
vilken produktion som kan normalt förväntas i
ett kommande arbete. Detta senare problem är
ju dominerande när man studerar arbetare i
avsikt att utvälja en person till rätt plats, eller när
man i allmänhet skall bedöma en persons
lämplighet för visst arbete. De framtida
prestationsmöjligheterna bedömas på basis av de
iakttagelser man gör, antingen i ett arbete av samma slag
eller på basis av iakttagelser, där man kan vänta
na viss korrelation mellan resultaten av
studierna och lämpligheten eller
prestationsmöjligheterna i ett framtida arbete. Betydelsen av att
bedömningen avser en framtida prestation och icke
enbart den arbetsstuderade prestationen i det
förflutna gör sig alltid gällande när man studerar
en arbetare, som icke har full yrkesvana eller
aktuell träning uti det studerade arbetet. När man
studerar dylika arbetare, måste alltid viss hänsyn
tas till deras prestationer sedan yrkeskunnighet
och träning förvärvats. Även för vana arbetare,
som studeras, måste hänsyn tas till framtida
prestationer i alla sådana fall när man ger dem nya
prestationer att utföra. Man får således
observera, att bedömningen innehåller två skilda
moment: bedömningen av vissa arbetsstuderade
prestationer och bedömningen av möjligheten
och sannolikheten för vissa framtida prestationer.
Det första momentet kan ju genom objektiva
metoder mera eller mindre bemästras. Det senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
