Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1945 - Kraftförsörjningen i USA och Kanada under krigsåren, av Robert Nordell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Grand Coulee Dam i Columbia River; f.n. äro 800
MW installerade.
av American Aluminum Co, som under kriget
investerat 200 M$ eget kapital.
Bonneville Dam, fig. 4, blev helt färdig vid
jultiden 1943, då den tionde och sista generatorn
togs i bruk. Arbetet påbörjades 1934 och har
dragit en kostnad av 81 M$. Effekten är
nominellt 515 MW.
Arbetena vid Grand Coulee Dam, fig. 5, ha slagit
rekord i hastighet. Den första generatorn
genererade sålunda kraft i augusti 1941 och år 1944 voro
800 MW installerade. Under 1945 beräknas siffran
ha stigit till 950 MW. Den slutliga utbyggnaden
avser nära 2 000 MW med 18 generatorer. För
närvarande är Grand Coulee USA:s näst största
vattenkraftstation. De flesta generatorerna äro
på 108 MW, fig. 6, och äro världens största
vat-tenturbindrivna generatorer. Tillsammans med
Bonneville Dam, som sammanbundits med Grand
Coulee Dam genom 220 kV linjer, är sålunda den
installerade effekten nu över 1 300 MW, i själva
verket har vid forcering tagits ut 1 400 MW. En
tredjedel av denna effekt går till
aluminiumindustrin. Utbyggnaden har gått tre gånger snabbare
än vad förkrigsprogrammet avsåg.
Fig. 6. Ett av [-generator-rummen-]
{+generator-
rummen+} vid
Grand Coulee
Dam med sex
108 MW
aggregat, världens
största
vatten-drivna generatorer.
Shasta Dam i övre Sacramentodalen (Central
Valley-projektet) blev färdig 1944 och är den näst
största betongdammen i världen, fig. 7.
Kraftverket har en installerad effekt av 150 MW men
skall senare ökas till 380 MW.
I de västra staterna ägde regeringen i oktober
1944 vattenkraftstationer med en sammanlagd
effekt av 2 500 MW.
Denison Dam vid Red River i Texas blev färdig
1944. Kostnaden har varit 55 M$.
Ett annat stort centrum för de federala
kraftverken är som bekant beläget i Tennessee Valley,
företrädesvis i staterna Tennessee och Alabama.
År 1944 voro de stora kraftverken 11 till antalet
med en sammanlagd effekt av 2 000 MW. Året
innan var effekten 1 600 MW. Under kriget har
detta system ryckt upp till andra platsen bland
kraftsystemen i USA, från att före kriget ha legat
på femte plats. Största delen av kraften går till
elektrokemisk industri.
Från Ohio River räknat äro de viktigaste
dammarna uppströms i Tennessee River: Kentucky,
Pickwick, Wilson, Wheeler, Guntersville, Hales
Bar. Chickamauga, Watts Bar och Fort Loudon.
Dessutom tillkommer Norris Dam i bifloden
Clinch River samt Cherokee Dam i Holston River
och Douglas Dam i French Broad River, de båda
sistnämnda källfloder till Tennessee River. I
bifloden Hiwassee River finns Hiwassee Dam jämte
flera mindre anläggningar samt i Little
Tennessee River Fontana Dam och flera mindre
dammar. Av de nämnda dammarna voro 1940
Norris, Hiwassee, Pickwick, Guntersville.
Wheeler och Chickamauga färdiga och tillhörande
kraftstationer i drift. Sedan 1940 har arbete
pågått på nio dammar, varav fem nu äro färdiga.
Samtliga regeringsägda kraftverk administreras
av den år 1935 tillsatta Federal Power
Commis-sion under inrikesministern Harold Ickes, vilken
myndighet dock har olika underställda organ för
byggnad och drift, t.ex. Tennessee Valley
Autho-rity. Redan före kriget fanns ju en mycket stark
rivalitet mellan de enskilda intressena, de olika
staterna och regeringen. Denna rivalitet, som på
sin tid kom till synes särskilt vid diskussionerna
angående Boulder Dam och Tennessee Valley, har
under kriget ytterligare skärpts. De enskilda
företagen och staterna anse sig ha stöd i
författningen. då de vilja hindra regeringen från att skaffa
sig det monopol på utbyggnad av vattenkraft,
varemot utvecklingen faktiskt tenderar. Enligt
den amerikanska författningen får regeringen
endast handlägga sådana frågor som beröra
förhållanden till främmande makt eller äro
gemensamma för två eller flera delstater. Som en
sådan gemensam angelägenhet vill
regeringspolitikens motståndare ej räkna kraftverksbyggen.
Otvivelaktigt äro dock flodreglerings- och
bevattningsföretag (t.ex. Boulder Dam) samt åtgärder
för befrämjande av sjöfarten (t.ex. St Lawrence
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
