Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1945 - Kooperativa Förbundets organisation, av Albin Johansson - Uppvaktning om den tekniska bibliotekstjänsten, av Rolf Steenhoff - Understöd för uppfinningar avsedda att underlätta hushållsarbete, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
TEKNISK TIDSKRIFT
vars verksamhetsfält falla sådana varor, som
säljas i varuhus, i den mån de icke äro att
hänföra till livsmedelsavdelningen;
avdelningen för tunga industriprodukter, dvs.
alla byggnadsvaror samt jordbruksförnödenheter
och -redskap.
Med hänsyn till de påfrestningar på finanserna,
som rörelsen kan komma att få utstå i samband
med fredsslutet, kommer rörelsens revisionsväsen
att tills vidare övervakas av chefen för
finansförvaltningen.
Kooperativa Förbundets styrelse har för
närvarande följande sammansättning: Albin
Johansson (ordförande), Ernst Persson, Hj. Degerstedt,
Mauritz Bonow, Hugo Edstam och Gösta Osvald.
Utländska kooperativa förbindelser
För gemensamma inköp på världsmarknaden
samarbetar KF med de kooperativa
centralorganisationerna i Finland, Danmark och Norge
genom Nordisk Andelsforbund. som har kontor i
Köpenhamn och London samt representanter på
andra ställen i världen.
KF är dessutom anslutet till Internationella
Kooperativa Partiaffären tillsammans med de
kooperativa partiaffärerna i övriga stater i världen.
Denna organisation startades 1939 och har sitt
huvudkontor i London. Verksamheten hade knappast
kommit i gång, förrän kriget bröt ut, men
förberedelser för aktivisering av verksamheten efter
kriget pågå. Särskilt amerikanarna, som tidigare
knappast deltagit i arbetet, ha visat ett påfallande
stort intresse och ha förklarat sig villiga att ställa
betydande resurser till förfogande. Den
amerikanska kooperationens resurser äro dock ännu ej
jämförbara med de resurser, som den brittiska
kooperationen förfogar över. Den brittiska
kooperativa centralorganisationens omsättning uppgår
exempelvis till större belopp än vårt lands totala
utrikeshandel.
Uppvaktning 0111 den tekniska bibliotekstjänsten. Den
22 mars fick ett antal för den tekniska bibliotekstjänstens
ordnande intresserade personer tillfälle att dryfta detta
ärende med statsrådet Andrén. Den uppvaktande
delegationen bestod av: dr Nauckhoff för IVA, direktör Wehtje
för Sveriges Industriförbund, professor Velander och
generaldirektör Sterky för Tekniska Litteratursällskapet samt
överingenjör Stéenhoff för STF. Tidigare hade Statens
Tekniska Forskningsråd under hand genom dr Nordensson
framhållit, att, eftersom rådet årligen beviljar stora belopp
till främjande av forskningen, det också vore ett starkt
statligt intresse, att genom en effektiv teknisk
bibliotekstjänst möjliggöra, att medlen utnyttjades på bästa sätt.
Hr Nauckhoff erinrade om, att IVA:s första officiella
skrivelse innehöll ett förslag om ett tekniskt centralbibliotek.
Hr Wehtje framhöll, att Industriförbundet för åtskilliga år
sedan hemställt om utredning beträffande åtgärder till
främjande av teknisk vetenskaplig forskning och därvid
mycket kraftigt understrukit behovet av en utvidgad
teknisk bibliotekstjänst. Han beklagade, att förstärkningen av
högskolebibliotekens resurser kommit i efterhand och blivit
fördröjd. Hr Velander meddelade, att Tekniska
Litteratursällskapets omorganisation är ett uttryck för den förstärkta
samarbetsviljan inom den tekniska biblioteksvärlden. Ett
biblioteksråd, som ej kunde rekryteras förrän
högskolebiblioteken fått sin personalorganisation utvidgad, borde
icke inrättas nu, då detta endast skulle medföra dröjsmål.
För brådskande utredningar kunde i stället påräknas
medverkan från TLS. Herr Sterky sade sig hoppas mycket av
det föreliggande förslaget. Redan före kriget voro de
tekniska högskolornas bibliotek svältfödda, och numera
motsvarade de ännu mindre den studerande ungdomens,
teknikens, näringslivets och kommunikationsverkens behov.
De tillfrågade statsverken ha därför också tillstyrkt
förstärkning av centralbibliotekens resurser.
Från STF:s sida vitsordades, att de tekniska högskolornas
bibliotek numera ha betydelse långt utanför student- och
forskarkretsarna vid högskolorna. De ha blivit
centralbibliotek för hela ingenjörskåren. Det är därför
nödvändigt, att de förses med resurser, som motsvara deras
vidgade uppgifter. De tekniska bibliotekens arbetssätt måste
väsentligt skilja sig från de humanistiska bibliotekens,
därför att litteraturtjänsten inom tekniken i första rummet är
ett medel att snabbt konstatera det aktuella läget inom et I
visst område. Ingenjörerna kräva, att högskolebiblioteken
få tillräckligt med arbetskrafter för att snabbt kunna ge
anvisningar på lämplig litteratur såväl till besökare i
läsesalarna som kanske framför allt till de tekniker över hela
landet, som ej ha tillfälle att leta i kataloger och
bokförråd.
För landets ingenjörer och tekniska studerande är det ett
första rangens behov att kunna utnyttja den redan
befintliga tekniska litteraturen. I stor utsträckning är detta
för närvarande omöjligt, på grund av att högskolornas
egna bibliotek icke äro tillgängliga för de studerande efter
den egentliga föreläsningstidens slut. STF, som startade
sin biblioteksverksamhet på den tiden det ej fanns några
tekniska centralbibliotek i landet, har nu på grund av
kostnads- och utrymmesskäl beslutat att deponera
huvuddelen av sin samling av böcker och äldre tidskriftsårgångar
hos de båda högskolebiblioteken, vilka senare förklarat sig
ytterst intresserade av denna deposition. Ett villkor från
föreningens sida måste emellertid vara, att
högskolebiblioteken bli tillgängliga i minst samma omfattning som
föreningens bibliotek för närvarande är. Föreningen hade
varmt tillstyrkt förslaget, dock med reservation mot
biblioteksrådet, vars storlek föreningen föreställer sig kan vara
till hinder för ett effektivt organisationsarbete.
Statsrådet mottog delegationen synnerligen älskvärt och
visade stort intresse för det avhandlade spörsmålet.
Rolf Stéenhoff
Understöd för uppfinningar avsedda att underlätta
hushållsarbete. Statens Uppfinnarnämnd har i samråd
med Hemmens Forskningsinstitut och Stockholms Stads
Hembiträdesskola beslutat vidta åtgärder för att stimulera
industrier eller fristående uppfinnare att inrikta sitt arbete
på att åstadkomma för hemarbetet lämpade
arbetsbesparande metoder och apparater. De mest tidskrävande
husliga arbetena äro beredning av födan, diskning, städning
och underhåll samt tvätt. Det är sådana arbeten, som i
första hand borde rationaliseras. Det gäller därvid särskilt
att förenkla arbetsmetoderna och ersätta det mänskliga
arbetet med elenergi. Nämnden emotser även gärna förslag
till underlättande av detaljer i arbetet. Av speciell betydelse
äro redskap för sysslor, som dagligen förekomma i alla hem.
För utarbetande och fullföljande av uppslag, som
nämnden finner värdefulla, kunna anslag lämnas. Nämnden kan
även medverka vid exploateringen av tekniskt
genomarbetade uppfinningar. Uppfinnarnämnden har dessutom
anslagit ett belopp av 10 000 kr. för belöning av särskilt goda
förslag till uppfinningar på det husliga området.
Närmare upplysningar meddelas av Statens
Uppfinnar-nämnds kansli, Vasagatan 52, Stockholm. r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
