Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1945 - Transduktorn som mättekniskt hjälpmedel, av S E Hedström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
521
kopplingsmotstånd måste omvandlas till en mot
spänningen proportionell ström (fig. 13). Denna
ström blir av sådan storlek, att en högvarig
lik-strömslindning är nödvändig.
Transduktorelemen-tet, fig. 14, utföres därför som en normal
två-lindningstransformator med hög provspänning
mellan lindningarna. Elementen anbringas i en
kompoundfylld låda med porslinsgenomföringar.
Den galvaniska åtskildheten mellan mätkretsen
och huvudkretsen är fördelaktig inte bara för att
den isolerar instrumentet från höga spänningar,
utan även då det gäller att utföra summa- eller
differensmätningar mellan strömmar eller
spänningar, som ha olika spänningsnivå.
Transduk-torn reagerar ju endast för amperevarvtalet och
därför möjliggör en magnetisk addition eller
subtraktion utan galvanisk förbindelse.
Transduktorer för strömmätning kunna
användas för mätning av praktiskt taget obegränsat
stora likströmmar. VA-talet på erforderliga
reaktiva effekten från lijälpspänningsikällan växer
emellertid med ökad likström. Detta förhållande
söker man motarbeta genom att välja kvoten
kopparvikt : järnvikt så stor som möjligt, utan att
transduktorns goda egenskaper behöva
eftersättas, men vid mätning av några 10 000-tals
ampere blir dock den reaktiva effektförbrukningen
så stor, att en faskompensering lönar sig. Ett
annat tänkbart sätt att minska effekten är att med
en liten transduktor mäta en del av strömmen,
genom att transduktorkärnorna endast få omsluta
vissa skenor i skensystemet eller viss del av en
skena. Kalibrering och kontroll av en dylik
anläggning stöter docik säkerligen på en del svårigheter.
Transduktorer för andra mätändamål
En god överblick över de möjligheter till mätning
av olika storheter, som transduktorn medger, ger
diagrammet, fig. 15. Som synes råder även vid en
liten transduiktor god
strömtransformatorkarak-tär. Det gäller nämligen för transduktorn lika väl
som för transformatorn, att den kommer allt
närmare de ideala egenskaperna ju större den är.
Ett intressant förhållande är, att den verkliga
transduktorns avvikelse från idealtransduktorn
ger upphov till en effekt, som kan tänkas få
praktisk betydelse. Den avvikelse från idealkurvan,
som den verkliga kurvan uppvisar vid låga värden
på Ev och som beror på magnetiseringskurvan
krökning inom mättningsområdet, skulle kunna
användas för kvot- eller produktmätning. Där gäller
nämligen approximativt inom ett litet område att
Ev • Il = konst. • Iv
En transduktor, som utformas så att den
magnetiska läckvägen ger magnetiseringskurvan en
lämplig krökning, bör kunna innehålla den
ovanstående relationen inom ett betydligt större
område än vad som framgår av fig. 15.
Fig. 15. Yttre karakteristikor uppritade som Et i funktion
av II; överst idealtransduktor, nederst liten transduktor
med vanlig träns formator plåt (de streckade linjerna avse
samma transduktor parallellkopplad med en liten
kondensator för kompensation av kurvornas lutning vid’
mittpartiet).
Fig. 14. Utrustning, bestående av förkopplingsmotstånd,
mättransduktor, likriktardon och instrument (omsättning
700 V10,5 A, hjälpspänning 220 V, provspänning 7,5 kV,
maximal belastning 10 W; likriktardonets omsättning
0,5 AHO mA).
Fig. 13. Normal koppling vid
spänningsmätning med mättransduktor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
