Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 7 juli 1945 - Kortslutnings- och jordfelsskydd i Sverige, av Gunnar Jancke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 juli 1945
767
man tvingats att införa dämpning bl.a. med vinge
i olja. Detta medför nackdelen att reläerna få en
krypande tillslagning vid effektvärden, som ej
avsevärt överstiga funktionsvärdet. Avsevärda
tidsintervall måste därför användas mellan skydd,
som skola vara selektiva mot varandra. Detta kan
tolereras vid små nät med litet antal skydd men
däremot ej vid stora nät. Här har därför
noll-punktsspänningsstart införts för de riktade
skydden, så att effektreläerna endast tjänstgöra som
rena riiktorgan, medan funktionstiden bestämmes
av ett spänningsrelä med momentan tillslagning.
Vid slingdrift får man ofta sådana förhållanden,
att aktiv nollföljdsström till en början endast
förmår påverka riktrelät i ena ändan av
felbehäf-tad linje, medan nollpunktsspänning givetvis
finns över hela nätet. När så ensidig bortkoppling
ägt rum, söker sig nollföljdsströmmen väg runt
slingan, varvid oselektiva utlösningar kunna
erhållas. Detta undvikes med undertidreläer.
Riktrelät får ej direkt (över ofördröjt mellanrelä)
arbeta i utlösningskretsen utan först över ett
tidrelä. Inställningen på detta måste väljas
betryggande lägre än inställningen på det av
nollpunkts-spänningsrelät styrda tidrelät, för att ej inverkan
av riktreläts krypning skall återkomma. Normalt
användes en tidssikillnad lika med
släcknings-intervallet pius 0,6 s. På fig. 10 visas ett förenklat
kopplingsschema för de på 200 kV nätet använda
skydden.
Förutom med reaktiva restströmmar på grund av
ofullständig avstämning eller lokala överskott av
kapacitets- eller spolströmmar måste man räkna
med aktiv restström. Denna orsakas av aktiva
förluster i spolarna och dessas jordningar, av
avledning på ledningar, av förluster orsakade av de
reaktiva nollföljdsströmmarna i ledningarna samt
av korona. Dessa strömmar försvåra
ljusbågs-släckningen samt komplicera förhållandena for
jordfelsskyddet vid kvarstående jordfel. De bli av
Fig. 10. Kopplingsschema för jordfelsskydd vid nät med
spoljordad nollpunkt. RJR effektrelä, NVR
nollpunkts-spänningsrelä, KR 1 tidrelä för riktad utlösning, KR 2
undertidrelä, KR 3 tidrelä för ren
nollpunktsspännings-utlösning. T.h. visas tidsinställningen uttryckt i intervall
vid slingdrift; siffrorna utan parentes beteckna
inställning på KR 1, med parentes inställning på KR 2.
betydelse framför allt vid stora högspända nät.
Sålunda uppgå de vid 200 kV nätet enligt en del
relativt osäkra mätningar till ca 300 A
(kapacitetsströmmen vid jordfel utgör ca 2 000 A).
Jord-slutningsspolarna lyckas där ej släcka alla fel.
Då drift med spoljordad nollpunkt trots allt av
olika skäl behålles på 200 kV systemet och då
man härvid får räkna med en hel del
bortkopp-lingar för jordfel utan bestående fel, har
konstruerats en högfrekvenstillsats, som skall
möjliggöra snabbåterirakoppling även för jordfel på
dylikt system.
Nollpunkten direktjordad
Vid direktjordning av nollpunkten medför varje
enfasigt fel kortslutningsström. Någon
ljusbågs-släckning är ej längre möjlig, utan varje fel
måste bortkopplas. Man tycker att detta borde
kunna ske med hjälp av distansskyddet, men
detta är tyvärr ej alltid möjligt till följd av de
ibland ganska stora övergångsmotstånden till
jord. Vid Vattenfallsstyrelsens 130 kV system i
Norrland är nollpunkten direktjordad i alla
stationer. Här ha distansreläerna startat endast för
fjärdedelen av de enfasiga felen. Ledningarna
sakna jordlina. Vid nät, där genomgående
jord-linor och goda stolpjordningar finnas, har man
anledning att vänta, att distansreläerna ta hand
om proportionsvis flera enfasiga fel. Vid
störningar orsakade av linbrott, trädfällning mot
ledningar, spärrballonger och liknande måste man
dock även där räkna med att
kortslutningsskyddet ej kan fungera för enfasiga fel. Ett särskilt
jordfelsskydd måste därför finnas. Detta skall
vara selektivt och snabbverkande. Strömmarna
kunna bli avsevärda och orsaka störningar för
svagströmsanläggningar, varjämte stabiliteten
påverkas.
I det nyssnämnda 130 kV nätet finnes
direktjordad transformatornollpunkt i alla stationer
med linjebrytare. Slingdrift över enbart 130 kV
förekommer ej. Det har där varit relativt enkelt
att ordna ett gott jordfelsskydd med ren
ström-och tidsselektivitet. Till linjernas
strömtransformatorer ha i dissymmetriströmkoppling anslutits
tre mömentanverkande strömreläer med olika
funktionsvärden. Ett inställes på något högre
strömvärde än det, som erhålles vid jordfel
utan övergångsmotstånd i linjens bortre ände. Det
får ge momentan utlösning. Nästa relä inställes på
ett lägre strömvärde och får ge utlösning med ca
0,5 s tidsfördröjning. Det tredje relät slutligen har
reservfunktion och skall fungera för den ström,
som uppstår vid jordfel i ogynnsammaste punkt
med avsevärt övergångsmotstånd. Det ger
utlösning på ca 1,5 s.
Vid slingdrift och vid förekomst av linjebrytare
i station utan uttagbar nollpunkt bli
förhållandena mera komplicerade och riktorgan måste
införas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
