Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 11 augusti 1945 - Vertikal skivbrytning, av John Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Längdprojektion av Ickorrgruvans liggväggsmalm,
mellan 160 och 80 m utbruten medelst underjordisk
kraterbrytning.
om ock väggarna ej äro fullständigt säkra i fråga
om lossnighet,
en malm med så pass stor hållfasthet, att
orterna ej behöva inbyggas mer än tillfälligtvis,
en stupning från lodrätt till lägst ca 40°,
en minimibredd på malmen av minst
dubbelorts, dvs. gärna ej under 4 m. Vid större
malmbredder ställer sig metoden mera ekonomisk, då
relationen tillredning—brytning därvid ställer sig
gynnsammare. Optimala bredden torde vara mest
beroende av hängväggens beskaffenhet i
hållfasthetshänseende.
Tillredning
Från transport- och upplastningsorten på 200 m
nivån har i malmens norra del uppdrivits en stig
till genomslag med ovanliggande
brytningsområde, fig. 3. Från denna stig har i malmens mitt
på var 9 m framdrives en 2 X 2 m fältort genom
hela malmen. Understa skivan har gjorts endast
4 m tjock, varigenom ett par av skivorna i detta
fall blivit något tunnare. Den södra stigen —
avsänkt som sänkschakt — har använts som
kommunikationsschakt.
Den understa skivan har, från norr räknat,
erhållit vidgade tappöppningar i storlek 4 X 2 m,
varigenom berget nedrasat på transportortens sula,
varefter upplastning skett med lastmaskin. Det
så upplastade berget har transporterats till det
25 m från lastplatsen avlägsna tappschaktet för
tappning på huvudutfraktsnivån 235 m.
Egentlig brytning
Efter utpallning av kvarstående partier i
malmens norra del har så det egentliga
brytningsarbetet påbörjats.
Vinkelrätt mot malmens strykning har från
varje fältort till häng och ligg utstrossats en
halvort eller hylla, 2—2,5 m bred med 1 m högre tak
än fältorten, varvid hyllan erhållit 3 m fri höjd.
Sedan hyllorna fullbordats, ha pallhål borrats till
ett djup av 3—3,5 m och motsvarande hål uppåt
i taket. Borrhålen ha sålunda i det närmaste mött
varandra i mellanliggande skivor. Hålen ha på
den 2—2,5 m breda hyllan och dess
motsvarighet i taket placerats i två rader ordnade
förbandsvis. Hålavståndet har varit 1,5 m i varje
avdelning. Kanthålen ha haft en försättning av 0,5
—1,0 m och avståndet mellan raderna har varit
ca 1,5 m. Borrhålens djup, antal borrhål per
salva, sprängämnen per borrhål och
sprängämnen per salva framgå av tabell 1.
Tabell 1. Borrhålsdata och sprängämnesåtgång.
Variation Genomsnitt
Borrhålens djup........ 2,2—3,5 m 2,95 m
Borrhål per salva..............80
Sprängämne per borrhål 0,9—1,35 kg 1,3 kg
Sprängämne per salva. . 104 kg
Sprängningen av skivorna
Sprängningen har, som tidigare angivits, skett
med tillhjälp av elektrisk tändning enligt
följande: Genom kommunikationsschaktet löpte två
ledningskablar, varifrån parallellt påkopplade
ledningar till sprängställena drogos. Avståndet
från schaktet till tändapparaten var ca 50 m.
Tändapparaten var dynamoelektrisik för 50
seriekopplade tändare.
Vid sprängningen av den första storsalvan
användes momenttändare med bomullsisolerade
ledningstrådar men sedan övergicks till sådana
med mipolamisolerade trådar. Det visade sig
nämligen, att bomullsisoleringen lätt skadades
vid laddningen av borrhålen, varigenom överslag
till malmen erhölls. Vid första salvan
inkopplades tändarna i två serier med 30 i varje. På så
sätt erhölls relativt stort ledningsmotstånd i varje
slinga. Malmen, som borrhålen voro borrade i,
var en relativt god ledare för elektrisk ström, och
Fig. 3. Längdprojektion av Ickorrgruvans vertikala
skiv-brytning mellan 200 och 160 m. Ovan: plan av malmen
på 160 m. Under: plan av malmen på 200 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
