Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 18 augusti 1945 - Svenska Kryssarklubbens Årsskrift 1945, av J S—l - Svikta grundvalarna för vårt välstånd? av Richard Smedberg - Wedaverken - Maskinaktiebolaget S I Bratt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
904
TEKNISK TIDSKRIFT
Denna värdefulla årsbok inledes i år som vanligt med
skildringar från långseglingar och seglarminnen. Om någon
av dessa skildringar skall nämnas särskilt bör det vara
"Med fördevind" av Knut C:son Sparre, som här ypperligt
berättar om en segling från Göteborg runt kusten upp till
Stockholm under den sista krigssommaren. I en
utomordentlig och av författaren själv illustrerad artikel skriver Göran
Brunius om Gotska Sandön, denna för sjöfolk så välkända
av en viss mystik präglade ö. Brunius’ skildring för tanken
till och visar i sin stil viss likhet med Albert Engströms
bok "Gotska Sandön". Bengt Essén skildrar "Skärgården i
Strindbergs diktning" och skildrar där liur denna
underbara del av vårt land starkt påverkat en så känslig natur
som Strindberg i hans produktion. Sten Stenbeck skriver
om "Havets färg" med egna ritade illustrationer. En del av
dessa liksom de diagram i bokens senare del, vilka
grafiskt återge en del föreningsstatistik, äro tyvärr ej så väl
utförda, som de borde vara för att stå i överensstämmelse
med bokens övriga goda illustrationer.
Berättelserna över föreningens verksamhet under 1944
inledas med en redogörelse för SXK:s 14 :e
konstruktionstävling. Det är förvånansvärt att så många, 19,
tävlingsbidrag inlämnats, då tävlingsuppgiften måste betraktas
som svår. Det gällde att åstadkomma en båt, som, allt
efter beställarens önskemål, kunde utformas som häckbåt,
spidsgatter eller som plattgatter och där så stora delar av
båten som möjligt skulle vara gemensamma för de olika
alternativen. Bedömningen skedde efter en belt ny metod
genom en jury på sex ledamöter, varav två konstruktörer,
två båtbyggare och två seglare. Desso erhöllo vardera en
sats ritningar av varje förslag, och jurymedlemmarnas
uppgifter voro därefter att, utan att sinsemellan konferera,
poängsätta förslagen efter bedömningsgrunderna: grad av
överensstämmelse mellan varianterna, sjöduglighet,
stabilitet, snabbhet, beboelighet i förhållande till priset, val av
materialdimensioner, utseende och lätthanterlighet. Vissa
av dessa egenskaper erhöllo större koefficient än andra.
Denna omständliga metod, som utgör ett lovvärt försök att
slå in på andra vägar, visar dock vissa svagheter. Bättre
hade troligen varit om t.ex. konstruktörerna endast
yttrade sig om sina speciella gebit såsom stabilitet, snabbhet
och sjöduglighet, båtbyggarna om materialdimensioner och
enkelheten i skrovkonstruktionen samt seglarna om
beboelighet och lätthanterlighet. Detta förfaringssätt är nog
att rekommendera för en kommande konstruktionstävling.
Värdet av att kunna utföra en båt enligt tävlingens tre
alternativ torde även i viss mån kunna ifrågasättas, då
ingen av de tre varianterna med nödvändighet kan bli en
renodlad exponent för sin typ med typens speciella
fördelar. De prisbelönade tävlingsbidragen visa dock huru väl
konstruktörerna gått i land med sina uppgifter. Skillnaden
mellan de olika pristagarnas förslag är i vissa fall hårfin,
och detta gäller särskilt l:a och 2:a pristagarna.
Årets lottbåt presenteras i ritningar och beskrivning,
varjämte de sedvanliga årsredogörelserna publiceras.
Värdefulla och klart uppställda äro flaggreglementet,
Sjökorts-nytt och utdragen ur Underrättelser för sjöfarande med
tydliga sjökortsutdrag med markerade mineringar och
avstängda skärgårdsområden, vilka senare upplysningar vi
få hoppas nu äro publicerade för sista gången. Årets bok
förtjänar även i år det omdömet att den i de flesta
avseenden är överlägsen andra svenska segelsällskaps och
kan rekommenderas till alla båt- och seglingsintresserade.
J S—I
Svikta grundvalarna för vårt välstånd? av GERHARD
von Hofsten. Natur och Kultur, Stockholm 1945. 217 s.,
1 diagram. 9,75 kr.
Bedan bokens titel anger, att det är fråga om en
väckelseskrift. Den 28-årige förf. har med stor grundlighet gått
till verket — 241 källor åberopas — och
språkbehandlingen förtjänar ett högt betyg. Gång på gång hamras fast
sanningar, som troligen delas av flertalet ingenjörer. Prin-
cipiellt torde förf. hålla på demokratin — ett förfärligt
ord, som borde utbytas mot folkvälde — men vad han
med kraft kritiserar är välfärdspolitik på kort i stället för
lång sikt.
De tre frågor förf. uppställer till besvarande äro: statens
maktställning i förhållande till det enskilda näringslivet,
speciellt industrin, den naturvetenskapliga forskningens
och den högre tekniska undervisningens ordnande samt
den svenska arbetskraftens yrkesvägledning och urval.
Den första frågan upptar det minsta utrymmet och här
hävdar förf., att staten endast bör ingripa när den enskilda
företagsamheten ej går i land med en nödvändig
samhällelig insats. Det varnas för penningvärdets försämring
och en skattepolitik, som gör sparandet olustigt. Industrin,
särskilt den för utförsel, förklaras vara den främsta
grundvalen för landets välstånd, och staten bör handla med
hänsyn härtill. Förutsättningarna för vidmakthållande av
en dylik industris tävlingskraft sammanfattar förf. i
följande teser:
staten bör lämna industrin och den därav beroende
handeln största möjliga frihet,
staten och industrin böra sätta in tillräcklig kraft på
stödjandet av naturvetenskaplig forskning och högre
teknisk undervisning,
staten och industrin böra skapa möjligheter för
användning av de enskilda individernas arbetsförmåga på etl
verksamt sätt.
Vid behandlingen av den första tesen påvisar förf. huru
industrin förmått rationalisera och anpassa sig därhän, att
för en viss period varuvärdet ökats till det dubbla, medan
den mänskliga arbetsinsatsen ökats med endast ett par
procent. Vidare framhålles det betänkliga i att i riksdagen
den privatägda industrins företrädare endast utgöra mindre
än 4 %.
Så var det forskning och undervisning. Förf. framhåller,
att vårt uppträdande på världsmarknaden måste ske med
högförädlade varor och följaktligen måste högt utbildad
personal anskaffas. I samband härmed hävdas att
forskningen måste bedrivas både vid högskolorna och industrin
och att icke någon skarp gränsdragning bör ske mellan
naturvetenskaplig och teknisk-vetenskaplig forskning.
I anslutning härtill kommer man in på frågan: huru
många ingenjörer skola vi utbilda? Månne statsmakterna
ha klart för sig, huru nödvändigt det är att söka få
besked snarast om i vad mån svenska ingenjörer skola
delta i återuppbyggandet i de krigshärjade länderna,
framför allt Nordens. Förf. kritiserar skarpt verkställda
utredningar om ingenjörsbehovet och statens njugghet mot de
tekniska högskolorna.
Det mest omfattande kapitlet ägnas slutligen yrkesvalet,
där Sverige befinner sig i kulturländernas svansspets.
Likväl torde alla ansvarskännande i vårt land ha klart för sig,
att ett litet folk som vårt med sådana naturliga
förutsättningar mindre än andra har råd att slösa med
arbetskraften i blindo. Förf. ägnar sig med intensitet och
grundlighet åt detaljerna i psykotekniken och kritiserar
Arbetsmarknadskommissionen samt i viss mån Sveriges
Industriförbund. Richard Smedberg
Wedaverken, Södertälje. Skärande bearbetning av
lättmetaller är en av ingenjör Hans Lindqvist författad 20-sidig
skrift. I denna behandlas de speciella problem som
uppträda i samband med lättmetallerna. De för bearbetningen
använda verktygsmaskinerna böra vara kraftigt byggda
och ha god stabilitet samt medge höga skärhastigheter. De
för bearbetning lämpligaste skärhastigheterna,
stålvinklarna osv. anges i tabeller och diagram. Utseendet av
lämpliga svarvstål, fräsar, borrar m.m. framgår även av
tydliga ritningar och fotografier.
Maskinaktiebolaget S I Bratt, Stockholm. Broschyr
nr 12 "Så enkelt monteras Zebratätningen". Denna tätning
är avsedd särskilt för kullager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
