Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 25 augusti 1945 - Karolinska sjukhuset, av Magnus Smedberg - Vägarna inom Norrbottens län, av A Wolff - Gränsbestämning och äganderättstvist, av Magnus Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 augusti 19A5
933
mått, hissystem, väderstrecksorientering osv., följd av lika
ingående detaljbeskrivning av de olika byggnaderna ur
sjukhusteknisk synpunkt.
Under rubriken "Tekniska specialbeskrivningar" har
tydligen ett stort antal fackmän på skilda områden fått
redogöra för detaljutformningen inom resp. verksamhetsfält.
Sålunda får man här många data om ångpanne-, värme-,
ventilations- och sanitetstekniska anläggningarna liksom
om kraft-, belysnings-, elektrovärme-, hiss-, telefon- och
telesignalinstallationerna. Köks- och tvättanläggningarna
äro givetvis fylligt behandlade.
De följande kapitlen ha rubrikerna "Byggnadernas
konstruktion och material", "Rumsfärger och konstnärlig
utsmyckning", "Luftskyddsrum" samt "Vägar och
parkanläggningar". Som avslutning får man en ingående
redogörelse för sådana inredningsdetaljer som möbler,
textilier, armaturer, sängkläder, instrument m.m.
Bokverket illustreras med ett stort antal fotografier
och planscher och har givits ett förnämligt utförande. Av
det ovanstående torde framgå, att den intresserade här kan
erhålla uppgifter om praktiskt taget allting angående detta
jättebygge. Det torde vara självklart, att det funnits många
olika åsikter om hur sjukhuset skulle gestaltas både i
princip och i detalj. Vid en hastig genomläsning får man den
känslan, att boken inte endast är en redogörelse utan
ibland även ett försvarstal. I litteraturförteckningen kan
man också hitta artikelrubriker sådana som denna:
"Andersson, Ivar m.fl.: Bemötande av professor Israel
Holmgrens: Kommentarer till herrar Ivar Anderssons m.fl.
bemötande av min reservation i sjukhusbyggnadsfrågan."
Magnus Smedberg
Vägarna inom Norrbottens län, studier över den
trafikgeografiska utvecklingen från 1500-talet till våra dagar,
av Gunnar Hoppe. Geographica nr 16. Uppsala 1945.
20 + 345 s„ 69 fig., 9 pl. 12,50 kr.
På uppdrag av Norrbottens Läns Vägförening har förf.
under åren 1939—1944 utfört omfattande fältstudier och
arkivforskningar för åstadkommande av "Norrbottens Läns
Väghistoria", på vilken han disputerade i Uppsala den
28 april 1945.
Avhandlingen är det första egna i Sverige genomförda
kommunikationsgeografiska arbetet över ett större område,
och förf. har grupperat sina undersökningar i två komplex:
dels har han undersökt trafiklederna inom Norrbottens län
från den tidpunkt då de först kunna spåras i källorna och
fram till våra dagar, både den enstaka vägen och vägarna
som ett samlat helt, dels har ban studerat trafiken på
dessa, omfattande trafikmedel, trafikens storlek och
hastighet.
Vissa speciella trafikleder ha av utrymmesskäl icke
undersökts, nämligen järnvägar, vintervägar för
timmertransporter och flottleder. Däremot ha äldre tiders transportvägar
för skogsbruket (t.ex. för tjära och bräder) ganska
utförligt behandlats. De moderna skogsvägtyperna (spångade
stigar, cykelstigar och skogsbilvägar) ha diskuterats, då de
anses inte bara tillgodose speciella skogsintressen utan
även stå i den allmänna samfärdselns tjänst. Fjäll- och
skogslapparnas vägsystem ha endast behandlats, när de
sammanfalla med den bofasta befolkningens.
Två för det norrländska vägväsendet betydelsefulla frågor
har förf. ingående och självständigt undersökt, nämligen
vattendragens farbarhet samt förekomsten av jäslera. För
analys av såväl trafikleder som trafik är den intima
kännedomen om dessa båda frågor ju nödvändig och på
22 sidor och två kartor belyser förf. sina undersökningar.
Vissa kulturgeografiska förutsättningar såsom folkmängd
och bebyggelsens läge under äldre tider ha diskuterats
liksom vissa produktions- och konsumtionscentras läge och
storlek, handelsplatsernas läge ävensom varuutbytets
storlek. Härigenom har en allmän uppfattning kunnat
erhållas om vägbehovet vid olika tidpunkter.
Trafikledernas utveckling har behandlats och uppdelats i
fyra perioder. Den första omfattar 1500-talet och dess
totala frånvaro av för hjuldon framkomliga vägar. De
naturliga trafiklederna, vatten- och vintervägarna, ha
tydligen varit fullt tillräckliga för den befolkning, som under
denna tid av självhushåll levde däruppe.
Tiden från 1600-talets början till 1800-talets mitt har
delats ungefär mitt itu. Gränsen har förlagts till 1730-talet,
då ökad teknisk färdighet började vinna insteg vid
väg-och brobyggandet. Under början av 1700-talet hyste det
nordligaste Sverige en befolkning av i runt tal 12 000
personer, som till större delen bodde vid kusten, vid sjöarna
och längs de större älvarnas nedre farbara lopp. En under
olika årstider farbar väg krävdes från myndigheternas sida
längs kusten, där arbeten på kustlandsvägen synas ha
påbörjats under 1600-talets mitt. Vid 1700-talets början
upptäcktes de betydelsefulla Gällivaremalmerna och de första
gruvvägarna i det inre av länet påbörjades omkring 1742.
Befolkningens storlek vid 1750-talet utgjorde 16 500 och i
samband med att silverfyndigheten Nasafjäll upptäcktes
och att Kengisverken anlades för järn- och
kopparutvinning, tog vägbyggandet till de inre delarna vid. Tiden från
1850-talet, då länets innevånare uppgingo till nära 60 000
och vägarnas längd till 800 km, och till 1940 har
behandlats som en period för att de kulturgeografiska
förutsättningarna och trafiken skola sammanhållas, liksom även
vägarnas beskaffenhet.
Redogörelsen för vägnätets utveckling under denna senare
period har å andra sidan indelats i tre tidsavsnitt. Utom
gränsen vid 1920, då länet hade 180 000 innevånare och
något mer än 3 000 km väg och då automobilerna mera
allmänt kommo i bruk, har satts en gräns vid 1890,
motiverad av verkningarna av de första järnvägarna och 1891
års väglag.
En intressant undersökning har även gjorts av förf.,
i vilken utsträckning det fortfarande förekommer
bebyggelse utan tillgång till körväg. Av den framgår att inom
Norrbottens län 5 321 personer, eller 2,41 % av länets
omkring 220 800 personer, voro väglösa 1/1 1943.
Den klara framställningsformen samt den bakgrund av
naturförhållanden mot vilken hela vägutvecklingen skildrats
böra kunna bidra till att även andra än
Norrbottenentusiaster med intresse komma att studera detta verk.
A Wolff
Gränsbestämning och äganderättstvist, av Knut Rodhe.
Lundequistska Bokhandeln, Uppsala 1944. XX -f 163 s.,
5 fig. 9 kr.
I sitt föregående arbete "Om fastighetsindelningen och
dess betydelse’’ har förf. undersökt hur man kommit att
inom rättslivet arbeta med föreställningen om en på olika
slag av lantmäteritekniska åtgärder grundad indelning av
jordytan i enheter, benämnda fastigheter.
Då det emellertid är och framför allt har varit lätt att
begå misstag vid en jorddelningsförrättning, ha ideligen
frågor uppstått om det verkliga resultatet av dessa
förrättningar, och detta har resulterat i en rik rättspraxis
och även i lagstiftning. Orsakerna till dessa misstag äro
många, och särskilt må nämnas de ofullständiga
mätnings-och kartläggningsmetoder, soin använts i äldre tid, samt de
på marken utsatta gränsmärkenas förgänglighet.
Vid uppkommande äganderättstvist eller fråga om
fastställelse av en gränsbestämning träffas i regel avgörandet
av domstol. I förevarande arbete undersöker förf. hur en
fastighetsbestämmande dom kan komma till stånd och på
vilka rättsregler en dylik dom grundas. Sålunda
analyseras olika processformer, som leda till en
fastighetsbestämmande dom; regler som ligga till grund då
fastighetsbildningens beskaffenhet skall fastställas; frågor om
orubblighet av fastighetsdomar; om räckvidden av
fastighetsdomar; om tolkningen av fastighetsdomar och till sist
om fastighetsdomars betydelse för äganderätten till jord.
Liksom mot förf:s ovan omnämnda tidigare verk kan
man mot föreliggande rikta den kritiken, att det inskränker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
