Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 september 1945 - Utvecklingsmöjligheter inom industriell ekonomi och organisation, av Robert Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 september 1945
105.3
och ekonomiska kalkyler. Sådana åtgärder äro:
byggnadernas planering, val av byggnadstyper,
anläggningens storlek, dess utvidgning eller
modernisering, mekaniseringsfrågor, val mellan
tillverkningsmetoder, val mellan
försäljningsmetoder. Även mera detaljbetonade tekniska val och
avgöranden kräva som nödvändigt hjälpmedel
ekonomiska kalkyler. All detaljrationalisering av
enskilda arbetsoperationer måste bedömas ur hela
företagets synpunkt.
Det är därför av betydelse för ingenjörerna att
få en allmännare och mera fördjupad förståelse
för redovisningens centrala betydelse för
övervakning och ledning av verksamheten och för
verksamhetens rationalisering. Sannolikt kommer
denna nödvändighet att bli alltmera uppenbar för
ingenjörerna. Den gamla uppfattningen att
redovisningen endast har intresse för kamrerare men
icke för ingenjörer är numera förlegad.
Det arbete, som utförts, särskilt av
Mekanför-bundet på dess nya kontoplan m.m., framhäver
betydelsen av att de ekonomiska fakta, som i
bokföringen behandlas, systematiseras så att de visa
hela verksamheten och dess ekonomiska
resultat samt huru detta uppstår. Posterna grupperas
i denna plan så, att ingenjörer lättare kunna
förstå och utnyttja de viktiga upplysningarna och
använda dessa för att följa verksamhetens
förlopp och få fortlöpande kontroll av
verksamhetens ekonomi. Man kan vänta sig att en
allmännare tillämpning av ordnade kontoplaner kommer
att underlätta för såväl företagsledare som
teknisk personal att orientera sig i företagets
ekonomiska ställning och dess verksamhets ekonomi.
Betydelsen av jämförelser och utbyte av
erfarenheter mellan olika företag växer alltmera, även
om samarbetet mellan företagen är helt frivilligt.
Detta medför krav på en ökad standardisering
även på det redovisningstekniska området.
Arbetsforskning
Vid sidan av de värdefulla
rationaliseringshjälpmedel, som förut beskrivits, inta även
arbetsstu-dierna för närvarande en bemärkt plats. De ha i
många fall på ett verksamt sätt kunnat bidra till
höjandet av produktionens effektivitet och
ekonomi. I andra fall är det andra hjälpmedel för
rationaliseringsarbetet som äro de värdefullaste.
Arbetsstudierna böra samordnas med och
underordnas kritiska ekonomiska kalkyler, som avse
att bedöma arbetsorganisatoriska åtgärder ur hela
företagets synpunkt. Det är därför nödvändigt,
att arbetsstudierna utvecklas icke endast som ett
tekniskt specialhjälpmedel utan som ett
hjälpmedel för ekonomisk kontroll och rationalisering.
Arbetsstadiernas primära syfte, att medverka till
rationalisering av arbetet i företaget, dess
organisation och hjälpmedel, har i vissa fall
undan-trängts av strävan att snarast möjligt få till stånd
ackord. Denna ensidiga utveckling har från så-
väl arbetsgivare- som arbetarhåll frammanats.
Därmed har man även inom arbetsstudierna
kommit att lägga för stor vikt vid rena tidsstudier
och försummat andra viktiga sidor och problem,
som intimt beröra arbetet och dess organisation.
Utan tvivel ha lätt uppnådda resultat ofta lockat
till en sådan utveckling, som ur denna synpunkt
i vissa fall varit ekonomiskt försvarlig. I andra
fall har specialiseringen i tidsstudieriktning varit
mindre lycklig och kanske direkt olämplig.
Det är en allmän uppfattning att för framtiden
arbetsstudierna böra inriktas mera på det som i
studiet borde vara det främsta, nämligen på
arbetaren. Måhända har det varit signifikativt, att i
det första svenska förslaget till enhetlig
terminologi inom arbetsstudietekniken man i definitionen
på studiets omfattning icke har nämnt arbetaren.
Genom att studiet av människan alltmera
kommer att inta en central ställning i
arbetsforsk-ningen möjliggöres på detta område en betydande
utveckling. Syftet med denna utveckling kan icke
endast komma att bli den allmänna
levnadsstandardens höjande, utan även den enskilde
arbetarens väl. Detta kan genom arbetsforskning
främjas på ett flertal olika sätt. Genom att varje person
kommer på en plats, där han eller hon passar och
kan trivas, vinnes icke endast höjning av
produktionen utan även ökad tillfredsställelse. Man
måste därför fortsätta att finna allt bättre och
fullkomligare vägar både för psykoteknisk prövning
och urval och för utbildning och överflyttning av
arbetare till lämpliga sysselsättningar. Men icke
mindre viktigt är det att söka komma fram till
sådana kunskaper om människans psyke, att de
betydande personliga kraftresurser, som finnas,
kunna göras nyttiga och verksamma i samarbetet
på arbetsplatserna. För framtidens
arbetsforskning’ torde dessa stora och väsentliga grundfrågor
komma att te sig mera väsentliga och
grundläggande än vissa tekniska studiemetoder. Men
givetvis har man all anledning att ta till vara även de
värdefulla bidrag som en teknisk detaljforskning
med arbetsstudier kan komma att ge. Genom en
djupare lagd arbetsforskning lägges en bredare
vetenskaplig grund för arbetsstudierna och ökas
dessas värde och betydelse.
En följd av att arbetsstudierna kommit att
koncentreras på tidsstudier för ackordsättning har
blivit, att de fått uppbära mycket oberättigad
kritik. Arbetsforskningen har intet att göra med
värderingen av ett arbete i penningar, vilket
uteslutande är en praktisk ekonomisk och
förhandlingstaktisk angelägenhet. Ju säkrare och
likformigare metoder, som kunna erhållas för
fastställandet av arbetstider, dess säkrare kunna
arbetsstudierna fylla sin uppgift att tjäna som underlag
även för förhandlingar. Speciellt
prestationsbedömningens utveckling måste därför stå på fram •
skjuten plats för den framtida utvecklingen.
En ökad standardisering av material, arbetsme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
