Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 6 oktober 1945 - Dielektrisk värme, av Ivar Ahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 oktober 1945
1097
utgöres av elektroderna och föremålet bestämmer
tillsammans med generatorns egen kapacitans och
induktans frekvensen. Denna kommer att bli
något olika för olika föremål men detta är i regel
ingen olägenhet. Någon avstämning behöver inte
företas men inkopplingen måste ske så att röret
blir lagom belastat. Denna anpassning kan t.ex.
ske genom att ansluta objektet över större eller
mindre del av spolen.
Den kapacitiva reaktiva effekt som objektet tar
upp måste motsvaras av en lika stor induktiv
reaktiv effekt i spolen. Därvid förloras en del av
rörets effekt i spolen, ca 15 %.
Då det gäller större effekt måste generatorn
utföras något mera komplicerad. Anläggningen
blir nämligen stor och de föremål som skola
uppvärmas bli också stora. Dessa kunna då inte
placeras i omedelbar närhet av varandra.
Eftersom inte generatorn kan arbeta med långa
tillledningar i svängningskretsen måste generatorn
byggas med två svängningskretsar, en inbyggd i
själva generatorn och en belastningskrets utanför
generatorn kopplad till denna med en
transmissionsledning, fig. 23. På detta sätt kan objektet
placeras på godtyckligt avstånd från generatorn,
vilket i många fall kan vara önskvärt.
En högfrekvensgenerator utförd på detta sätt
blir emellertid svårare att sköta.
Belastningskretsen måste avstämmas till samma frekvens som
generatorn och transmissionsledningen måste
anpassas till såväl generatorns krets som
belastningskretsen. Genom att två kretsar användas bli
förlusterna i spolarna något större, men genom
att det som regel i detta fall gäller generatorer
för stor effekt för vilka spolförlusterna äro
mindre än i mindre aggregat, kan man även för detta
fall i allmänhet räkna med ca 15 % förluster i
spolarna.
Rörens verkningsgrad är ca 70 % men
totalverk-ningsgraden för en högfrekvensgenerator blir
väsentligt lägre, i medeltal ca 50 %. Det är således
endast hälften av den uttagna effekten från nätet,
som tillföres objektet. Den termiska
verkningsgraden är emellertid god. Det är oftast fråga om
snabbuppvärmning och värmeförlusterna under
den korta tiden bli små. Därtill kommer att
värmet alstras direkt där det skall användas.
Det praktiska utförandet av generatorerna blir
beroende av generatorns effekt, dess
användningsområden m.m. Ett utförande visas i fig. 24.
Ett gemensamt drag blir emellertid,
åtminstone så snart det rör sig om större aggregat,
de skyddsanordningar, som förhindra
överbelastning av rören genom felaktig skötsel, samt
skyddsanordningar för personalen för de
livsfarliga spänningarna. Aggregaten böra helst förses
med tidsströmbrytare, som slå ifrån då
uppvärmningsperioden är slut och samtidigt alarmera
personalen. En mätmöjlighet för
högfrekvens-spänningen bör vidare finnas.
Högfrekvensgeneratorer medföra alltid risk för
radiostörningar och det är givet att om bruket av
dessa blir allmänt kan den olägenhet de förorsaka
bli avsevärd. Vid dielektrisk uppvärmning
användas som regel frekvenser, som ligga utanför de
vanliga rundradiobanden. Det är således ej den
normala radiomottagningen utan mottagningen
inom kortvågsbanden som stores. Vissa åtgärder
kunna emellertid vidtas, som minska
störningarna. Det är i första hand avskärmning, i den
mån sådan är möjlig, samt avkoppling av
nät-tilledningarna med högfrekvensfilter.
Förvärmning av pressmassa
Tillverkning av en artikel av pressmassa tillgår
på så sätt att en avpassad kvantitet presspulver
lägges i en uppvärmd form, ett verktyg, och
utsättes för högt tryck, 100—150 kg/cm2.
Temperaturen i verktyget är ca 150°C. Värme ledes från
verktygets väggar in i pulvret och detta blir då
till att börja med plastiskt och fyller ut
verktyget. Samtidigt börjar en kondensation, en
härdning, och så småningom har genomhärdning skett
och föremålet är färdigt att tas ut ur verktyget.
Uppvärmningen av pressmassan sker
huvudsakligen genom värmeledning och denna tar lång
tid, särskilt för föremål med stor godstjocklek.
Presstiden för större föremål är således ofta så
lång som 10 min. Härigenom blir
produktionsförmågan för de olika verktygen och pressarna
ganska liten och det har därför redan tidigare
gjorts försök att minska presstiden. Detta har
skett genom att förvärma presspulvret i
värmeskåp innan det lägges i verktyget. Det är
emellertid svårt att värma upp pulvret på detta sätt då
dels pulvret leder värme illa, dels begynnande
härdning under förvärmningen måste undvikas.
Genom dielektrisk uppvärmning kunna dessa
svårigheter bemästras. Förvärmningen av pulvret
Fig. 24. Radiofrekvensgenerator, 500 W, 15 Mpls, för
förvärmning av presspulver; pulvret uppvärmes i den
skålformiga underelektroden och har ej underkastats den eljest
vanliga briketteringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
