Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 13 oktober 1945 - Bergshanteringens struktur och utveckling under det senaste kvartsseklet, av G Sidenvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1945
1105
Bergshanteringens struktur och utveckling
under det senaste kvartsseklet
Fil. lic. G Sidenvall, Stockholm
DK 338.622(485)
Den svenska bergshanteringen har under tiden
mellan de båda världskrigen, såväl i förhållande
till tidigare perioder som i förhållande till andra
länder under motsvarande tid. genomgått en
mycket gynnsam utveckling. Särskilt uppvisar
järnhanteringen en betydande produktionsökning,
varvid t.ex. produktionen av göt och stålgjutgods
tillväxer med i genomsnitt 6,5 % årligen mot
3,9 % i England, 1,4 % i USA och 2,6 % för
världen som helhet. Värdet av tillverkningarna
företer också en stark stegring, delvis beroende
på att priserna under periodens senare del ligga
väsentligt högre än vid periodens början.
Saluvärdets ökning framgår av tabell 1.
Prisstegringen under perioden elimineras vid en
omräkning av de olika årens produktvärden
med de för ett visst basår, i detta fall 1935, för
motsvarande tillverkningskvantiteter redovisade
enhetsvärdena. Summan av de på detta sätt för
de olika grenarna av bergshanteringen uträknade
produktvärdena, representerande
produktionsvolymen, visas i tabell 2.
Mellan 1920 och 1930 ökade
produktionsvolymen vid gruvor och anrikningsverk med 127 %,
vid järnverk och metallframställningsverk med
41 % samt minskade vid kolgruvorna med 4 %.
Produktionsvolymen ökade under 1930-talet
väsentligt såväl vid gruvor och anrikningsverk som
vid järn- och stålverk samt
metallframställningsverk. Däremot var den för kolgruvor och
sten-industriella anläggningar 1938 av ungefär
samma storlek som 1930. ökningen av kolbrytningen
under de första åren på 1940-talet medförde dock
en avsevärd höjning av produktionsvolymen till
ar 1942. Däremot var produktionsvolymen vid de
stenindustriella anläggningarna 1942 fortfarande
mindre än såväl 1930 som 1938.
Produktionsvolymens storlek och förändringar
äro avhängiga av storleken av insatsen av arbets
kraft och andra produktionsfaktorer. Antalet
arbetare under tiden 1915—1943 vid bergverken
framgår av fig. 1. Diagrammet visar att
arbetarantalet både vid järngruvor och stenkolsgruvor
var som högst under första världskriget, varvid
för stenkolsgruvorna högkonjunkturen räckte till
1921. Vid andra malmgruvor överskreds det
första världskrigets högsta arbetarantal 1941 och vid
andra metallframställningsverk 1942, efter en
högkonjunktur under mitten av 1930-talet.
Antalet arbetare vid järnverken ökades starkt under
1930-talet och var redan 1936 högre än under
något tidigare år.
Genom att sätta produktionsvolymen (uttryckt
i kronor) i relation till antalet arbetstimmar som
utgjorts vid tillverkningen, erhålles ett mått på
produktiviteten inom resp. industrier under olika
Tabell 2. Produktionsvolym (Mkr.)
år gruvor och
anrikningsverk järn- och stålverk samt
metallframställningsverk kolgruvor stenindustriella anläggningar
1930 113,3 131,3 4,8 57,0
1935 103,5 247,3 4,3 42,6
1938 168,3 271,3 4,7 56,6
1940 144,3 281,6 5,2 39,6
1942 154,0 290,0 6,1 44,8
Tabell 1. Tillverkningarnas saluvärde (Mkr.)
år [-järngruvor-] {+järn- gruvor+} andra
malmgruvor järnverk andra
metallframställningsverk stenkolsgruvor stenindustriella anläggningar summa
1923 53,5 4,2 145,8 9,5 6,4 29,5 248,8
1925 87,7 6,5 194,5 14,2 3,5 46,2 352,6
1930 118,7 7,1 213,7 13,5 5,2 60,2 418,4
1935 82,7 20,8 316,7 48,4 4,3 40,2 513,1
1938 217,5 39,0 466,7 49,8 5,3 42,3 832,4
1943 214,3 55,0 881,3 82,1 15,3 87,7 1 335,7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
