Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 10 november 1945 - Skifferoljeverket vid Kvarntorp, av Sven Schwartz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1218
TEKNISK TIDSKRIFT
blir ofarlig. Under år 1944 har dessutom
färdigställts en fullständig raffineringsanläggning.
Givetvis finnas även rätt stora cisternutrymmen
såväl för råolja som för färdiga produkter. Vidare
finns en pumpstation, vattenledningar och
grader-verk för att tillgodose anläggningens myckel
stora behov av kylvatten. Transformatorstationer
och ställverk möjliggöra dels mottagande av
elektrisk energi från Vattenfallsstyrelsens nät, dels
vid sådana tillfällen, då anläggningens kraftbehov
är mindre än dess kraftproduktion, utleverans
av energi på det stora nätet. Dessutom finnas vid
verket erforderliga verkstäder, förråd,
manskapshus, kontor osv. ävensom laboratorier.
Den nu i drift varande
Ljungström-anläggningen ligger på ungefär 1 km avstånd från
kvarntorpsverket på ett område av skifferfyndigheten,
där denna är överlagrad av 3—4 m kalksten.
Denna del av fyndigheten har ansetts vara den
för Ljungström-metoden gynnsammaste, då det
tunna kalkstenstäcket är tillräckligt för att
isolera skiffern från dagytan och alltså hindra för
stor värmebortläckning, men å andra sidan icke
är tjockare än att borrhålskostnaden blir rimlig.
Anläggningen består av två fält, dels det tidigare
omnämnda försöksfältet från 1943 och dels det
nya under 1944 startade fältet. I båda fälten äro
uppvärmningshålen placerade i hörnen av ett
hexagonalt mönster, medan gasavledningshålen
sitta i sexkanternas mitt. Hålavståndet är 2,2 m
och håldjupet 25 m. Avgasningen tillgår på så
sätt, att man till att börja med upphettar ett
smalt band av skiffern utefter en baslinje.
Därefter kopplar man successivt in nya linjer av
värmehål och kopplar i stället ur de först
inkopplade, där skiffern redan har avgasats. På
detta sätt uppnår man att en värmevåg skrider
fram genom skiffern, så småningom avlägsnande
sig från baslinjen. Värmevågens hastighet är
ungefär 6 m/månad. Det första fältet har en
frontlängd av 70 m och det senare fältet av 180 m.
I takt med den successiva utbyggnaden av
kvarntorpsanläggningen, som pågått ända till
hösten 1944, har produktionen så småningom
stegrats på sätt, som framgår av fig. 1, ocli
den utgör numera mellan 7 000 och 8 000
m3/må-nad råolja. Av denna kvantitet kommer ca 30 %
från Ljungström-fälten, medan resten produceras
i de sex ugnarna. Sammanlagt har hela
kvarntorpsanläggningen intill den 1 april detta år
bidragit till vårt lands försörjning med 133 000 m3
råolja.
Erfarenhet av utvinningsmetoderna
När anläggningarna vid Kvarntorp ellér
åtminstone vissa delar därav numera ha varit i drift
under flera år, så är det naturligt, att man frågar
sig, vilket utslag erfarenheten har fällt mellan de
olika metoderna. Vilken ugn är den bästa? Hur
ställer sig Ljungströmssystemet gentemot ugns-
metoderna? Tyvärr är det ännu så länge icke
möjligt att lämna uttömmande svar på dessa
frågor. Alla metoderna ha i stort sett visat sig
motsvara de förväntningar, som man ställt på
dem. De ha emellertid också alla under drifttiden
genomgått en mycket betydelsefull utveckling.
Produktionen har successivt höjts, oljeutbytet har
förbättrats, materialfrågor, som varit avgörande
för ugnarnas driftsäkerhet och för
reparationskostnadernas storlek, ha med stöd av de vunna
erfarenheterna undan för undan lösts på ett
ändamålsenligare sätt osv. Denna utveckling har ännu
icke upphört och hur det slutliga ekonomiska
förhållandet mellan de olika metoderna kan
komma att bli, är det som sagt ännu för tidigt
att uttala sig om med bestämdhet. Vissa allmänna
drag i metodernas utformning, sammanställda
med den gångna tidens erfarenhet, kunna
emellertid ge anledning till några allmänna reflexioner
om systemens relativa användbarhet.
Om man då i första hand jämför
Ljungströmmetoden med ugnsmetoderna, är det vissa
karakteristiska skillnader, som omedelbart träda i
förgrunden. Beträffande kostnadsfrågan kan man
konstatera, att anläggningskostnaderna för en
Ljungström-anläggning bli avsevärt lägre än för
en ugnsanläggning med samma produktionskapa
citet. Utan något anspråk på större exakthet skulle
man kanske kunna ånge relationen till 40 mot
100. Driftkostnaderna ha däremot vid
Ljungström-anläggningen åtminstone hittills blivit
högre än vid ugnsanläggningarna, men om detta
kommer att bli förhållandet även i framtiden är
kappast möjligt att avgöra. Den väsentligaste
kostnadsfaktorn är vid Ljungström-metoden
energiförbrukningen och den korta erfarenheten
av metoden i industriell drift har ännu icke gjort
det möjligt att beräkna, vilken nettoförbrukning
av elektrisk energi per producerad kubikmeter
olja man slutligen kan komma ned till. Under
den senaste sexmånadersperioden uppgick brutto-
Fig. 1.
Råoljeproduktionens utveckling vid
Kvarntorp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
