Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Ångkraftverket i Malmö — den senaste utbyggnaden, av Olof G Hammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 13. Matarpumpar.
Fig. 12. Pumprummet;
i förgrunden t.v.
evaporatorer, t.h.
hög-trycksförvärmare; i
bakgrunden
matarpumpar och
oljeeldningsanläggning.
sämre driftekonomi eller annan olägenhet har
reserv ej anordnats.
Hjälpmaskineriet® kraftförsörjning
Allt hjälpmaskineri är eldrivet. Enda undantag
är en matarpump. För hjälpmaskineriet finnas
85 motorer med sammanlagt nära 4 000 hk.
Egen-förbrukningen är vid ekonomisk last ca 3,5 %
av den genererade effekten. Vid ett kraftverk av
denna art är det av vikt att hjälpmaskineriet icke
är känsligt för de störningar, som förekomma
på överföringslinjerna. Detta kan ernås med en
särskild husturbin för egenförsörjningen, men en
sådan har även sina nackdelar, den utgör en
komplikation i driften och kostar pengar i
anskaffning och drift. En annan redan i
föregående utbyggnad provad lösning har därför
bibehållits.
Skenan för hjälpmaskineriet är över
drosselspolar ansluten till turbogeneratorns huvuduttag.
Vid start från stillastående station är den
ansluten till nätet och omkopplas då
turbogeneratorn infasats i nätet.
f
!
Fig. H. Instrument- och kontrolltavla för
kondensor-maskineri.
För att ernå erforderlig driftsäkerhet med denna
anordning ha samtliga motorer utförts kortslutna
för trefasväxelström och ha icke
nollspännings-utlösning. Blir verket spänningslöst, stannar
givetvis hjälpmaskineriet. Återkommer spänningen
starta samtliga motorer av sig själva och gå upp
i fullt varvtal utan störningar eller tillsyn. Löser
turbogeneratorn från nätet fortsätter den att mata
sitt hjälpmaskineri. Anordningen blir den enklast
möjliga och dess lämplighet har bekräftats i
praktisk drift.
De enda icke kortslutna motorerna äro de
kommutatormotorer, som driva wanderrosten.
Motorer över 250 hk äro utförda för 5 000 V, övriga
motorer för 380 V. En del regulatormotorer etc.
drives med likström, som vid störningar erhålles
från ett ackumulatorbatteri.
Rörledningar
Som förut nämnts är ångan överhettad till
480°G. I området 450—500° förändras
stållegeringarnas hållfasthet ganska snabbt med
temperaturen, och valet av material för de
temperatur-berörda delarna och den konstruktiva
utformningen av dessa blir av största betydelse. Med
hänsyn till svårigheten att i praktisk drift hålla
exakt temperatur har vid konstruktionsarbetet
500°C satts som nominell temperatur. För
rörledningarna har använts ett Cr-Mo stål, som vid
500°G har en krypgräns av ca 12 kg/mm2. Det
har nedlagts stor omsorg på rörledningarnas
utformning och påkänningarna på grund av
värmeexpansion ha noggrannt beräknats.
Med hänsyn till de ofta förekommande hastiga
påeldningarna och avställningarna gjordes redan
i 1934 års anläggning flänsförbindningarna
kraft-tigare än normalt. Drifterfarenheterna ha
bekräftat lämpligheten härav, varför detta bibehållits.
Bultarna äro utförda av Gr-Mo stål med en
brottgräns vid vanlig temperatur av 80—90 kg/mnr
och en krypgräns av ca 20 kg/mm2 vid 500°G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
