Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 24 november 1945 - Anslag till byggnadsforskning, av Nils Tengvik - Undersökning av samtidig värme- och fuktgenomgång, av Christer Gemmel - HBIVE-plattan, av Ivan Edlund - Invasionshamnarna, av Pontus Melin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1945
1297
vid skall undersökas huruvida träets rörelser kunna
minskas genom impregnering med salter eller konsthartser,
genom värmebehandling eller på annat sätt.
Undersökning av silostabiliteten hos brobågar (professor
G Wästlund). Undersökningarna skola inriktas på den
brotyp, som består av två bågar, sinsemellan förbundna med
styva transversaler. Nils Tengvik
DK 532.685 : 536.245.083
Undersökning av samtidig värme- och fuktgenomgång.
När det gäller att ur värmeisoleringssynpunkt bedöma
värdet av ett byggnadsmaterial eller en väggkonstruktion, är
det av vikt att klarlägga luftfuktighetens inverkan. Genom
absorption, och under visa betingelser även genom
kondensation, tillföras nämligen materialen fuktighet från den
omgivande luften, vilket försämrar
värmeisoleringsförmågan och även i andra avseenden kan medföra
olägenheter och förorsaka skador.
Med det beräkningsunderlag, som för närvarande finns,
är det i allmänhet ej möjligt att med tillfredsställande
noggrannhet bestämma en väggs funktion ur värme- och
fuktsynpunkt med hänsyn tagen till luftfuktighetens
inverkan. Ytterligare forskningsarbete på detta område
erfordras och vissa delar av detta arbete böra läggas så, att
erhållna resultat bli direkt tillämpbara i praktiken.
Om man vid laboratorieprovningar i största möjliga
utsträckning söker efterlikna de temperatur- och
fuktighetsförhållanden, som materialet resp. konstruktionen är
utsatt för vid praktiskt bruk, synas förutsättningar finnas
att ernå avsedda resultat. Vid provningarna bör man
därvid dels kunna upprätthålla önskad temperatur och
luftfuktighet vid vardera av provkroppens ytor, dels kunna
kontinuerligt följa värme- resp. fuktgenomgångens storlek
och förlopp. Enligt denna princip är den provningsapparat
konstruerad som schematiskt visas i fig. 1.
På vardera sidan av provväggen 1 befinna sig två
värme- och fuktisolerande lådor — en större 2 och en
mindre 3 — i vilka önskade lufttemperaturer kunna
upprätthållas med hjälp av elvärmeanordningar eller
kylele-ment. I de fyra slutna rum, som sålunda bildas och vilka
genom tätningsanordningar bilda för vattenånga slutna
system, finnas skålar 4, 5 med mättade saltlösningar, med
vilka den relativa luftfuktigheten kan fixeras. Skålarna
5 i de inre rummen äro upphängda i vågar. Temperatur
och luftfuktighet regleras så, att de alltid äro lika i inre
och yttre rummet.
Vid provning anlägges önskad temperatur och
luftfuktighet vid vardera sidan av vägen. De yttre rummen tjäna
därvid till att utjämna skillnader i temperatur och
fuktighet mellan den omgivande luften och de inre rummen, i
vilka mätningarna ske och där förhållandena således
måste vara fullt likformiga över väggens hela yta.
Värmegenomgången i provväggen bestämmes genom mätning av
Fig. 1. Provningsapparat; 1 provvägg, 2 yttre isolerande
låda, 3 inre isolerande låda, 4 skål med mättad saltlösning,
5 skål med mättad saltlösning upphängd i våg, 6 fläktar.
den tillförda elektriska effekten i det inre rummet på den
varma sidan, fuktgenomgången och -absorptionen genom
mätning av skålarnas 5 viktändringar i båda rummen.
Avsikten är att enligt ovan beskrivna metod undersöka
olika byggnadsmaterial och -konstruktioner med avseende
på samtidig värme- och fuktgenomgång för att på så sätt
ernå ett underlag vid bedömandet av olika
väggkonstruktioners lämplighet under givna ytter- och innerklimatiska
förhållanden.
Undersökningarna bedrivas med anslag från Statens
Kommitté för Byggnadsforskning. Christer Gemmel
HBIVE-plattan är en platta för byggnadsändamål,
särskilt för formsättning till betonggjutningar. Plattorna
utföras i vissa standardiserade format och tillverkas av
kant-skurna 7/g" och l"-bräder, vilka på ett speciellt sätt
sammansättas till släta skivor utan hindrande utanpåliggande
naror e.d. Normalformaten på plattorna äro 50 X 100,
50 X 150. På särskild begäran levereras plattorna även i
andra längder. Bredden är dock alltid densamma, nämligen
50 cm. Plattorna levereras som regel hyvlade på ena
sidan.
Bräderna i plattorna äro fastsatta vid varandra med
korrugerade plåtstycken, jämt fördelade över hela plattans
yta. I plattornas båda kortändar är ett järn inlagt på så
sätt, att bräderna kunna glida i detta. Karakteristiskt för
konstruktionen är den samtidiga användningen av
korrugerade sammanhållande organ tvärs över fogarna och
styrande organ i plattans kortändar. De korrugerade
sammanhållande organen medge brädans svällning under
inverkan av fuktighet och åstadkommer sammandragning av
fogarna, när plattan är upplagd för torkning. De styrande
organen hindra plattan från att slå sig under dessa
sväll-ningar och sammandragningar.
Formsättning med HBIVE-plattor utföres i huvudsak på
samma sätt som vanlig formsättning. Om den formsatta
ytans dimensioner icke utgöra jämna multiplar av
form-plattans standardmått — och detta blir ju som regel
förhållandet — användas formplattorna till så stor del av
ytan som möjligt. Resten av ytan inbrädas med vanliga
formsättningsbräder.
Plattornas konstruktion ger bland annat följande
tekniska fördelar: plattorna har en karakteristisk
"ytspänning", som gör att de vid rivning lätt lossna från formen;
kantjärnet är frilöpande, så att virket i plattan kan svälla
och krympa utan spänning mellan järn och trä;
sammanhållningen med både kantjärn och de korrugerade plåt
styckena, är god; plattorna ha ingen svag brottpunkt, då
de korrugerade plåtstyckena sitta fördelade över hela ytan:
Användandet av formplattor är utan tvekan en metod
som spar pengar. Vanliga formbräder kunna ju som regel
icke användas till mer än högst tre formsättningar, alltså
går minst en tredjedel av virket till spillo vid varje bygge.
Med HBIVE-formplattor torde nu ha byggts omkring
10 milj. m2 gjutform. Det belopp, som inbesparats genom
att använda formplattor i stället för formvirke, torde lågt
räknat kunna anges till ca 5 Mkr. När den dag kommer, då
samtliga Sveriges byggnadsföretag systematiskt använda
formplattor, torde en besparing kunna göras på mellan
5 och 10 Mkr/år. Ivan Edlund
Invasionshamnarna. Planerna för en invasion på
kontinenten togo form under våren 1943. I juni samma år hölls
ett möte med de brittiska och amerikanska
överbefälhavarna, där de stora linjerna drogos upp. Bl.a. beslöt man
att förbereda byggandet av konstgjorda hamnar på
invasionskusten för att kunna lossa materiel och
förnödenheter på skyddat vatten, enär man icke räknade med, att
tyskarna skulle lämna någon hamn av tillräcklig storlek i
användbart skick. Man uppskattade mängden av materiel
och förnödenheter, som skulle lossas, till 12 000 t och
2 500 fordon per dag under de första 90 dagarna.
För detta ändamål beslöt man anlägga två konstgjorda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
