Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 15 december 1945 - Värmetekniska studier i Schweiz, av Lage Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1370
TEKNISK TIDSKRIFT
erligt med en mottrycksturbin, blir
värmepumpdriften inom här nämnt storleksområde
sannolikt alltid en god affär.
Kompressorer för kemisk-tekniska högtrycksprocesser
Gebrüder Sulzer AG är sedan många år bl.a.
leverantör av kompressorer för kemisk-tekniska
högtryoksprocesser, exempelvis för framställning
av syntetisk ammoniak, bensin m.m.
Kompressorn, fig. 18, är utförd för ett tryck av 1 050 at a
och en gasmängd av 4 500 Nm3/h. Den är vidare
utförd med sju kompressionssteg.
Tryckförhållandet för varje steg väljes med hänsyn till
cy-lindersmörjningen så att gasens
kompressions-temperatur icke kommer att överstiga 100°C.
Denna temperatur är även beroende av dels
kyl-ningsmöjligheterna, dels sättet för kompressorns
reglering. Vid kompressorer avsedda för varma
länder går man icke gärna över
kompressionsförhållandet 2,5 per kompressionssteg, medan i
vårt klimat detta kompressionsförhallande kan
väljas lika med 3, varför billigare kompressorer
kunna påräknas i kallare länder. Om regleringen
anmärktes på att kemisterna ofta begära ett
onödigt stort regleringsomrade, i regel ca 50 %
för fyllningsvolymen. Konstruktörerna voro
emellertid av den uppfattningen att detta medförde
en onödig fördyring av dessa ändock synnerligen
stora och dyrbara maskiner och de ansågo att
30 % nedreglering av maximala
fyllningsvolymen alltid visat sig vara tillräckligt. Vid Sulzers
kompressor reglerades fyllningsvolymen för det
nämnda ändamålet icke genom ändring av
skadliga rummet utan genom lyftning av
sugventiler-na under en del av trycksteget, en metod som
man ansåg vara att föredra vid detta slag av
kompressorer.
Sulzers enrörsångpanna
Det har redan nämnts att inom Tekniska
Högskolans i Zürich fjärrvärmeverk finns en Sulzers
enrörsångpanna. Denna panntyp torde vara
relativt okänd här i landet men borde kunna få en
viss betydelse för värmekonsumerande större
kemiska industrier, där man önskar ta ut så stor
mottryckseffekt som möjligt.
Pannan är särskilt avsedd för höga ångpanne-
Fig. 18. Kompressor för kemisk-teknisk högtrycksprocess.
Fig. 19. Principschema för Sulzerpanna, ETH.
tryck, 100 atö och däröver. I princip arbetar den
såsom återges i fig. 19, dvs. matarvattnet
inmatas i en rörslinga, vari det förvärmes A,
förångas B och C samt överhettas D. Mellan
slingorna B och C är insatt en vattenavskiljare för
kontinuerlig slamavledning. Ångdom saknas.
Överhettningstemperaturen regleras dels genom
att variera ångfuktigheten i vattenavskiljaren c
(detta sker med regulatorn b, som manövreras
av en termostat, så att vid denna hålles en
temperatur 30°C över ångbildningstemperaturen),
dels genom insprutning av kondensat före
överhettaren D. Man anser sig härigenom kunna
reglera överhettningstemperaturen tätt efter den ur
materialsynpunkt högsta tillåtna
ångtemperaturen. Enligt uppgift kan man i stort sett räkna
med att varje rörslinga som har en inre
diameter av ca 50 mm förmår avdunsta en
ångmängd av ca 10 t/h. Vill man uppnå större
av-dunstningar installeras i ångpannan flera
parallellkopplade slingor. I fig. 20 visas rören i ett för
kolpulvereldning avsett förbränningsrum,
tillhörande en ångpanna för alstring av 100 t ånga/h
vid ett tryck av 110 atö och 500°C.
övertrycksförbränning
Såsom redan nämnts ingår en Velox-ångpanna* i
Tekniska Högskolans i Zürich ångpannepark.
Sådana ångpannor finnas vidare installerade vid ett
imponerande antal olje- och gaseldade kraftverk,
i sistnämnda fall även för lågvärdig, renad
masugnsgas. Man fordrar en gas som håller mindre
än 20 mg/m3 fasta partiklar. Från år 1943
rapporteras bland annat en synnerligen stor oljeeldad
Velox-ångpanna för en maximal ångproduktion
av 135 t/h vid 130 atö och 500°C, siffror, som
visa, att Velox-ångpannan behärskar även de
högre regionerna av ångpanneregistret i de fall,
där bränslet är gas eller olja.
Brown Boveri har emellertid utvidgat
Velox-principens användningsområden att omfatta icke
* Se Jung, I: Veloxpannan, Tekn. T. 1933 s. M 73; Veloxpannan. 5
Ars utveckling, Tekn. T, 1937 s. M121.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
