- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1396

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 22 december 1945 - Bolinder—Munktells bergverkstad, av Gunnar Wallgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1396

TEKNISK TIDSKRIFT

största renlighet. Golven äro av ekparkett. Det får icke
finnas spår av damm vid dessa monteringar. Ett skepp
har inretts till materialförråd, vilket från början ej var
meningen. Genom att ha ett sådant materialförråd inne
i berget blir det möjligt att färdigställa en betydande
mängd krigsmateriel även om vi skulle bli avstängda från
våra underleverantörer. För provning av flygmotorer
finnas två kompletta provrum. För att eliminera motorbullret
ha väggarna gjorts l/2 m tjocka och bestå av ihåligt tegel
m.m. med luftmellanrum. Höjdutrymmet har utnyttjats
genom att omformaren placerats halvvägs uppe vid taket.
Inne i berget finnas också två provrum för provning av
kompressorer samt erforderliga ställverk, transformatorer,
luftkompressorer, vattenanläggningar m.m.

På sidorna ligga lokaler för verktygsskärpning,
verktygsförråd och kontor direkt sammanhängande med driften.
Vidare finnas kontorsutrymmen, rum som motsvarar
förarplatsen i en flygmaskin, röntgenrum (vars väggar
icke ha behövt kläs med bly), ävensom en bombsäker
bensinkällare. Toalettrum, tvättrum och liknande ha
anordnats i olika prång. Till anläggningen höra också
vidlyftiga härdrum med stor värmebelastning och sina egna
kylproblem. Vi se sålunda att en mångfald lokaler inrymts
på vilka ställas vitt skilda fordringar, men som utan
egentliga svårigheter färdigställts.

Den öppna bredden inne i berget är 15 m. Den erbjuder
en alldeles utomordentlig golvyta för en maskinverkstad.
Verkstaden är byggd med god höjd till taket, dels för att
under traverser få tillräcklig lyfthöjd, dels ock för att
skapa trivsel.

Belysningen är ordnad med blandljuslampor.
Vetenskapliga mätningar, som företagits ur biologisk synpunkt, ha
visat, att ljusförhållandena äro bättre i bergverkstaden än
i vår moderverkstad, där solen skiner tvärs igenom taket
eller kilar in genom sidofönster.

Vid sprängningen gjordes först en gång rakt igenom
berget för att stenen skulle kunna köras ut åt båda hållen. Så
länge vi endast hade att räkna med de två första skeppen,
var denna gång procentuellt tämligen stor. Kostnaden per
m3 bortsprängd bergmassa blir i en smal gång betydligt
större än i större utrymmen, där man kan använda
kraftiga grävmaskiner, som kvickt transportera ut stenen.

Hela profilen sprängdes fram på en gång ca 3 m framåt.

Fig. 2. Motorprovrum.

Det sprängdes försiktigt med en hel mängd små skott för
att skydda taket från att skadas. Detta tak blev sedan
utomordentligt noggrant rensat och vi ha sedan kunnat
nöja oss med att inkläda både väggar och tak med
masonite, vilket är ett billigt material.

Vi ha också försökt höja trivseln genom att på en del
ställen bygga in små fönsternischar, belysta med lampor
och där vi ha placerat blommor. Dylika små tricks
tillsammans med en och annan tavla gör att man nog skall
vara väldigt konstigt skapad för att inte trivas där.

I särskilda rum finnas luftkonditioneringsaggregaten.
Genom det tillämpade byggnadssättet erhålles en konstant
temperatur året runt av 20°C. Relativa fuktigheten, som
lätt hålles vid 50—60 %, är av stor betydelse. Minsta
rostangrepp kan få katastrofala följder för en detalj under
arbete. Vi arbeta mycket med lättmetall, som utvidgar sig
dubbelt så mycket som mätverktyget. Nu behöva vi ej
göra korrektioner av verktyg och mått. Detta underlättar
bearbetningen på ett mycket värdefull sätt. Den
installerade elektriska effekten är mycket stor. Vi kunna släppa
loss 700 kW utan svårighet att hålla temperaturen.

Ingenstädes i berget leder ett hål rakt upp, och alla
lufttrummor gå ut under kraftiga takskydd. Det har även
förutsatts, att vi skola kunna förhindra den skadliga
inverkan av en detonationsvåg. Nischer äro insprängda i
berget, där stora detonationsskydd kunna uppsättas.
Självfallet finnas även fläktar för in- och utgående luft.

Inklädnaden gjordes av trä, emedan det var mycket svårt
att uppbringa andra byggnadsmaterial. Ur
eldsvådesynpunkt må anmärkas, att masonite icke brinner som fnöske.
Dessutom finnas i lokalerna överallt brandslangar,
skum-släckare o.d. övrigt trä är impregnerat. Vi ha gjort tre
eldsvådeexperiment av olika storlek. En tunnel, som var
10 m lång och 2 m i diameter, inkläddes med masonite
vilande på takstolar. Så fyllde vi väggmellanrummet med
krollsplint och kutterspån och tillslöt tunneln hermetiskt.
Branden arrangerades genom insläppande av 2—3
gengaständstickor. Brasan fick sköta sig själv. De tre
experimenten slutade alla på samma sätt. När 20 % av
syremängden förbrukats och ca 4 kg kutterspån brunnit upp,
slocknade branden av sig själv, vilket egentligen är naturligt,
enär någon färsk luft icke kan komma in. Av denna
anledning är verkstaden försedd med endast ett luftintag
och ett luftutblåsningshål — således endast två
förbindelser med yttervärlden. Skulle elden komma lös, trycker
man på en knapp i ett brandskåp, och luckorna till
ifrågavarande luftvägar falla igen. Samtidigt blir hela
anläggningen spänningslös så när som den ackumulatormatade
reservbelysningen, som automatiskt tändes. Personalen
kan lugnt avlägsna sig genom slussarna och eldhärden är
nu liksom inkorkad i en flaska, där den måste slockna
på kort tid. Samtidigt kan naturligtvis elden bekämpas med
den speciella brandredskap, som finns. Detta gör att jag
icke tror vi ha någon eldfara att räkna med.

Uppvärmningskostnaden är ingen. Sommartid dra
kyl-maskinerna en mindre kostnad. Vid 35° i skuggan var
temperaturen inne i verkstaden 22°. I moderverkstaden,
vars fönster visserligen voro kritade, var temperaturen
31—33°. I härdrummet var den ännu högre.

Hittills ha vi icke haft några underhållskostnader. Ingen
takpapp, inga tegelpannor ha behövt bytas. Inga fönster
ha gått sönder. Ingenting har behövt målas om, och ändå
byggdes anläggningen 1942. Det ser ut, som om
underhållskostnaderna skulle komma att bli mycket små.

Vad anläggningskostnaden beträffar ha vissa
sprängningskostnader som förut nämnts varit stora. I stora
utrymmen stannar priset säkert vid 14—16 kr/m3, men i små
utrymmen, där man ej kan använda grävmaskin, blir det
dubbelt så stort eller mera. I schaktet från provrummet,
som sträcker sig rätt upp, fick varje sten lyftas och lastas
på en kärra, vilket blev mycket dyrt.

Inklädnaden representerar ett pris av ungefär 7 kr/m2
Varje annan inklädnad är minst fyra, kanske fem gånger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free