Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 22 december 1945 - Nomogram för beräkning av hydrauliska radien i kanaler med trapetssektion, av K Aaver - Insänt: Räl, sliper, skena, syll, av John Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 december 1945
1415
Fig. 1. Nomogram för
beräkning au den hydrauliska radien
vid trapetsfor made tvärsnitt.
de genom origo gående raderna, /i-värdena de kurvor, som
skära dessa rader.
För dessa h-kurvor får man genom att eliminera
variabeln m ur ekv. (3)
ti1 (2 hf W
Nätskalans h-kurvor äro i enlighet härmed
hyperbel-grenar till hyperblar med vertikala reella axlar.
På detta nomogram anbringas vidare den linjära
transformationen
£ •= c^x + d,y )
f] = CjjX -f d2y \
(8)
De av denna transformation betingade förändringarna
äro: nätskalan skall vridas i fjärde kvadranten tills
m-raden m — 3,0 sammanfaller med den negativa
ordinat-axeln; skalan 2 skall genom en vridning på 45° bringas
att sammanfalla med den positiva abscissaxeln. Ytterligare
tvenne villkor framgå på så sätt, att man för två skalor
fastställer gränserna för variablerna och skallängderna.
Av de ur ovannämnda fyra villkor beräknade
siffervärdena på konstanterna cx, dlt c2, d2 och genom införande
av uttrycken på x och y ur ekv. (3)—(6) i ekv. (8) erhålles
det transformerade nomogrammets skalekvationer i
följande form (längdenhet — 1 mm)
fll= (— 14,27 m + 13,54 \fl + m2) h 1
Vr= 10 (m — 2 Vi + m2) h \
— 7,5 b
= 13,53 h
= 28,54 R
V*=0
V3 = — 20 h
yt = — 20 R
(31)
(41)
(51)
(61)
Som följd av att nätskalan genom transformationen
blivit starkt förstorad kunde man sätta den i ekv. (51) och
(61) ingående sifferfaktorn K lika med 2. Med detta värde
på K bli de båda A-delningarna, nämligen dels den som
tillhör skala 3, dels den som tillhör nätskalan för mc 0,
ekv. (51) och (31), identiskt lika.
Det slutgiltiga nomogrammets utseende framgår av fig. 1.
Nätskalans /i-kurvor äro här liksom förut hyperbelgrenar
till den genom transformationen ändrade hyperbeln (7).
Nomogrammet används på följande sätt (se fig. 1 nedtill
t.h.). Man uppsöker på nätskalan den punkt, som svarar
mot de givna m- och A-värdena, och lägger en
avläsnings-rad genom denna och det givna fc-värdet på den
horisontella b-skalan. Därpå lägger man den andra till den första
parallella avläsningsraden genom A-värdet till den höger
om nätskalan befintliga A-skalan och denna
avläsnings-rad ger då i skärningspunkterna med R-skalan det sökta
/?-värdet. Det praktiska utförandet sker med användandet
av triangel och linjal på det för dragandet av parallella
linjer vanliga sättet.
Vid rätvinkligt tvärsnitt, m t= 0, sammanfalla de båda
avläsningsraderna och nomogrammet användes i detta fall
som ett syftlinjenomogram med en avläsningsrad.
K Aaver
Insänt
Räl, sliper, skena, syll
I Tekn. T. 1945 h. 29 diskuteras frågan om det skall
heta skena eller räl, sylle eller sliper. Då TNC:s namn
därvid flera gånger nämnes torde ett kort uttalande från
dess sida vara lämpligt.
I den TNC-spalt nr 15, Tekn. T. 1943 h. 34, som citeras,
uttalades att lånord från engelskan, frånsett de få "som
verkligen kunna eller framdeles kunna på ett naturligt
sätt i en från svenska språkvanor ej alltför avvikande
form införlivas med vårt språk", finge anses som icke
önskvärda. Orden räl och sliper angåvos vara "på ett
tillfredsställande sätt införlivade med vårt språk" och kunna
alltså inte av nämnda anledning stämplas som icke
önskvärda. Om termerna skena och syll uttalade sig TNC inte.
då artikeln endast behandlade låneord från engelskan.
Alla orden, räl, sliper, skena, syll, få anses användbara,
och det finns för närvarande inte skäl att utmönstra
något av dem. Formen syll torde vara vanligare än "sylle’".
Orden räl och sliper användas endast inom bantekniken.
huvudsakligen vid järnvägarna och i mindre utsträckning
vid spårvägarna. Skena och syll användas även inom
andra grenar av tekniken och med annan innebörd. Av
konstruktionselement med benämningen skena kunna
utom järnvägsskena som exempel nämnas ledskena,
glidskena, ledningsskena, kontaktskena. Ordet syll användes,
utom i betydelsen järnvägssyll, även som namn på stockar
eller plankor som bilda en på grunden vilande ram i en
byggnad.
I danskan och norskan äro orden räl och sliper säll
synta, och man använder i dessa språk i stället
motsvarigheterna till de svenska skena och syll.
För termerna räl och sliper talar alltså entydigheten; för
skena och syll talar den nordiska språkgemenskapen.
John Wennerberg ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
