Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 18 maj 1946 - Svenska erfarenheter av elbilen, av Pär Gierow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1946
485
Svenska erfarenheter av elbilen
Civilingenjör Pär Gierow, Nol
DK 621.34 : 629.113.65
Kriget har givit elbilen en chans till framgång
— men det har här i landet även effektivt hindrat
dess fulla utnyttjande: visserligen hänvisades
Sverige på grund av avspärrningen 1939 nästan helt
till inhemska motordrivmedel — bl.a.
elektriciteten — som ersättning för den importerade
bensinen, men å andra sidan äro vitala delar av den
elektriska ackumulatorn produkter från andra
sidan haven.
Den sammanfattning, som här följer, av de
gjorda erfarenheterna av elbilen kan därför ge
endast en "krisbild" därav, då såväl de tekniska
som ekonomiska komponenterna komma att te
sig mycket annorlunda i "fredsbilden". Då det
emellertid kommer att dröja så pass lång tid
som bortåt två år, innan denna kan tecknas med
någorlunda säkerhet, kan det vara väl motiverat
att närmare skärskåda de enskilda dragen i
"krisbilden", för att däri söka lösa elbilens framtid.
Invändningarna i stort mot införandet av elbilar
här i landet voro till en början de, som den
konservatism alltid tar till, vilken betingas av
okunnighet och bekvämlighet: vi ha så speciella
arbetsförhållanden här i landet, vilka göra elbilen
omöjlig. I smått invände den konservative
företagaren: i vår firma ha vi så alldeles speciella
transportproblem. Dylik argumentering vittnar i
allmänhet mera om ytlig kunskap om de egna
problemen än om särdeles djupa insikter om
andras motsvarande erfarenheter. Elbilens
utveckling i Sverige ger just belägg för att det
aldrig finns så speciella problem, att andras
erfarenheter helt kunna negligeras, men även att
andras erfarenheter tyvärr aldrig äro så
allmängiltiga, att vid tillämpandet härav kritik och
ur-skillning helt kunna avvaras.
Det är sålunda intressant att konstatera, att i
oktober 1939 förutspåddes en framtid för elbilen
i varudistributionen, speciellt i de större
städerna14: av de 1 041 ellastbilar, som just nu
finnas i landet, arbeta över 90 % i städerna och mer
än 65 % i de 15 största städernas
varudistribu-tion. Det är även intressant att konstatera, att vi
i Sverige efter mycket prövande till slut kommit
fram till samma lösningar, i stort sett, av de
konstruktiva problemen som i Frankrike2 — båda
länderna ha haft tillräcklig batteriproduktion,
otillräckligt elbilsfabrikation och nästan
fullständig brist på flytande drivmedel. I Tyskland synes
däremot utvecklingen mera ha varit lik den i
England11, betingad av tillräckligt antal elbilar,
otillräckligt antal batterier och tillgång — om än
knapp — till flytande bränsle. I Sverige och
Frankrike ha undanställda bensinbilar ombyggts
till elektrisk drift. I Tyskland och England ha
huvudsakligen specialbyggda elbilar använts.
För att få en uppfattning om elbilens ekonomiska
möjligheter har ur driftbokföringen vid ett antal
företag på skilda orter kostnaderna för
elbilsdriften utdragits och sammanställts till årskalkyler
i en form, som givits största möjliga enhetlighet;
202 årsresultat för elbilar, 122 för gengas ha
utarbetats.
Kostnader
För erhållande av jämförbarhet ha de principer
tillämpats, vilka uppdragits i Körners stora
utredning5 — till vilken denna närmast må anses som
ett komplement — i den mån så varit praktiskt
möjligt på grund av utformningen av respektive
företags bokföringssystem.
Det är sålunda lämpligt att, enligt klassiskt
mönster, indela kostnaderna i
1. Fasta.
a. kapitalkostnader,
b. avskrivningskostnader för bil och
laddningsdon,
c. skatt- och försäkringskostnader,
d. garagekostnader.
2. Rörliga.
a. underhållskostnader för bil (och
laddningsdon) ,
b. gummikostnader,
c. batteriunderhåll,
d. strömkostnader.
1 a. Kapitalkostnader omfatta kostnader för det
kapital, som nedlagts i bil och laddningsaggregat.
Räntefoten är satt till 5 %.
1 b. Avskrivningskostnaderna böra allmänt taget
variera med utnyttjandet. Då elbilen emellertid
merendels har en fysisk livslängd, som även i
hård drift, är vida större än den, som utmätes av
föråldringsskäl, fastlåses avskrivningstiden vid 12
år, oberoende av den tillryggalagda körsträckan.
I utlandet, där man ej alltid är så nogräknad med
bilens yttre, utan mera fäster avseende vid
driftegenskaperna, kan man tryggt räkna med längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
