Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1946 - Medicinska synpunkter på skiftesarbetet, av A Ahlmark och S Wolontis - TNC: 11. Kokkärl, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1946
537
hållandena den största uppmärksamhet, då det
gäller att ordna den skiftesarbetande personalens
förhållanden. Ehuruväl frågan om den
lämpligaste planeringen av måltiderna icke torde vara
tillräckligt penetrerad ur medicinsk synpunkt
synes det dock vara ett önskemål dels att
skiftespersonalen beredes möjlighet att nattetid få ett
mål lagad mat, dels en tillräckligt lång matrast.
Även andra synpunkter på förebyggandet av
skiftesbesvären ha framhållits. Sålunda har man
föreslagit kvartslampebestrålning och
vitamintillförsel till skiftesarbetare med hänsyn till att de
i många fall torde vara sämre ställda än
dagarbetare beträffande belysning och näringstillförsel.
En del författare har vidare framhållit, att det
särskilt vid nattarbete skulle vara av betydelse
med lämpligt inlagda korta vilopauser och att
personal med skiftesarbete skulle vara särskilt
känslig för en alltför lång arbetstid.
Ovan ha i huvudsak de rent medicinska
synpunkterna på skiftesarbetet betonats. Vid ett
närmare studium av ämnet och vid försök att
omsätta de medicinska synpunkterna i praktiken
iakttas ej sällan vissa förhållanden, som försvåra
genomförandet av lämpliga åtgärder. Det visar
sig nämligen — i full överensstämmelse med den
ovan framhållna individuellt varierande
känsligheten — att skiftesarbetet särskilt för många
under de yngre åldrarna icke utgör något
hälsoproblem. Dessa lägga huvudvikten vid de rent
sociala olägenheterna med skiftesarbetet. Långa
skiftesperioder binda t.ex. arbetaren allt för lång
sammanhängande tid till ett visst skift och
hindra honom-från att delta i den allmänna
samhälleliga livsföringen med föreningsliv, nöjen och
annat. Då de ur medicinsk synpunkt besvärsfria
skiftesarbetarna möjligen utgöra majoriteten av
personalen i åldersklasserna upp till 40—45 år
är det nog så, att de så att säga sociala
synpunkterna på skiftesplaneringen många gånger bli
övervärderade till förfång för de medicinska, som
se skiftesproblemet mera på lång sikt och främst
måste ta hänsyn till dem, som påverkas
ogynnsamt.
Sammanfattningsvis kan sägas, att det
medicinska skiftesproblemet för närvarande rymmer
många obekanta, varför några allmängiltiga
rekommendationer om den lämpligaste
organisationen av skiftesarbetet inte kunna lämnas. Genom
de senaste årens forskningar över den dygnsvisa
periodiciteten i de fysiologiska funktionerna synes
emellertid en väg ha öppnat sig för en närmare
penetration av dessa spörsmål. Vid den
yrkeshygieniska avdelningen vid Statens Institut för
Folkhälsan ha dylika undersökningar på bred
basis planerats och det torde vara ett allmänt
önskemål att undersökningar, som ta sikte på
förhållandena just i vårt land, bli utförda till
ledning för arbetsledarna och till fromma för
personalen.
TNC
11. Kokkärl
För ungefär ett år sedan blev TNC av Hemmens
Forskningsinstitut anmodad att utreda nomenklaturen för
kokkärl. En sådan utredning igångsattes genast men visade
sig ingalunda lätt att slutföra. Intresse för rationalisering
av hittills använda benämningar väcktes på flera håll, men
ändringsförslagen krävde långvariga diskussioner, och
först nu kan TNC framlägga resultatet. Som vanligt
innehåller det delvis snarare riktlinjer än slutgiltiga
avgöranden.
De don vilka tjänar som behållare eller underlag för mat
som skall varmberedas kan inordnas i det allmänna
begreppet kärl. Varmberedningen är huvudsakligen antingen
kokning, stekning eller gräddning, men mycket vanligt är
att de därför avsedda kärlen gemensamt kallas kokkärl.
"Koka" i denna allmänna bemärkelse ingår ju i orden
kokbok, kokerska, kokplatta, koksalt, kokspis, kokvrå
m.fl., och sammanfattningen framträder ännu tydligare i
andra språk, såsom i franskan (cuire), engelskan (cook),
tyskan (kochen). Man torde alltså få godkänna ordet
kokkärl i denna allmänna betydelse. Vill man skilja mellan
kokkärl för de tre olika tillagningssätten kan man säga
kokningskärl, stekningskärl och gräddningskärl.
Svårast har varit att reglera användningen av de fyra
viktigaste kokkärlsnamnen: kastrull, gryta, kittel och
panna. Ibland har man velat lägga huvudvikten vid
materialet, eller vid godstjockleken, ibland vid användningen
för kokning, stekning, gräddning och ibland vid kärlets
djup och handtagens utformning. Den sistnämnda
indelningsgrunden förefaller vara den rationellaste. Handtagens
utformning beror ju i hög grad på kokkärlets avsedda
placering på eller i ugn, i värmeskåp osv. och de
utrymmesförhållanden och lyftningsmöjligheter som
sammanhänger därmed. Däremot kan material och godstjocklek
variera avsevärt utan att kokkärlets allmänna karaktär
ändras, och användningarna för kokning, stekning och
gräddning är långt ifrån strängt åtskilda. Framför allt
kan man ofta inte se på kokkärlet, där det ligger på
köks-hyllan eller boddisken, om det skall användas för det ena
eller andra tillredningssättet.
Nomenklaturen för kokkärlshandtagen måste följaktligen
först läggas till rätta. Här följer några termer för
kokkärlsdetaljer i allmänhet, av vilka flera har tillämpning
även för andra don än kokkärl.
handtag, dondetalj för fattning med handen eller med
fingrarna, t.ex. skaft, grepe, öra, knopp
skaft, långsträckt handtag för omfattning med handen,
fäst i en ända
grepe, bågböjt handtag för omfattning med handen, fäst
i båda ändar
toärgrepe på kärl e.d., grepe gående tvärs över kärlet
osv. och fäst i diametralt motsatta punkter
sidgrepe på kärl e.d., grepe på sidan av kärlet osv.; kan
befinna sig i ett mot väggen vinkelrätt lodplan: lodgrepe,
eller också kan den del som skall omfattas med handen
ha i huvudsak vågrätt läge: våggrepe
öra, i sidläge sittande detalj för fattning med fingrarna,
skivforinig eller bågböjd
knopp, mer eller mindre kulformig detalj för fattning
med fingrarna
snip, tillspetsad rännformig detalj för urhällning av
vätska
pip, rörformig detalj för urhällning av vätska
stöd fläns på kokkärl, plan ring fäst i sin innerkant vid
kokkärlet och avsedd att vila mot spisring
Nästa TNC-spalt kommer att behandla namnen på själva
kokkärlen. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
